Embetsberättelse för Lysekils distrikt för år 1894 af P. F. Landelius e. Provinsialläkare
Embetsberättelse för Lysekils distrikt för år 1894

1:o) a) Kyrkoskrifne innevånares antal vid redovisningsårets början: i Lysekil 2684; i Lyse s:n 3105; i Dragsmarks s:n 651; i Skaftö s:n 3039 samt i ön Malmön, hörande till Askums s:n, omkring 1050. S: na 10529.
b) Antalet födda under året 310
c) Antalet döda under året 151
d) Antalet döda barn under 1 års ålder 27.

2:o) Allmännare förekommande sjukdomar
a) Infektionssjukdomar.
I början af året förekommo talrika fall af Influensa, hvilka dock i allmänhet voro af lindrig art. Epidemien upphörde i Juni, men i Novemb. och December förekommo åter några fall af denna sjukdom. Äfven af difteri yppade sig de flesta fallen under årets 4 första månader. Sjukdomen uppträdde dock endast med spridda fall. Likaså ha stänkfall af tarmtyfus förekommit under vinter- och vårmånaderna samt några fall af skarlatina.
b) Öfriga sjukdomsformer.
De akuta mag- och tarmsjukdomarna pläga vanligen talrikast förekomma under sommaren, i år ha de dock varit temligen likformigt fördelade under årets samtliga månader.
Af samtlige akuta sjukdomar ha luftrörskatarrerna varit talrikast, synnerligast under vintern och våren.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar (se bilagan A.)

3:o) För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder
a) Sjukes skiljande från friska, sjukrum, sköterskor, utrymda bostäder, tillsyningsmän m.m.
En från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg utexaminerad sjuksköterska har nu fast anställning i Lysekil. Helsovårdsnämnden i Köpingen har förhyrt ett rum för att vid förefallande behof der kunna mottaga till vård sjuke, tills de kunna införas på Uddevalla sjukhus. Som kolerasjukhus får tillsvidare vid behof användas ett af skolhusen, som har ett derför lämpligt, afskiljdt läge. Kommunalfullmäktige ha dock redan anslagit nödiga medel till epidemisjukhus.
I Skaftö s:n har sjukstuga förhyrts, samt sjukskoterska och besigtningsman antagits.
I Dragsmarks s:n har för möjligen inträffande kolerafall förhyrts ett sjukrum samt antagits sköterska och tvenne besigtningsmän. Lyse s:n har upplåtit skolhuset vid Ulseröd till eventuelt kolerasjukhus.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande. Å den nyanlagda begrafningsplatsen vid Lysekil gräfvas alltid grafvarna till den i helsovårdsstadgan föreskrifna djupleken. Inom de öfriga kommunerna är ej alltid så fallen.
c) Inställd skolgång till följd af utbruten epidemi har ej behöft vidtagas inom någon af distriktets kommuner.

4:o) Allmänna helsotillståndet under året. Till dess befordran vidtagne åtgärder med afseende på a) godt vatten till dryck och matlagning.
Från Skaftö skrifves, att de ha god tillgång på godt vatten från naturliga källor och gräfda brunnar. Från Lyse: "vatten tages vanligen från gräfda brunnar". I Lysekil ger vattenledningen ett godt vatten, som ej endast räcker till dryck och matlagning, utan äfven att spola gator och kloakledningar. All förbrukning deraf är äfven för industriella ändamål fri.
b) Förekommande af källors, brunnars m.m. förorenande.
De mer än skäligt knapphändiga rapporterna från ordförandena i Kommunalnämnderna yttra härom ej något. Lysekil har under året de vattensamlingar, hvarifrån vattenledningen utgår, omgärdats med ett högt staket.
c) Aflägsnande af orenlighet från boningshus och deras närhet. I Lysekil har en entreprenör åtagit sig att för hela året bortföra all latrin samt sopor från hus och gårdar för ett pris af 1200 kronor. Sommartiden sker bortforslingen från hvarje gård en gång i veckan samt under vintern 2 ggr i månaden.
d) Olägenheter af fabrik eller annan näring på arbetare eller närboendes helsa.
Inom distriktet finnas nu 8 st. guanofabriker, neml. i Skaftö 2, Bohus och Bryggvikens; i Dragsmark 3, Kallvikens, beviks och Bastholmens; vid Lysekil Grötöns samt i Lyse Spjösviks och i Grundsunds. Vid de äldre af dessa äro genom cementgolf i fabrikerna och cementbeläggning under sillupplagen samt genom dräneringer sörjdt för, att marken ej inpregneras af blodlake och dylikt N. Grundsunds fabrik är anlagd å släta berget, så der kan ej någon indränkning af grunden förekomma. Vid de senast anlagda komma äfven sanitära försigteghetsmått medels cemcaternis af golf och upplagsplats att vidtagas allt eftersom kompletteringsarbetena hinna utföras. De i förra årsberättelsen i det hänseendet anmärkta sanitära bristerna vid spjösviks fabrik äro nu fullständigt afhjelpta.
Vid oxviks fabrik härjade influensa under årets första månader så intensift bland arbetarne, att svårighet uppstod hålla fabriksdriften igång.
e) För helsan vådliga boningslägenheter.
Bostäderna i skärgården äro i allmänhet både rymliga och snygga. Vintertiden hoptränga dock familjerna sig vanligen i ett enda rum af byggnaden, för att sålunda ej behöfva uppelda mer än detta. Då nu ej annan ventilation finnes, än den som åstadkommes genom jernkaminen, bli samtlige sådana bostäder mer eller mindre osunda och för helsan skadliga
f) Luftvexling i rum, der storre antal menniskor vanligen samlas. I större lokaler ss skolsalar och kyrkor finnas allmänt ventiler för luftvexling
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena. Skärgårdsbons diet är i allmänhet långt ifrån den lämpligaste. Vanligast består den af kaffe 3-4 ggr dagligen samt fisk och potatis. För den som för ett så sträfsamt lif som fiskaren, äro denna diet väl mager. Man träffar derföre ofta nog bland fiskarebefolkningen individer, som äro mer eller mindre utsvultna, och detta ej af brist på medel att skaffa sig kraftig föda för, utan af inrutad vana att föra sådan skrin diet. Det ganska utbredda missbruket af spirituosa upphjelper ej detta förhållande.
h) Särskild för kommun eller visst ställe derinnom antagen och fastställd helsovårdsordning.
Den 22 okt. 1880 blef helsovårdsstadgan för Sveriges städer gällande för Lysekil. För fisklägena Fiskebäckskil och S. Grundsund i Skaftö s:n gäller likaledes i tillämpliga delar helsovårdsstadgan sedan 4 Jan. 1886.
i) Viten enl. §30 i helsovårdsstadgan ha ej under året behöft föreläggas.

5:o) Förhållande i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommunalnämndens verksamhet för allmänna helso- och sjukvården.
Inom Lysekil har under året en polis blifvit anställd uteslutande till Helsovårdsnämndens och fattigvårdsStyrelsens disposition. Hans aflöning är 900 kr. per år. För besigtning af från kolerasmittad ort anlände personer och fartyg äro anstälde 2:ne besigtningsmän. Likaledes äro inom distriktets öfrige kommuner besigtningsmän valde för samma ändamål.
b) Vaccination och revaccination. Den förteckning, som upprättades förlidet år öfver de personer inom Lysekil, hvilka enligt husförhörslängderna ej blifvit vaccinerade, upptog ej mindre än 212 st. I år ha alla dessa blifvit besigtigade, och då befans det, att nästan samtlige företedde ärr efter förut skedd vaccinering, hvarigenom den långa förteckningen på ovaccinerade reducerades till ett fåtal personer. Resultatet af denna besigtning meddelades pastor, på det han måste i husförhörslängderna göra rättelse härutinnan.
c) Apotheksväsendet. Under förliden sommar anställdes apotheksvisitation å L. V. apothek af Förste Provinsialläkaren.
d) Barnmorskeväsendet. Barnmorskan Hanna Nilsson i Lyse har anlitats vid 54 förlossningar under året, deraf 1 tångförlossning, hvarom berättelse afgifvits. Barnmorskan Mathilda Pettersson i S. Grundsund vid 32 förlossningar alla naturliga. Sofia Hammar i Dragsmark vid 20 förlossningar, deraf 1 tångförlossning verkställd af undertecknad. Barnmorskan Emma Jönsson i Fiskebäckskil vid 27 förlossningar, deraf 2:ne med tång. Berättelser derom ha insändts. Barnmorskan Ida Johansson i Malmön, vid 35 förlossningar, alla naturliga.
Eleonora Berndtsson i Lysekil har biträdt vid 82 förlossningar, deraf 3 verkställts med tång, neml. 2 af undertecknad och 1 af D:r Söderholm. Paulina Larsson i Lysekil vid 55 förlossningar, deraf 1 tångförlossning verkställd af D:r Söderholm.

6:o) Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande a) för helso- och sjukvården.
Resa till Fiskebäckskil för Scarlatina d. 31/12.
Rapport härom insänd till 1:te Prov.Läkaren d. 2/1.
b) För medikolegala ändamål ha ej förekommit.

7:o) Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare, hvilka på grund af aflagda examina eller vederbörligt förordande äro till läkekonstens utöfning berättigade. Undertecknad, E. Provinsialläkare, med. Doktor Anders Wide, Badintendent vid Lysekils Hafskuranstalter, vistas här fr. 6/6-15/9; Prof. Robert Murray, praktiserar vid härvarande badinrättning fr. Juni-Sept. Vid Fiskebäckskils badort var D:r E. D. Lidin läkare fr. 1 Juni- 15 Sept.
b) Veterinärer finnas ej här bosatte.
c) Tandläkare finnas ej här bosatte.
d) Faltskärer finnas ej här bosatte.
e) Apotheksföreståndare, provisorer och elever
Föreståndare och innehafvare af apotheket härstädes är J. L. Lundberg. Som biträden ha under året varit anställde examinerade apothekaren C. A. Pheiff och Axel Olberg, den senare tills medio af sommaren, då han aflöstes af examinerade apothekaren Roger Smith, samt farmasie studiosus R. A. Hjelm, som flyttade härifrån i slutet af sommaren, och apothekseleven P. Bergqvist.
f) Barnmorskor, deras namn och aflöning samt uppgift på dem, som äro berättigade till instrumenters bruk. I Lysekil Eleonora Berndtsson med 150 kr. i lön samt ersättning af 3-10 kr. för hvarje förrättning. För de medellöse betalar kommunen barnmorskan 2 kr. för hvarje förlossning. Som praktiserande barnmorska verkar i Lysekil Paulina Larsson. I Dragsmark Sofia Hammar med lön af 35 kr. (hon är äfven antagen som barnmorska för Bokenäs) samt har derjemte särskildt, ej bestämt arvode för hvarje förlossning. I Lyse s:n Hanna Nilsson med 200 kr. lön samt 3 kr. för hvarje inom socknen födt barn.
I Fiskebäckskil Emma Jönsson med 150 kr. i lön samt ersättning af 3-10 kr. för hvar gång hon anlitas. I S. Grundsunds Mathilda Pettersson med 150 kr. i lön samt särskild ej bestämd ersättning för hvarje förlossning. På Malmön är bosatt barnmorskan Ida Johansson som dock ej har någon fast lön. Alla här nämnda barnmorskor med undantag af Mathilda Pettersson äro berättigade till instrumenters bruk.
g). Vaccinatörer, deras namn och aflöning.
För Lysekil Eleonora Berndtsson och Paulina Larsson; i Lyse s:n skolläraren N. Kumlin, i Fiskebäckskil Klockare C. Persson; i Dragsmark skollärare Joh. Lidell, alla hafva 50 öre i ersättning för hvarje vaccination. I S. Grundsund skollärare A. Helldin med ersättning af 35 öre för hvarje af honom vaccineradt barn samt årlig kollekt.
h) Qvacksalvare, derass namn, vistelseort och verksamhet. Finnes nu ej veterligen någon inom distriktet.

8:o) Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, Kirurgiska och obstetriska operationer af intresse. Något värdt att här omnämnas har ej under året förekommit.

9:o) Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård etc. I allmänhet vårdas numera inom distriktet de späda barnen ganska väl. Digifningen fortsätter dock i allmänhet väl länge, detta kanske beroende på, att tillgången på komjölk i skärgården är särdeles knapp.

10:o) Uppgift på idioter etc, (se Bilag. B.).
11:o) Inom distriktet verksamma sjukgymnaster. Gymnastikdirektören Löjtanten Frithiof Brisman har under året tidtals utöfvat massage och gymnastik i Lysekil.

12:o) Uppgift enligt cirkulär från Med. Styrelsen af 31/1 1887.
Antal barnmorskor vid årets början 7
Afgångna under året 0
Tillkomna under året 0
Summa 7.

Lysekil den 7 Mars 1895
P. F. Landelius
C. Provinsialläkare

Bilag. B.
Summarisk rapport öfver sinnessjuke och idioter i Lysekils distrikt 1894
	Antal	Från		Kön		Civilstånd		Ålder			Vårdas inom
		Landsbygd	Stad	Man	Qvinna	Ogift	Gift	Under 20 år	20-40 år	Öfver 40 år	enskildt hus	enskild anstalt	fattighus	länslasarett	hospital eller asyl.
A. Sinnessjuke	10	10		3	7	9	1		2	8	5				5
Idioter	10	10		5	5	10		1	4	5	8		1		1
Lysekil den 7 Mars 1895
P. F. Landelius
C. Provinsialläkare