Årsberättelse för Lysekils extra prov.läkaredistrikt för 1900.

1:o. a) Kyrkoskrifna innevånareantalet vid redovisningsårets början: i Lysekil 3175, i Lyse s:n 3627, samt å ön Malmön hörande till Åskums s:n 1220 personer summa 8022 personer
b.) Antalet födda under året.
I Lysekil 111, i Lyse s:n 174, summa 225 barn. Från Malmön ingen uppgift.
c.) Antalet döda under året:
I Lysekil, 38, i Lyse s:n 52 personer. Från Malmön ingen uppgift.
d.) Antalet döda barn under ett års ålder: i Lysekil 8, i Lyse s:n 10 barn, från Malmön ingen uppgift.

2:o. Allmännare förekomna sjukdomar:
a) Infektionssjukdomar:
Distriktet har under året varit utsatt för influensa fastän dock som det synes i betydligt mindre grad än föregående år, de för e. prov.läkaren anmälda fallen utgöra 120, hvilket antal dock knappast torde utgöra ens hälften af hvad som förekommit då en praktiserande läkare finnes på platsen och som behandlat en del fall, samt många ej söka någon läkare. Årets första månader visa härvid största intensiteten men äfven i Juli samt under November och December förekomma flera fall. Vidare ha förekommit flere fall af skarlakansfeber och difteri samt ett fall af tarmtyfus. Skarlakansfeberfallen förekommo i spridda fall under årets 6 första månader samt ha samtliga varit af lindrig art under det att af difterifallen flera slutat med döden. I tarmtyfus insjuknade i Sept. en badgäst. Hvarifrån smittan kommit har icke kunnat utrönas, möjligen med några födoämnen från hemtrakten (Filipstad).
Af Påssjuka förekommo under årets 4 första månader flera fall. Smittan synes med största sannolikhet ha införts genom skolungdom som under julferierna besökt hemmet.
Öfriga sjukdomar.
b.) Katarrher och inflammationer i luftvägarna samt rubbningar i digestionskanalen ha näst influensa varit de mest förekommande sjukdomarna med största intensiteten för de förra under höst- och vårmånaderna, för de senare under sommarmånaderna. Dessutom torde få anmärkas de många fall af hysteri och neurastheni som förekomma så väl bland fiskarbefolkningen som isynnerhet bland stenhuggeriarbetarna Dessa fall utgöra åtminstone hälften af de fall läkaren möter i sin praktik. I hvad mån dessa sjukdomar äro beroende af befolkningens nuvarande lefnadssätt eller medärfda från föregående generationer är här ej platsen att söka besvara.
Ännu en form af sjukdomar som på grund af sin talrikhet fäst min uppmärksamhet är nefriterna (njursjukdomarna) hos barn. De torde i viss grad bero på det högst betydliga och allmänna användandet af kaffe för barnen, då det så ofta är svårt att anskaffa mjölk.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar
se Bilaga A.

3:o. För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder.
a). Under Sept. 1899 inköptes för att användas såsom epidemisjukhus inom Lysekil ett isoleradt liggande för några år sedan byggt trähus. Det kostar med inredning 8900 kr. Det innehåller 5 rum och kök med möjlighet till vidare utvidgning. Väggarna i rummen oljemålades, och golfven belagda med linoleummattor. 10 fullständiga sängar finnas för närvarande. Bottenvåningen är forsedd med cementgolf och innehåller tvättstugan. Vatten och slaskledning finnes.
I epidemisjukstugan vårdades de under våren inträffade fallen af difteri samt isolerades dessutom respektive familjer, till dess grundlig desinfektion inom hemmet vidtagits. Intet fall skarlakansfeber vårdades isolerades å epidemisjukstugan. Lysekil saknar sedan dess sedan 1894 fast anstälda sjuksköterska i midten af året sagt upp sin plats, all sjuksköterskehjälp. Särskild helsopolis finnes sedan 1894 inom Lysekil. För hvarje år väljes för Lysekil 5 st. tillsyningsmän för att förrätta de i maj månad årligen förekommande sundhetssynerna. Inom Lyse socken förefinnes ingen konstant epidemisjukstuga och någon provisorsk sådan har under året ej behöfts inrättas. Lyse s:ns kommunalnämd har under året tillsatt en särskild sundhetsnämnd att å lägenheten Slätten, belägen strax norr om Lysekil, under sommaren företaga visitationer i och för afhjälpande af diverse olägenheter. Från Malmön inga uppgifter.
b.) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande:
I allmänhet verkställas begrafningarna under deltagande af så många begrafningsgäster som möjligt och råd och lägenhet tillåter.
c.) Instäld skolgång m.m.
På grund af smittosam sjukdom har ej förekommit inom distriktet

4:o. Allmänna helsotillståndet under året. Till dess befordrande vidtagna åtgärder i afseende på
a) Godt vatten till dryck och matlagning.
Lysekils vattenledning lemnar ett godt dricksvatten, och tillgången på vatten har under året varit fullt tillräcklig. En och annan källa finnes ännu kvar och användes, är dock genom öfverbyggnad skyddad för förorening. Inom Lyse s:n användas mest gräfda brunnar. Enligt kommunalnämdens berättelse finnes i allmänhet å gårdarna särskild källa för ladugården och särskild för vatten till dryck och matlagning. Hurvida den för "Slätten" särskildt tillsatta besigtningsnämden vidtagit några åtgärder till brunnarnas skyddande och snygghet därstädes har ej uppgifvits. Från Malmön uppgifves att dess dricksvatten är godt och ser klart ut.
b.) Förekommande af källors, brunnars m.m. orenande.
Några särskilda åtgärder härutinnan ha icke anmälts blifvit gjorda.
c.) Aflägsnande af orenlighet uti eller i närheten af boningar eller annan osnygghet:
I Lysekil har under 1900 renhållningen ombesörjts på samma sätt som under föregående år och mot lika stor kostnad, 795 kronor. Entrepenören är skyldig bortföra all latrinspillning, sopor och hushållsafall, sommartiden från hvarje gård en gång i veckan och under den öfriga tiden på året en gång hvar 14:de dag. För rensning af kloakledningen och därtill hörande brunnar åtnjuter entrepenören 200 kronor. 122 hus hafva slaskledning och dessutom finnas sådan i 61 gårdar. 4 svinhållare finnas inom köpingen, alla svinhus äro försedda med betonbädd samt ha täta behållare för den flytande orenligheten. Å "slätten inom Lyse s:n som är ganska tätt bebygd (öfver 1000 personer) och hvarest en god del af orenligheten i form af latrin, hushållsaffall m.m. slås bort på marken strax invid husknutarna uppgifves den tillsatta sundhetsnämden ha "besökt hvarje ställe och uppmanat där så behöfts till bortskaffande af orenligheten samt till förbättring i öfrigt, att genast vidtagas af den som vederbör, samt har efter verkstäld syn bristerna befunnits undanröjda".
Från Malmön uppgifves "att vid sista årets besigtning gjordes ingen anmärkning mot renligheten kring boningshusen och afträdena, ty allt var då snyggt och rent".
En sto del af de olägenheter och brister som vid första provinsialläkarens inspektion i Lysekil 2 Augusti 1900 påpekades äro tills dato ej afhjälpta.
d.) Olägenheter af fabrik eller annan näring på arbetares eller närboendes hälsa:
Af distriktets guanofabriker har ingen under året varit i verksamhet. Ej heller har sillsalterierna af brist på råvara varit i verksamhet. Från Lysekils 11 anjovisfabriker har ej förmärkts några sanitära olägenheter.
e.) För hälsan vådliga boningslägenheter (öfverbefolkning):
Enligt rapporterna ingen anmärkning härutinnan
f.) Luftväxling i rum, der större antal människor vanligen samlas:
De flesta skolor, kyrkor, sockenstugor samt ett annat enskildt hus ha ventiler för luftvexling och fönstren i de enskilda husen å landsbygden uppgifvas i allmänhet vara försedda med fönster som kunna öppnas. Ventilationen i skollokalerna i Lysekil äro emellertid så beskaffad att under lektionerna väl finnas tillförsel på uppvärmd luft men intet aflopp för den förbrukade. Ventilationen sker på rasterna. Luften uti ett skolrum, der 30-50 barn äro samlade torde därföre mot slutet af en lektion ej vara så synnerligen god.
g.) Andra omständigheter som kunna menligt inverka på hälsoförhållandena:
Några åtgärder i och för köttbesigtning af veterinär finnas icke inom Lysekil. Helsovårdspolisen har att besöka mjölkmagasin och köttförsäljningslokaler. Några för hälsan skadliga födoämnen har emellertid ej mig veterligt beslagtagits inom Lysekil under året. Skörden inom Lyse s:n uppgifves ha varit af god beskaffenhet. Kvacksalfveri förekommer ej inom distriktet och dryckenskapen uppgifves ej vara i tilltagande. Obehörig försäljning af gifter m.m. förekommer ej.
h.) Särskild för kommun eller visst ställe därinom antagen eller faststäld hälsovårdsordning:
Sedan 22 Oktober 1880 gäller hälsovårdsstadgan för Sverges städer i tillämpliga delar för Lysekil.
i. Viten, förelagda enligt §30 i hälsovårdsstgn:
ha ej förekommit.

5:o. Förhållandet i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommunalnämders verksamhet för allmänna hälso- och sjukvården:
Lysekil har sedan 1894 särskild hälsopolis. Hälsovårdsnämnden sammanträdde under 1900 5 gånger. Kommunalnämden i Lyse s:n har sammanträdt en gång i och för tillsättande af en särskild sundhetsnämd för "Slätten". Från "Malmön" ha uppgifterna från kommunalnamdens ordförande i Askum s:n varit mycket sparsamma.
b.) Vaccination och revaccination:
Revaccination har ej förekommit; mot vaccinationen ha inga hinder lagts af vederbörande föräldrar eller målsman: Inom Lysekil användes endast animal vaccin. Inom Lyse s:n hufvudsakligen från vaccinkoppor. Bland vaccinatörerna synes skolläraren Nils Kumlin i Lyse s:n utmärka sig för ordning och snygghet med afseende på vaccinationsjournalerna. Han har under året vaccinerat 124 barn. Bland vaccinationsjournalerna som den 16.2 kommo mig tillhanda från Konungens B.-hafvande saknades både journaler och uppgifter på ännu ovaccinerade barn från Lysekil som anlände den. och afsändas dessa samtliga tillsammans med årsberättelsen till förste prov.läkaren. //Ha ej anländt vid berättelsens afsändande till 1 prov.läk.//
c) Apoteksväsendet.
Visitation å Apoteket i Lysekil verkstäldes under sommaren af förste prov.läkaren.
d.) Barnmorskeväsendet:
Barnmorskan Paulina Larsson i Lysekil har biträdt vid 53 förlossningar, alla naturliga; barnmorskan Eleonora Berndtson i Lysekil vid 78 förlossningar, deraf två tångförlossningar utförda af D:r A. Nilsson härstädes de öfriga naturliga; barnmorskan Anna Pettersson i Lyse med 97 förlossningar, däraf en med tång och krok utförda af D:r A. Nilsson i Lysekil och en af henne själf. Berättelsen insänd till förste prov.läkaren den 4.3. N:o 2 och 8 i Diariet, 5 i Konceptboken.; barnmorskan Ida Johansson å Malmön med 60 naturliga förlossningar.

6:o. Ämbetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande:
a) För helso- och sjukvården; Ämbetsresor:
I Mars månad företogos tvänne tjänsteresor till Lyse socken (Dalskogen) Den ena företagen den 17.3. efter kallelse från kommunalorföranden för Difteri, den andra företagna den 26.3 efter kallelse från pastorsembetet, äfven för difteri. Berättelsen för den första insändes till Med.Styr. den 20.3. och den andra den 28.3.
b.) För medicolagala ändamål, besigtningar å lefvande personer, liköppningar m.m.

7:o. Inom distriktet bosatt personal af:
a) Läkare, hvilka på grund af aflagde examina eller vederbörligt förordnande äro till läkarekonstens utöfning berättigade:
D:r P. F. Landelius, extra prov.läkare i Lysekils distrikt, med. lic. Riber Blume tillförordnad under Riksdagen, med. lic. Axel Nilsson, praktiserande läkare i Lysekil, Med. D:r Anders Wide badläkare vid Lysekils badinrättning, vistas här under badsaisongen från medis af Juni till medio af September, Professor Robert Neyssay, praktiserande läkare här under badtiden.
b.) Veterinärer: finnes ej!
c.) Tandläkare, ämnessvenner och lärlingar:
Tandläkare C. H. Lundström bosatt i Lysekil.
d.) Sjukgymnaster:
e.) Fältskärer, ämnessvenner och lärlingar.
f.) Apoteksföreståndare, provisorer och elever:
Innehafvare af härvarande apotek är J. L. Lundberg, som biträden har under året varit anstälda Robert Lohrantz, examin. apotekare, Robert Fröjer examin. apotekare, J. H. Edonren examin. apotekare, A. E. Bergqvist farm. stud; R. Berggren, elev.
g.) Barnmorskor:
I Lysekil Paulina Larsson och Eleonora Berndtsson, hvardera med årlig lön af 150 kronor, samt från 2-10 kronor för hvarje förrättning. I Lyse s:n Anna Pettersson med 200 kronors lön samt 3 k:r för hvarje förrättning, Hanna Nilsson praktiserande utan särskild aflöning. På Malmön praktiserar Ida Johansson utan fast lön. Alla här ofvannämda barnmorskor äro berättigade till instrumental förlossningar.
h.) Vaccinatörer:
För Lysekil Barnmorskorna Paulina Larsson och Eleonora Berndtsson i Lyse socken skolläraren Nils Kumlin, samtliga med aflöning af 50 öre för hvarje vaccineradt barn
i.) Kvacksalfvare:
läro ej finnas.

8:o. Sinnessjuka och idioter:
Se Bilagan B.

9:o. Vetenskapliga iaktagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer af intresse:

10:o. Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård m.m.
I allmänhet tyckas de späda barnen så vidt möjligt uppfödas med modersmjölk åtminstone hos allmogen och fortsättes därmed så länge som möjligt, ofta till ett par års ålder, I annat fall användes komjölk mer eller mindre utspädd, dessutom användes i ej ringa grad kaffe äfven för späda barn. Badning för barn under de första lefnadsmånaderna synes vara en tämligen allmänt omfattad och gällande helsoregel.

11:o. Uppgift på spetälska:
Enligt uppgift från Göteborg lär Enkan Paulina Charlotta Johansson från Hannevik i Lyse s:n lida af Lepra Maculosa Anestetica.
Sedan anmälan den 2 mars skett till Kon. Befall.hafvande att vaccinationsjournalerna jämte uppgift på ännu ovaccinerade från Lysekil ej kommit mig till handa, erhöll jag kort efteråt det meddelande per telefon att dessa den 2 mars afsändts från Göteborg. Den 22 mars, då berättelsen insändes till 1 prov.läk. ha de ännu ej ankommit.
Årsberättelsen jämte 2 bilagor samt vaccinationsjournalen och uppgift på ännu ovaccinerade från Lyse s:n insändes till 1 prov.läkaren den 22 mars 1901

Riber Blume
t.f. e. prov.läk.

Blankett för provinsial-, extra provinsial- och stadsläkare enl. Medicinalstyrelsens Cirkulär den 4 Jan. 1897																									Bil. A.
Öfversigt af gängse sjukdomar i Lysekils e. prov.läk. Distrikt år 1900
Sjukdomar:	Januari		Februari		Mars		April		Maj		Juni		Juli		Augusti		September		Oktober		November		December		Summa
	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde
Smittkoppor
Mäsling
Skarlakansfeber	7		1		4		3		1		1														17
Fläcktyfus
Tarmtyfus																			1						1
Rödsot
Asiatisk kolera
Inhemsk kolera, barnkolera
Påssjuka	5		5		3		2																		15
Epidemisk hjernfeber														1												1
Kikhosta													1												1
Influensa	25		35		20		9		8		6		8						1		4		4		120
Difteri	3	1			6	2																			9	3
Strypsjuka Strupkatarr	4		5		3		4		3		5		1		3		2		4		5		4		43
Barnsängsfeber
Frossa	1																								1
Smittosam ögonsjukdom
Akut lung- och lungsäcksinflammation	7		6		3		2		5		2		4		2		6		2		3		4		46
Akut Katarr o. infl:tion i luftstrupe o. luftrör	15		22		16		13		10		6		10		7		15		6		12		13		145
Akut Katarr o. infl:tion i tarmarne, diarré	4		3		2		2		3		3		1		7		6		3		5				39
Summa	71	1	77		57	2	35		20		23		25	1	19		29		17		29		25		437	4
N:r 20053. Hasse W. Tullberg, Stockholm. - L. B.

Bil. B
Sammandrag af kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuke och idioter inom Lysekils e. prov.läk. Distrikt 1900.
	Antal	Från		Kön		Civilstånd		Ålder			Vårdas inom
		Landsbygd	Stad	Män	Kvinnor	Ogifta	Gifta	under 20 år	20-40 år	Öfver 40 år	Enskildt hus.	Enskild anstalt	Fattighus	Länslasarett	Hospital eller asyl
A. Sinnessjuke.	7	7		4	3	3	4		1	6	3				4
B. Idioter.	10	10		4	6	10		3	6	1	6	1			3