Embetsberättelse från Lysekils distrikt för år 1885
af
P. F. Landelius
Distriktsläkare

1:o) a) Kyrkoskrifne innevånares antal vid redovisningsårets början: i Lysekils Köping 1822; i Lyse Socken 2534; i Kungshamns kapellförsamling 1614; i S. Grundsunds kapell 875; i Fiskebäckskils kapell 703; i Dragsmarks socken 585 samt på öarne Malmön 780, Skaftö och Gåsö 1289. S:ma personer 10202.
b) Antalet födde under året 277.
D:o döde under året 139.
c) Antal döde barn under 1 års ålder 21.

2:o) Allmännare förekommande sjukdomar
a) Infektionssjukdomar
Ehuru difterisjukdomen här fortfarande är i aftagande, visar den dock äfven för detta år det största antalet fall bland infektionssjukdomarna. Vinter- och vårmånaderna ha den största freqvensen; under eftersommaren och hösten förekomma endast spridda fall. Af Pertussis inträffade förlidet år endast 3 fall, men i år ej mindre än 50. Det jemförelsevis stora antalet fall af syfilis kommer till största delen på främlingar, som under badtiden här söka vård. Scarlatina har att uppvisa endast hälften så många fall som fölidet år. I allmänhet har årets scarlatinaepidemi varit af lindrig art. Af intermittens äro 12 fall antecknade: alla dessa äro dock s.k. intermitt. larvat. s.s. supraorbitalneuralgier o.d. Tuberculosen synes gripa omkring sig allt mer och mer. Utan de fall, som i "öfversigten" äro upptagne under N:o 31, torde nästan samtlige under N:o 113 böra räknas dit äfvensom de under N:o 111, och då visar sig siffran vara ganska hög.
b) Öfriga sjukdomar. Rubbningar i digestionsorganen äro alltjemt de talrikaste sjukdomsformerna. Dålig föda samt missbruk af kaffe och spirituosa torde vara de väsendtligaste orsakerna härtill. Enahanda orsak jemte osund luft i de trånga bostäderna vållar den ofta förekommande anaemien. Dernäst komma i freqvens bröstsjukdomar och rheumatism, lätt ådragna i följd af de skarpa, genomträngande, fuktiga vindarne.

3:o) För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder.
a) Sjukes skiljande från friska, sjukrum, sköterskor, utrymda bostäder, tillsyningsmän m.m. Läkarens uppmaning att vid fall af smittosam sjukdom inom en familj skilja de sjuke från de friska efterkommes nu mera ganska villigt, der det låter sig göra. Men oftast är det så, att hela familjen bebor ett rum, och der kunna ej några isoleringsåtgärder genomföras. Några sjukhus finnas ej inom distriktet, och ej heller några särskildt inöfvade sjuksköterskor.
b) Folksamlingar vid begrafningar, och andra omständigheter vid liks jordande.
Begrafningskalasen, äfven efter i smittosam sjukdom aflidne, äro fortfarande talrikt besökta, oaktadt ofta gjorda påminnelser deremot.
c) Inställd skolgång. Ingenstädes inom distriktet ha skolorna till följd af epidemier behöft stängas.

4:o) Allmänna helsotillståndet under året. Till dess befordrande vidtagne åtgärder i afseende på
a) godt vatten till dryck och matlagning
I Lysekils Köping har vattenledningen under året utsträckts äfven genom "gamla" Köpingen samt genom Kyrkviksområdet, så att hela Köpingen numera är försedd dermed. Vattnet derifrån är ganska godt. Vid den af mig under Sept. månad d. år på förordnande af Med.Styrelsen verkställda sundhetsinspektionen å Fiskebäckskil, gjordes flera anmärkningar mot det mindre tillfredsställande skick, hvari brunnarne derstädes befunno sig. Huruvida någon förbättring härutinnan blifvit gjord, derom nämnes ej något i den knapphändiga uppgiften från kommunalnämndens Ordförande. Vid liknande inspektion å Grundsund föreslogos också flera behöfliga åtgärder för källornas iordningställande. Hvad som då påbjöds har sedermera blifvit fullgjordt. Kommunalordföranden i Kungshamn meddelar: "att godt vatten till dryck och matlagning finnes i riklig mängd inom kommunen; att tvenne nya brunnar gräfts under året, neml. en å Smögen samt en å Tångens fiskläge". Häremot vill jag anmärka att hvad beträffar dricksvattnet på Grufvarnes fiskläge, så är det långt ifrån "ett godt vatten". Den förnämsta brunnen derstädes ligger neml. i omedelbar närhet af kyrkogården, och är så belägen, att den nödvändigtvis måste förorenas af ruttnande ämnen derifrån.
b) Förekommande af källors, brunnars m.m. orenande; Inom Lysekils köping tages vatten såväl från vattenledningen, som från brunnar, hvilka för några år sedan omgräfdes och iordningställdes. Vid dessa äfvensom vid de dammar, hvarifrån vattenledningen utgår, äro taflor anbragta med åsatt vite för dem, som der på något sätt förorena. Från Kungshamn meddelas: att alla brunnar inom kommunen äro med undantag af en å fiskläget Tången öfverbyggda med träskjul samt rengöras tvenne gånger om året. Å Grundsund ha källorna likaledes blifvit under hösten täckta.
c) Aflägsnande af orenlighet från boningshus eller deras närhet; Då vid en för detta ändamål inom Lysekil utlyst kommunalstämma, det ansågs blifva allt för kostsamt för kommunen att bekosta renhållningen under hela året, beslöt helsovårdsnämnden att i och för vid {…det} häraf åtminstone för tiden fr. 1 Juni-1:te Okt. utlysa entreprenadauktion, och derefter fördela entreprenadsumman, som uppgick till 598 kr., på de gårdsegare, hvilka önskade renhållningsväsendet ordnadt på detta sätt. Sedan det långt öfvervägande flertalet af Köpingens gårdsegare förklarat sig villiga att ingå härpå, öfvertogs renhållningen under nämnde tid af en landtbrukare från närgränsande socken, och fullgjorde han det åtagna uppdraget till allas stora tillfredsställelse. I Helsovårdsnämndens i Lysekil årsberättelse för 1885 har jag något omständligare redogjort härför. Från Kungshamn skrifves: "orenligheten aflägsnas ofta af närboende landtbrukare. Under den varma årstiden går sundhetsnämnden omkring 2 à 3 gånger för att se efter och tillhålla allmänheten till renlighet". Vid inspektionerna å Fiskebäckskil och Grundsund tillsades vederbörande att gå i författning om att orenligheten från afträdeshus och gårdar ordentligt på bestämda tider bortfördes.
d) Olägenheter af fabrik eller annan näring på arbetares eller närboendes helsa.
Af sillsalterierna och anjovisfabrikerna inom Lysekil ha under året ej några sanitära olägenheter förekommit. Tran- och guanofabrik, å Grötön ha ej varit i verksamhet. I Dragsmarks socken finnes vid Källviken en tran- och guanofabrik, som eges af ett bolag i Uddevalla. Vid ostliga vindar kännes stanken stundom derifrån ända till det på 1 mils afstånd belägna Lysekil. Åboarne i närheten af fabriken höras ofta klaga öfver olägenheterna af densamma. Kommunalordf. har dock i sin "uppgift om olägenheter af fabrik" etc. ej annat att säga än "kan ej besvaras af kommunalnämnden". På fisklägena sprides sommartiden oftast en svår stank från inom lägena till torkning upphängda råckor och fiskhufvuden samt vid stränderna utkastadt fiskaffall. Kustbefolkningen börjar dock nu få ögonen öppna för olägenheterna häraf, hvadan från ett och annat fiskläge dessa stankalstrande fiskvaror föras till aflägset belägna holmar för att der torkas.
e) För helsan vådliga boningslägenheter (öfverbefolkning).
Då i allmänhet hvarje familj har sin egen stuga, kan det egentligen ej bli tal om öfverbefolkning i bostäderna. Men till följd af det höga pris, hvari bränslet här står, sammantränger sig vintertiden hvarje familj i ett enda rum, och då måste hvarje fiskare- eller torparestuga anses mer eller mindre vådlig för helsan.
f.) Luftvexling i rum, der större antal menniskor vanligen samlas. I skollokalerna äro numera ventiler allmänt införda.
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena. Det stora flertalet af befolkningen inom distriktet utgöres af fiskare. Deras arbete, synnerligast vid sillvadarne vintertiden är ej blott högeligen ansträngande, utan det fordras mer än vanligt kraftfulla, härdade naturer för att stå ut dermed. Under det mödosamma arbetet, som vanligen pågår nattetid, ådraga de sig ofta, utsatta som de äro för storm, väta och kyla, lung- och lungsäcksinflammationer, bröstkatarrer och rheumatism. Då vadfisket ofta företages flera dagsresor från hemmet, blir det ej synnerligen väl bestäldt vare sig med hvila eller föda, enär deltagarne deri, 11-13 personer i hvarje vadlag, måste vanligen åtnöja sig med den hviloplats, som för dem kan beredas i lastrummet af storbåten. Här instufvas då hela vadlaget, genom våta som de oftast äro, i det trånga, fuktiga och stinkande rummet. Med födan under dylika färder är det ej stort bättre Den består vanligen af "torrskaffning" samt kaffe flera gånger dagligen. Då härtill kommer ett väl ymmigt bruk af spirituosa , må man ej undra på, att fiskarena så ofta taga skada såväl till sina matsmältningsorganer som nerver.
h.) Särskild för kommunen eller visst ställe derinom antagen och fasställd helsovårdsordning. I Lysekil gäller heslovårdsstadgan för Sveriges städer sedan d. 22 Okt. 1880.
För Fiskebäckskil fastställdes af Kon. Befallningshafvande d. 31 Okt. 1879 ordningsreglor för befrämjande af ordning och snygghet inom kommunen. För Grafverna, Bäckevik och Tången fastställdes dylika stadgar af Kon. Bef. den 31 Juli 1873.
Med anledning af den sundhetsinspektion jag på förordnande af Kgl. Med.Styrelsen anställde å Grundsunds fiskläge i Sept. månad, infordrades af Kon. Bef. yttrande deröfver såväl från Kommunalnämnden i Grundsund samt från Kronolänsmannen i Oroust vestra härad. Derefter afgafs af Kon. Befallningshafvande, sedan utlåtande från mig öfver kommunalnämndens skrifvelse blifvit infordrad, följande resolution den 4:de Jan. 1886. Landshöfdinge Embetet har detta ärende i öfvervägande tagit; och ehuru uppmuddring af Grundsunds hamn till erforderligt djup synes i sanitärt hänseende vara för fiskläget nödvändigt, likväl och då ett sådant arbete ej kan af kommunens egna tillgångar åstadkommas, ville LandshöfdingeEmbetet i laga ordning göra framställning om erhållande af statsmedel för verkställande af erfårderliga undersökningar och upprättande af kostnadsförslag, samt derefter tillse, huruvida och i hvad mån anslag för uppmuddringens utförande må kunna erhållas.
Widkommande i öfrigt erforderliga åtgärder för befordrande af sundheten finner Landshöfdinge Embetet, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Distriktsläkaren och kommunalnämnden ansett nödigt och föreslagit, skäligt bestämma följande föreskrifter för upprätthållande af helsovården å fiskläget Grundsund:
1:o) Alla rännstenar skola under sommartiden renspolas minst en gång i veckan, och vid utloppet i sjön gräfvas ut så långt ske kan, så att rännan bibehålles vid ett djup, som motsvarar vattnets medelhöjd.
2:o) Det affall, som uppkommit vid ränsning af fisk vid sjöbodarna, får ej utkastas i vattnet, utan skall upptagas och tillvaratagas samt uppläggas på plats, som af kommunalnämnden utses och anvisas, för att sedermera derifrån på lämpliga tider bortföras
3:o) Tunnor fyllda med lefver af torsk och långa, som efter storsjöfiske hemföras, få icke uppläggas vid sjöbodarna eller inom fiskläget, utan att de äro fullkomligt täta och väl tillslutna.
4:o) Den vattensjuka mark, som finnes på tre ställen inom fiskläget, neml. i 2:dra roten vid det s.k. Berget samt i 3:dje och 4:de rotarne skall torrläggas genom ändamålsenlig utdikning och derefter verkställd fyllning i mån af behof.
5:o) Alla å fiskläget befintliga källor, hvilka en gång om året böra upprensas, skola täckas och upptill förses med en minst 2 fot hög murad vall, som sluttar i riktning mot källans omkrets, till förekommande af orenligheters nedträngande i vattnet. Lämpligt kärl för vattnets upphemtande skall vid källan anbringas. All tvättning af kläder och hushållskärl närmast vid eller på ett afstånd af 100 fot från källan vore förbjuden. Den i kamperhofskällan i 3:dje roten befintliga trappa, som leder ner för vattnets upphemtande, skall borttagas.
6:o) Hvarje afträde skall förses med fukttäta kärl, ställda på fast, helst muradt, underlag, högre beläget än omgifvande marken. Kärlen skola tömmas hvarje vecka under tiden från 1:te Maj till 1:te Okt. och minst 1 gång i månaden under öfriga delar af året.
Afträdesspillningen skall antingen bortföras till utvisade, afsides från fiskläget befintliga platser, eller ock, efter upprättadt kontrakt med närboende jordbrukare af desse afhemtas på föreskrifven tid.
I eller vid sjöbodarna få inga afträdeshus förekomma, utan att äfven der föreskrifter om tunnors anbringande tillämpas.
7:o) Enahanda föreskrifter, som gälla beträffande afträdeshusen, skola ock tillämpas på svinhusen.
8:o) I hvarje hushåll skall finnas en vattentät tunna för uppsamlandet af hushållsafskräden, diskvatten och dylikt, hvilken orenlighet icke får slås ut i rännstenarne eller i närheten af bostäderna. Dessa kärl skola tömmas minst så ofta som afträdeskärlen och på samma ställe som de.
9:o) Ladugårdsspillning skall uppsamlas på uppmuradt underlag, högre än den omgifvande marken, eller på vattentät träbotten och bortföras trenne gånger under den tid kreaturen fodras inne.
10:o) Upplag af fiskben inom fiskläget vore förbjudet; och få ej skämd fisk, fiskhufvuden eller rockor derstädes till torkning upphängas, utan skall sådan torkning verkställas för v. delen af fiskläget, der trankokningen företagas eller å den närbelägna Åse holme samt för östra delen af fiskläget vid den så kallade Skäddhålan.
11:o) De åtgärder, som af dessa föreskrifter blifva följd, skola vara vidtagna före 1:ta Juni 1886; och åligger det Kronolänsmannen att, om något, hvad sålunda är stadgadt, vid den tiden finnes försummadt, derom göra anmälan hos Konungens Befallningshafvande; tillkommande det Kommunalnämnd eller Helsovårdsnämnd att i öfrigt noga öfvervaka efterlefnaden af dessa stadgar.
Den, som med detta utslag icke åtnöjes etc. etc.
Landshöfdinge Embetet
Henri Westin J. Billmansson
i) Viten enligt §30 i Helsovardsstadgan.
I Lysekil har under året tvenne personer blifvit ålagda viten för uraktlåtenhet mot helsovårdsstadgans föreskrifter. Inom distriktet i öfrigt ha ej några dylika åtgärder behöft vidtagas.

5:o) Förhållandet i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommunalnämndens verksamhet för allmänna helso- och sjukvården. Någon särskild sundhetspolis finnes ej. Vid förefallande behof ss. vid syner o.d. anlitas inom Lysekil dervarande poliskonstaplar. I S. Grundsund har kommunalnämnden under sommaren tvenne gånger förrättat renhållningssyn och låtit iordningställa ett par brunnar. Enligt uppgiften från Kommunalordföranden i Kungshamn har nämnden tvenne gånger under sommaren gått omkring å fisklägena inom Kapellet och tillsett, att orenligheten bortförts samt föranstaltat om gräfvandet af tvenne nya brunnar, en å Smögen samt en å Tången. Om någon annan verksamhet för allmänna helso- och sjukvården nämna ej de knapphändiga rapporterna.
b) Vaccination och revaccination. Vaccinationsjournalerna insändas till vederbörande Provinsialläkare.
c) Apotheksväsendet. Protokoll öfver å h.v. Medikamentsförråd verkställd visitation insändes till Kongl. Med.Styrelsen den 31 Dec. 1885.
d) Barnmorskeväsendet.
Barnmorskan Josefina Nordström i Lyse har biträdt vid 34 förlossningar, deraf 2:ne sätesbjudningar. Vid den ena af dessa senare måste å det döda fostret hufvudet perforeras, hvilket verkställdes af Distriktsläkare.
Barnmorskan Sofia Hammar biträdt vid 57 förlossningar, deraf 20 inom detta distrikt (Dragsmarks socken). Dessa senare hafva samtlige varit naturliga förlossningar.
Barnmorskan Emma Jönsson i Fiskebäckskil har anlitats vid 43 förlossningar, deraf 3 tångförlossningar gjorda af henne sjelf. Vid den ena tångförlossningen angifver hon bristande värkar såsom orsak till det operativa ingreppet; vid de tvenne andra fördröjd förlossning till följ af något förträngdt bäcken. I sin berättelse omnämner hon ett gossebarn, som föddes med 2:ne tänder i nedre käken.
Barnmorskan O. M. Pettersson i Grundsund har biträdt vid 38 förlossningar, alla naturliga.
Barnmorskan Hanna Svensson på Malmön har haft 21 barnaföderskor under vård, dervid har gjorts 4 tångförlossningar, 1 af Distriktsläkaren och 3 af Barnmorskan, alla orsakade af bristande värkar.
Barnmorskan Hilma Hansson i Kungshamn har anlitats vid 67 förlossningar, deraf ingen instrumentalförlossning.
Barnmorskan Maria Berndtsson i Lysekil har biträdt vid 55 förlossningar deraf 1 tångförlossning verkställd af Läkare, samt 2 sätesbjudningar och 1 fotbjudning.
Den 3:dje Augusti på afton kallades jag till en 37-årig förstföderska här i Köpingen. Förlossningsarbetet hade börjat vid middagstiden den 2:dre, och vattnet afgått den dagen på afton. Vid middagstiden den 3:dje hade fostret nedträngt till bäckenbotten. Sedan afstannade förlossningen, enär värkarne nästan alldeles upphörde. Då qvinnan var betydligt medtagen samt fosterljuden hördes märkbart svaga, voro alla skäl för att anlägga tång. Dessförinnan gjorde jag nu såsom alltid vid förlossningar en noggrann sköljning af händer, armar och instrumenter med 5% Carbolsyrelösning. Tångförlossningen gick lätt och hastigt, och barnet, som var något asphystiskt, bragtes snart att respirera. Då efterbörden ej medelst knodningar af lifmodern samt lindriga tractioner i nafvelsträngen kunde utskaffas, enär inre modermun något slutit sig, gick jag varsamt in med handen och uttog densamma utan någon egentlig svårighet omkring 1 timma efter förlossningen. Derpå gjordes genast intrauterin sköljning med 3% Carbolsyrelösning. Under följande natt fick qvinnan en häftig frossbrytning. China och morfin gafs samt ytterligare omsorgsfull sköljning. Med de 3% Carbolsyresköljningarna fortsattes sedan morgon och afton, hvarjemte China gafs i stora doser. Frossbrytningarne fortforo dock emellanåt och tillståndet försämrades. Hon afled på morgonen d. 9 Aug.
Barnmorskan, som biträdt vid förlossningen, och sedan gjort de antiseptiska sköljningarne, tillsades att dagligen en tid bortåt noggrant tvätta sig och instrumenter med 5% Carbolsyrelösning samt taga bad, hvarjemte hon fick låta röka alla sina gångkläder med Svafvelsyrlighet. För egen del använde jag sublimattvättningar samt biträdde ej vid någon förlossning förr än den 23:dje Sept. då jag kallades till en omföderska i Lyse S:n. Förlossningsarbetet hade börjat natten till den 22:dre – Sätesbjudning. Vattnet afgick på morgon den 23:dje. Förlossningen fortskred sedan under dagens lopp sakta och på afton hade sätet nedträngt till bäckenbotten. Då värkarne nu aftogo både i kraft och duration, nedtog barnmorskan ena foten samt extraherade så bål och armar, men hufvudet satt fast. Jag tillkallades då samt anlände så skyndsamt sig göra lät och extraherade efter verkställd perforation hufvudet. Qvinnan tillfrisknade, ehuru långsamt.

6:o) Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande.
a) För helso- och sjukvården.
N:o 1 Resa till Smögen d. 4/1 för nervfeber. Rapport härom insänd till Kon. Bef. d. 8/1.
N:o 2 Resa till Smögen d. 11/2 för nervfeber och difteri Rapp. härom insänd till Kon. Bef. den 11/3.
N:o 3 Resa till Smögen den 19/3 för nervfeber Rapp. härom insänd till K. B. 2/4.
N:o 4 Resa till {…skogen} i Lyse S:n 3/4 för Scarlatina + difteri Rapp. härom insänd till K. B. den 7/4.
N:o 5 Resa till Torgestad i Lyse S:n d. 27/4 för difteri Rapp. härom insänd till K. B. den 28/4.
N:o 6 Resa till Smögen d. 30/5 för nervfeber. Rapp. härom insänd till K. B. den 7/6.
N:o 7 Resa till Sjöbol och Humlekärr i Lyse 31/5 för Scarlat + difteri Rapp. härom till Kon. Befallningsh. 7/6.
N:o 8 Resa till Smögen d. 11/6 för Scarlatina Rapp. härom till K. B. insänd den 15/6.
N:o 9 Resa till N. Hamre i Lyse d. 22/7 för difteri Rapp. härom insänd till K. B. den 25/8.
N:o 10 Resa till Sandåker i Lyse S:n d. 28/7 för Scarlatina Rapp. härom till Kon. Bef. den 25/8.
N:o 11 Resa till N. och S. Hamra i Lyse 30/7 för difteri. Rapp. härom till Kon. Bef. den 26/8.
N:o 12 Resa till Sandåker i Lyse 11/9 för Scarlatina Rapp. härom till Kon. Bef. den 15/10.
N:o 13 Resa till Dalskogen i Lyse d. 1/10 för Scarl + dift. Rapp. härom till Kon. Bef. d. 15/10.
N:o 14 Resa till S. Grundsund för Sundhetsinspekt. 28/8. Rapp. härom till K. B. och Med.Styrelsen d. 15/10.
N:o 15 Resa till Fiskebäckskil för Sundhetsinspekt. 30/9. Rapp. härom till K. B. och Med.Styrelsen d. 15/10.
N:o 16 Resa till Malmöns Stenhuggeri 30/12 för Scarlatin. Rapp. härom till K. Bef. d. 23/1 86.
b) För medicolegala ändamål ha under året ej förekommit.

7:o) Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare, hvilka på grund af aflagda examina eller vederbörligt förordnande äro till läkarekonstens utöfning berättigade: Undertecknad, Distriktsläkare, samt under sommarmånaderna Prof. C. P. Curman, badintendent, och Doktor Rob. Murray, biträdande läkare vid Lysekils hafsbadanstalter. Med Med.Styrelsens förordnande var Med. Kandidat Idolf Rosengren anställd under sommaren som badläkare vid Fiskebäckskil.
b) Veterinärer inga
c) Tandläkare inga
d) Fältskärer inga
e) Apotheksföreståndare, Provisorer och Elever.
Föreståndare för h.v. Medikamentsförråd är examinerade Provisorn och Apothekaren J. L. Lundberg. Som Provisorer ha under året varit anställda först F. H. Trolle, pharmacie stud. och sedan Roger Smith, examinerad provisor och apothekare
f) Barnmorskor, deras namn och aflöning, samt uppgift på dem, som äro berättigade till instrumenters bruk. I Lysekil Maria Pålsson med 150 kr. i årlig lön samt särskild ersättning af 2-10 kr. för hvarje förrättning i Dragsmarks S:n Sofia Hammar med lön af 35 kr. per år (äfven antagen för Boksnäs socken med omkr. 120 kr. årlig lön ) samt särskild ersättning för hvarje förlossning. I Lyse S:n Josefina Nordström med 35 kr. i årlig lön samt särskild ersättning hvarje gång hon anlitas; i Kungshamns kapellförsamling Sofia Andersson med lön af 38 kr. samt 1,50 för hvarje födt barn, antingen hon biträder eller ej. Hon är bosatt i Bovallstrand samt tillika Barnmorska för Askums och Tossene S:n. Inom Kungshamn är äfven anställd Hilma Hansson, bosatt å Grafverna, med 200 kr. i lön samt 3 kr. för hvar gång hon anlitas. I Fiskebäckskil Emma Josefina Jönsson med lön af 150 kr. jemte särskild ersättning för hvarje gång, hon anlitas. På Malmön Hanna Svensson med fast lön af 200 kr. samt 3 kr. för hvarje förlossning. I S. Grundsund Mathilda Pettersson med lön af 150 kr. samt särskild ersättning för hvarje förlossning, der hon anlitas. Samtlige ofvannämnde Barnmorskor med undantag af Josefina Nordström i Lyse samt Mathilda Pettersson i Grundsund äro berättigade till instrumenters bruk.
g) Vaccinatörer deras namn och aflöning.
I Lysekil Maria Berndtsson; i Lyse S:n Klockaren C. W. Lysell; i Kungshamn Emil Andersson å Grafvarne; i S. Grundsund Skollärare Aug. Halldin; i Fiskebäckskil Klockaren L. Persson; i Dragsmark Barnmorskan Hammar, samtlige med aflöning af 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
h) Qvacksalvare, deras namn, vistelseort och verksamhet: finnes ej inom distriktet.

8:o) Vetenskapliga iakttagelser, märkligare sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer af intresse: Något värdt att här omnämnas, har under året ej inom distriktet förekommit.

9:o) Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård samt andra med allmänna helsovården sammanhang egande ämnen, som anses böra komma till allmän kännedom, men icke äro under ofvanstående rubriker hänförlige.
De späda barnen gifvas vanligen di långt in på andra året, enär mjölk tidtals ej kan å fisklägena erhållas. Efter afvänjningen få de samma föda som de äldre, ss. kaffe först och främst, potatis fisk, fläsk o.s.v. Ej underligt derföre att Rachitis, skrrofler och digestionsrubbningar här äro vanliga barnsjukdomar.

10:o) Uppgift på sinnesjuke inom distriktet.
Se tabellen å följande sida!

Öfversigt af gängse sjukdomar inom Lysekils distrikt år 1885
Sjukdomar	Jan.		Febr.		Mars		April		Maj		Juni		Juli		Aug.		Sept.		Okt.		Nov.		Dec.		Summa
	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde
2 Marasmus senilis											1	1													1	1
4 Varicellae							2																		2
6 Scarlatina			1		3		3		4		2		4				2		2		2		1		24	1
10 Febris tyfoides	5		2		3		1		4										1				2		18	1
13 Pyaemia	1																								1
14 Febris puerperalis															1	1									1	1
18 Meningitis						1			1												1		1		4
19 Pertussis	2		3		14		9		4		2				6		3		2		2		1		48	1
22 Febris intermittens			2		1		1		2		3		1		1								1		12
24 Difteri	7		6		12		9		3		5		9		1		2		4		1		3		62	3
25 Syfilis			2		2		3		1		4		13		5				1		2		1		34
26 Chancre							1						1										2		4
27 Gonorrhoe											2		2		2		1				1		2		10
31 Tuberculosis							1						1		2						2				6	1
32 Carcinosis																	1								1	3
33 Scrofulosis	9		5		6		12		5		7		11		7		2		2		2		7		75
34 Rachitis	1				4		5		1		4		3												18
37 Arthritis			1																						1
38 Chlorosis	17		27		25		29		34		45		57		53		23		14		18		9		351
40 Alkoholism	4						1		2				1				1		1		1		1		12
41 Delirium tremens	1																						1		2
55 Mania					1		1																		2
56 Melancholia					1		2						1		2										6
62 Commotio cerebri et medull. spinal.					1		1																		2
64 Conjestio cerebri			1																						1
65 Haemorrhagia cerebri	1										1		1						1						4
67 Meningitis cerebri					1				1														1		3
68 Meningitis tuberculos							1		1																2
73 Epilepsia			2		3		1		1								1						1		9
74 Convulsiones																					1				1
75 Chorea							1						1												2
76 Hysteria	23		16		22		13		14		14		27		12		7		15		13		7		183
77 Hypochondria	4		1		4		1		1		5				2		2		1		4		4		29
80 Paralysis	1		2		1		2						2		1		5				2				16
81 Neuralgia	6				2		1		9		6		6		8		4		2		4		8		56
85 Morbi palpebrarum et Conjunctivae	4		6		16		12		11		7		11		11		4		6		3		6		97
Morbi bulbi oculi ejus muscul.	10		1		12		5		7		8		10		11		8		7		8		12		99
Morbi apparatus lacrym.	2						1										2				1		3		9
86 Morbi organ. auditus	10		6		6		7		10		3		6		6		2		2		4				62
88 Morbi olfact.	1						1				3		1		1		1				1				9
89 Pericard- hydro- haemo et pneum.									1																1
b. Myocardit et endocardit									1																1
c Cor adiposum									1						2										3
d. vitia organica cord.	1		2		2								1		2		2		2		3		3		18
e. Affection cord. nervos.	2		2		1		1		2				1		1				1				1		12
91 Phlebitis	1																								1
Varix					2				1						1		1				1		2		8
92 Lymfangitis	1						1				3														5
Lymfadenitis					2		2						2		2		2				2				12
93 Epistaxis	1				3						2										1		1		8
94 Coryza acuta et chron.	1																				1				2
95 Laryngo-tracheitis	4		3		2		1		2		3		3								3		2		23
96 Croup	1																								1	1
98 Morbi glandulae thyreoid.																	1								1
99 Pleuritis acuta	2		1		2		5		6		2		5		6		3		3		2		2		39
100 Empyema							3				2						1								6	1
102 Pneumothorax					1	1																			1	1
103 Haemorrhagia bronchialis																					1		2		3
104 Catarrhus bronchialis	22		19		28		49		28		18		15		18		9		7		15		10		238
106 Emfysema pulmonum			1		2		2						1		5		1				1		1		14
107 Asthma bronchialis	1								2		2		2		4		1				1				13
111 Haemorrhagia pulmonum			2		2		2		4		1								2		5		2		20
113 Pneumonia acuta	10		7		9		16		14		9		4		3		1		2		8		2		85
114 Morbi oris, lingue et pharyngis	9		4		4		4		3		5		6		1		3		3		6		2		50
vänd
Pneumonia chronic	1		7		7		2				5		8		2		1				2		5		40
Pneumonia chronic tuberculos							1								2						2				5	3
115 Oesophagitis							1						1								1
116 Strictura oesophag	1						1																1		3
117 Gastricismus	3		2		2		2				2		1		1		1				1		2		17
118 Catarrh ventr. chron.	44		38		53		36		64		82		90		89		49		30		31		32		638
119 Cat. ventr. acut.	6		5		3		4		3		4		2		2		1				2		2		34
120 Ulcus ventriculi			4		1		2		6		4		4		8		5		1		7		2		44	4
122 Diarrhoea	7		12		14		5		10		17		6		18		4		2		4		12		111
123 Typhlitis							3		1		1		1				1						1		8
127 Hernia intestinalis	1						1				3		1		1		1		1		1		1		11
129 a) Proctitis											1														1
b) Prolapsus ani																			1						1
d) Fistula ani							1																		1
l) Strictura ani									1		1				1								1		4
130 Helminthiasis									1																1
133 Peritonitis					1		1																		2
134 Hydrops	1				1										1				1		1				5
135 b) Icterus					2		1								2				2		1				8
l Colera hepatis											1										1				2
136 Morbi splenis													1												1
137 Nephritis acuta	1				1		2		2		2				1										9
138 Nephritis chronic.	5		2		2		3				3		2		2		3				1				23
139 Alii morbi renum													1												1
141 Lithiasis renalis											1				1										2
142 Morbi vesicae urinar.	1		1		2		2		1		4		2		2		3		2		2		4		26
143 Morbi urethrae															1										1
144 Morbi prostata																			1						1
145 Fistula urinaria							1																		1
146 a) Phimosis et paraphimos.			1						1		1		1		1						1				6
b) Orchitis et epididymit.					1		1																		2
c) Hydrocele							1														1				2
d) Spermatorrhoe	2		1		1		1		1		1								1		1		1		10
147 c) Morbi uteri	4		2		1		1		2		2		6		2				1				1		22
148 Morbi mammarum							3		2				1		1						1				8
149 Morbi partus	3		2				3		1		1		1		1		1		1		2		2		18
150 Rheumatism artic. acut et chron.	10		8		5		5		5		6		8		7		4		3		4		1		66
151 Rheumatism muscul. acut et chr.	15		13		20		20		13		14		16		8		10		8		7		7		151
153 Abscessus psoatic					2																				2
155 Morbi articulorum	1		1		2		2		2		6		3		3		1				1				22
156 Luxatio et distorsio					2				1		2		5		1								2		13
158 Kyphosis, scoliosis, lordosis													2												2
159 Fractura	2		3		1		1		3		4		2		1		2		4				1		24
161 Periostitis et ostitis	2				1		2						2				1		2		1		1		12
162 Caries							1										1								2
164 Erysipelas	4				3		2		1		1		2		1				1						15
165 Morbi cutanei parasitica			1		5		4		3		2		1		1		2		6		1		1		27
166 Alii morbi cutanei	4		3		12		7		9		5		5		6		8		1		6		7		73
167 Contusio	2				4				1		4		1		2		3		1		1		4		23
168 Vulnus	1		1		6		4		3		3		3		6		4		2		3		6		42
169 Ulcus			2				3		5		3		5		2		1		2		1				24
170 Phlegmone, abscess	3		3		5		5		1		1		3		14		4		2		3		7		51
171 Furunculus					2				2		1				1										6
172 Carbunculus																	1								1
173 Combustio									1														1		2
174 Congelatio									2														1		3
175 Gangraena													1												1
176 Cystae			1		1		1		2		2		4		3								1		15
177 Fibroma											1				1		1				1				4
180 Myxoma											1														1
183 Granuloma	1				1																				2
191 Epithelioma					2		1								2										5
193 Carcinoma			1				1		2		1				1						1				7
Lysekil den 19 Mars 1886
P. F. Landelius
Distriktsläkare