//(sinnessj.)//
Embetsberättelse för Lysekils distrikt för år 1887

1:o) a) Kyrkoskrifne innevånarnes antal vid redovisningsårets början: i Lysekil 1978; i Lyse socken 2635; i Kungshamns kapellförsamling 1745; i Grundsunds kapell 923; i Fiskebäckskils kapell 682; i Dragsmarks s:n 605; på Malmön (tillhörande Askums s:n) omkring 900 samt på öarne Skaftöland och Gåsö (tillhörande Morlanda församling) omkring 1270, S:ma personer 10738
b) Antalet födde under året 283
c) d:o döde under året 105
d) d:o döde barn under 1 års ålder 18

2:o) Allmännare förekommande sjukdomar
a) Infektionssjukdomar
Några svårare epidemier ha under året ej förekommit inom distriktet. Nervfebern fortfor visserligen i början af året inom Grundsunds fiskläge, men afstannade snart nog derstädes, hvarefter endast ett och annat ströfall deraf förekommit. Af difteri ha som vanligt under det senaste årtiondet fall äfven i år förekommit, dock långt färre än under föregående år och äfven mindre svårartade. Skarlakansfebern är i starkt aftagande. Af messling ha långt flere fall förekommit, än som finnas upptagna i ”öfversigten”, alldenstund vederbörande ej ansett sig behöfva anlita läkaren för den vanligen lidriga åkomman. På Malmöns fiskläge ha Skarlakansfeber och messling förekommit samtidigt, så att man i den ena stugan kunde få se utpreglade fall af den förra sjukdomen och i granngården af den senare.
Den infektionssjukdom, som visar den högsta siffran är i år liksom föregående år tuberculosen. Dernäst kommer syfilis, väsendtligast beroende på, att en mängd främlingar, behäftade med nämnda sjukdom, här under sommaren söka vård.
b) Öfriga sjukdomar
Mag- och tarmkatarrer äro alltjemt de talrikast förekommande, dernäst anaemien. Otjenlig och stundom bristande föda samt dåliga, osunda bostäder torde vara de vanligaste orsakerna. Ögonsjukdomar, merendelst af traumatisk orsak, förekomma i stort antal. De många stenhuggerierna inom distriktet och i grannskapet lemna häraf de flesta fallen. Närmast i ordningen följa rheumatism, hysteri och bronchit.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar (se bilagan)

3:o) För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder
a) Sjukes skiljande från friska, sjukrum, sköterskor, utrymda bostäder, tillsyningsmän m.m.
Endast de mera burgne inom Lysekils köping samt ett fåtal andra familjer inom distriktet ega sådana bostäder, att vid fall af smittosam sjukdom den sjuke kan afskiljas från de öfriga medlemmarna af familjen. I öfrigt är det vanligt, att hela familjen, äfven om den uppgår till 10 à 12 personer, bebor ett enda rum. Under sådana förhållanden kan någon isolering vid fall af smittosam sjukdom svårligen komma ifråga. Något sjukhus finnes ej inom distriktet och ej heller några särskildt inöfvade sjuksköterskor.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande
Någon minskning i de vanligen stora folksamlingarna vid begrafningar synes ej förestå, hvilket dock under det gångna året ej medfört några nämnvärda olägenheter, enär endast ett mindre antal fall af epidemiska sjukdomar förekommit.
c) Inställd skolgång har ej under året behöft vidtagas för smittosam sjukdoms skull

4:o) Allmänna helsotillståndet under året. Till dess befordrande vidtagna åtgärder med afseende på a) godt vatten till dryck och matlagning. Från Fiskebäckskil skrifves härom: ”här visas mycken flit vid att rensa brunnarna under vår- och sommartid, och all osnygghet bortföres med sorgfällighet”. Från Grundsund: ”god tillgång på vatten finnes, naturliga källor och gräfda brunnar, alla taktäckta”. Från Kungshamn: ”alla källor och brunnar äro försedda med öfverbyggnad samt rengöras 2:ne gånger om året”.
b) Förekommande af källors, brunnars m.m. förorenande
Ordf. i Fiskebäckskils kommunalnämnd skrifver: ”de källor och brunnar, hvarifrån vatten till dryck och matlagning hemtas, blefvo dels 1886 och dels 1887 täckta samt den sumpiga marken i närheten torrlagd hvarjemte lämpliga kärl för vattnets upphemtande anskaffats”.
c) Aflägsnande af orenlighet från boningshus eller deras närhet. Härom skrifves från Grundsund: ”alla spillningsämnen och godsel skola enligt kontrakt med en landtbrukare i orten hemtas hvar 14:de dag sommartiden och en gång i månaden om vintern”. Från Fiskebäckskil: ”orenligheten från afträdena bortskaffas en gång i veckan under sommaren och en gång i månaden vintertiden till från fiskläget aflägset belägen plats”. Kommunalnämnds ordföranden i Kungshamn hänvisar angående denna punkt till Kon. Befallningshafvandes utslag af den 15 Febr. 1886, som bestämmer, att kärlen vid afträdena skola tömmas en gång i veckan under tiden från 1 Maj till 1 Oktober och minst en gång i månaden under den öfriga delen af året. Afträdesspillningen skall antingen bortföras till utvisade, afsides från fisklägena befintliga platser, eller också efter upprättadt kontrakt med närboende jordbrukare af desse afhemtas på föreskrifven tid.
d) Olägenheter af fabrik eller annan näring på arbetares eller närboendes helsa.
Guanofabriken å Grötön har under vintermånaderna varit i liflig verksamhet, hvilket allt för tydligt gifvit sig tillkänna genom den olidliga stank, den spridt öfver köpingen och dess omnejd vid lungt väder eller då ostliga vindar varit rådande. Ordf. i Dragsmarks kommunalnämnd skrifver: ”den inom kommunen belägna Källvikens guanofabrik afgifver en för kringboende högst besvärande stank”. Den mängd förruttnelseprodukter, som alstras i de stora sillupplagen vid dessa fabriker äfvensom i de tallösa sillkomposterna å alla åkrar och ängar i den närmast hafvet belägna landsbygden, och som förpesta luften vidt omkring, torde ej vara utan skuld till de år efter år allt talrikare förekommande fall af blodförgiftning samt utbredda phlegmoner.
e) För helsan vådliga boningslägenheter (öfverbefolkning). Ordföranden i Grundsunds kommunalnämnd säger härom: ”husen äro af trä och i allmänhet belägna på kullar kring hamnen, högst få hus på sank mark. Att ligga i oeldadt rum förekommer ej”.
I öfrigt får jag hänvisa till hvad jag nämnde med afseende på denna sak i förlidet års rapport.
f) Luftvexling i rum, der större antal menniskor vanligen samlas. Skolhusen som i allmänhet äro rymliga, höga och luftiga, äro nu allestädes försedda med ventiler för luftvexlingen. I kyrkorna är deremot ej något åtgjordt för luftförnyelse.
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena. I kommunalordförandenas rapporter säges allmänt om skörden, att den varit öfver medelmåttan samt synnerligt väl inbergad. Storsjöfisket har nästan helt och hållet slagit felt, hvarföre de som egnat sig häråt, innevånarne i Grundsund, lidit kännbar förlust. Sillfisket började i år tidigare än något föregående år, neml. i början af Novemb. Stora fångster hafva dervid gjorts, men omsättningen har härmed liksom med landtmannaprodukter varit trög, så att behållningen i det hela blifvit betydligt mindre än förlidet år. Inom distriktet finnes ”officielt” blott en krog samt 7 ölstugor, allt i kopingen Lysekil. De ”dåliga tiderna”, som nu äfven börja låta känna af sig inom skärgården, tyckas dock ej ha något inflytande på spirituosaomsättningen, ty den är alltjemt i stigande.
h). Särskild för kommun eller visst ställe derinnom antagen och fästställd helsovårdsordning.
I Lysekil gäller helsovårdsstadgan för rikets städer sedan 22 Okt. 1880. För Fiskebäckskil är af Kon. Befallningshafvande en helsovårdsordning af 4 Jan. 1886 fastställd. En nästan lika lydande gäller för S. Grundsund enl. resolution af Kon. Befallningshafvande af samma dato. För fisklagena Grafvarna och Smögen utfärdades af Kon. Befallningshafvande en helsovårdsordning den 15 Febr. 1886.
i) Viten enl. §30 i helsovårdsstadgan.
Från Grundsund omnämnes, ”att viten blifvit förelagda för bristande renhållning”

5:o) Förhållande i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommunalnämndens verksamhet för allmänna helsovården och sjukvården.
I Lysekils köping anställdes för sommarmånaderna en särskildt derför aflönad sundhetspolis, som en gång i veckan afsynade alla gårdar och afträden samt deröfver och hvad annant han kunnat iakttaga aflemnade skriftlig rapport till helsovårdsnämnden vid hvarje veckas slut. Af kommunalnämndernas ordförande är Lyse s:ns den som bäst fullgör sina skyldigheter med afseende på allmänna helsovården och sjukvården. Så snart han fått kännedom om, att smittosam sjukdom utbrutit inom kommunen någonstädes, anmodar han genast läkare att besöka de sjuke. Äfvenså ombestyr han, att de som ha behof af vård å sjukhus snarast möjligt blifva der intagna.
b) Vaccination och revaccination. Vaccinationsjournalerna insändas till vederbörande Provinsiallakare.
c) Apotheksväsendet.
Protokoll öfver af mig å h.v. medikamentsförråd verkställd visitation i nästl. Decemb. månad insändes till Kgl. medicinalstyrelsen den 29 Dec. 1887.
d) Barnmorskeväsendet.
Barnmorskan Hilma Hansson i Kungshamn har anlitats vid 70 förlossningar, dervid vändning på fot gjorts 3 ggr. Ingen tångförlossning. Ett foster var hydrocephaliskt. Barnmorskan Mathilda Pettersson i Grundsund har biträdt vid 42 förlossningar, alla naturliga. Emma Jönsson i Fiskebäckskil har kallats till 37, dervid 2:ne tangförlossningar tillföljd af bristande värkar samt en vändning på fot. Maria Berndtsson i Lysekil har biträdt vid 59 förlossningar, deraf 3 sätesbjudningar och en fotbjudning. Hanna Svensson, som tillträdde sin barnmorskebefattning i Lyse i Sept. har der biträdt vid 23 förlossningar, deraf en tångförlossning. Hanna Svensson, som till början af Augusti tjenstgjorde som barnmorska å Malmön biträdde der vid 15 naturliga förlossningar. Barnmorskan Josefina Nordström i Lyse träffades på våren af ett slaganfall, hvarefter hon afträdde från sin barnmorsketjenst. Platsen stod sedan ledig till i början af Sept. då Barnmorskan Hanna Svensson på Malmön erhöll densamma.
På Malmön antogs Ida Carlsson som barnmorska i Oktob. Hon har sedan biträdt vid tvenne förlossningar.

6:o) Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande
a) För helso- och sjukvården
N:o 1 Resa till S. Grundsund 26/1 för nervfeber Rapp. härom insänd till Kon. Bef. 25/3.
N:o 2 Resa till S. Grundsund 5/3 för nervfeber. Rapp. härom insänd till Kon. Bef. 25/3.
N:o 3 Resa till Lyse 21/4 för skarlakansfeber Rapp. härom insänd till Kon. Bef. 29/4.
N:o 4 Resa till Sjöbol i Lyse s:n 30/9 för skarlakansfeber och difteri Rapp. härom insänd till Kon. Bef. i Okt.
b) För medikolegala ändamål ha under året ej förekommit

7:o) Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare, hvilka på grund af aflagda examina eller vederbörligt förordnande äro till läkarekonstens utöfning berättigade: undertecknad Distriktsläkare, samt under sommarmånaderna Prof. C. Curman, Badintendent vid Lysekils hafsbadsanstalt och Prof. Rob. Murray, biträdande läkare vid badinrättningen. På medicinalstyrelsens förordnande var med. Kandidat J. Ahlfors under sommarmånaderna anställd som badläkare å Fiskebäckskil.
b) Veterinärer inga
c) Tandläkare inga
d) Fältskärer inga
e) Apotheksföreståndare, provisorer och elever
Examinerade provisorn och apothekaren J. L. Lundberg är föreståndare för h.v. medikamentsförråd. Som provisor har under året varit anställd först Roger Smith sedan J. Pettersson, båda examinerade provisorer och apothekare samt under sommarmånaderna Pharm. studiosus Lindgren.
f.) Barnmorskor, deras namn och aflöning samt uppgift på dem, som äro berättigade till instrumenters bruk. I Lysekil Maria Berndtsson med 150 kr. i lön samt ersättning af 2-10 kr. för hvarje förrättning; i Dragsmarks s:n Sofia Hammar med lön af 35 kr. (är äfven antagen för Bokenäs s:n) samt särskild ersättning för hvarje gång, hon anlitas; i Lyse s:n Hanna Svensson med lön af 150 kr. jemte ersättning af 3 kr. för hvarje inom församlingen födt barn, vare sig hon vid förlossningen biträder eller ej; i Kungshamn Sofia Andersson med lön af 38 kr. samt 1,50 för hvarje födt barn antingen hon biträder vid förlossningen eller ej. Hon är bosatt i Bovallstrand samt tillika barnmorska för Askums och Tossene socknar. Särskildt för Kungshamn är Hilma Hansson antagen med årlig lön af 200 kr. samt 3 kr. för hvarje under året födt barn. I Fiskebäckskil Emma Josefina Jönsson med lön af 150 kr. samt ersättning af 3-10 kr. för hvar gång hon anlitas. I S. Grundsund Mathilda Pettersson med lön af 150 kr. samt särskild ersättning för hvarje förlossning. På Malmön Ida Carlsson med lön af 200 kr. samt 3 kr. för hvarje förlossning. Alla äro berättigade till instrumenters bruk med undantag af Mathilda Pettersson i Grundsund.
g) Vaccinatörer, deras namn och aflöning. I Lysekil Maria Berndtsson, som får 50 öre för hvarje vaccination; i Lyse Klockaren Lysell med samma aflöning; i Kungshamn skollärare Emil Andersson likaledes med 50 öre för hvarje vaccination. I Grundsund skollärare Aug. Hallden, som aflönas med 30 öre för hvarje vaccineradt barn samt en kollekt årligen. I Fiskebäckskil Klockaren L. Persson och i Dragsmark Barnmorskan Hammar, båda erhålla 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
h) Qvacksalvare, deras namn, vistelseort och verksamhet. Finnes ej någon inom distriktet som utöfvar sådan verksamhet, att det förtjenar omnämnas.

8:o) Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, chirurgiska och obstetriska operationer af intresse. Något värdt att nämnas har ej under året förekommit.

9:o Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård samt andra med allmänna helsovården sammanhang egande ämnen, som anses böra komma till allmän kännedom, men icke äro under ofvanstående rubriker hänförlige. Några egentliga fördomar vid späda barns uppfödande förekomma ej. En egendomlighet dervid är, att mödrarne i allmänhet amma barnen tills de bli bortåt två år och stundom deröfver. Detta beror d{…} derpå, att å fisklägena står mjölk tidtals ej till att få, och då det finnes att köpa deraf, är mjölken både dålig och dyr.

OBS! Om du inte har Internet Explorer klicka här för tabell i Excel: Sinnessjuka

  

Lysekil den 2 Mars 1888
P. F. Landelius
Distriktsläkare

OBS! Om du inte har Internet Explorer klicka här för tabell i Excel: Översikt av sjukdomar