MEDICINHISTORISKA DATABASEN

Serierubrik: Årsberättelser från Provinsialläkare

Filnamn: P8541484

År: 1854

Ort: Lysekils Bad Inrättning

Författare: O. N. Gammelin

Dokumentets namn:

Arkivnummer: RA/420177.03

Beståndsnamn: Medicinalstyrelsen

Signum: E5A

Rapport: 176/180

Diarienummer: [saknas]

Ankomstdatum: [saknas]

Volym: SK:24

//Sid. 671//

Tillägg till årsberätelsen ifrån Oroust och Tjörns Provincial Läkare Distrikt för år 1853.
Lysekils Bad Inrättning.

införes vid sid. 14.

Topographie
Lysekils köping är belägen på den Sydvestligaste udden af Stångenäs Härad på sandig jordmylla och omgifvet af berg och hela lager af rullsten. Naturen deromkring är ytterligt fattig och trakten i följd deraf kal och stenrik. I sjelfva köpingen finnes för närvarande (1853) blott en enda liten men vacker trädgårdsanläggning tillhörig badintendenten. Köpingen bebos af 600 personer hvilkas förnämsta näringsfång utgöres af sjöfart och handel. Sex handlande äfvensom Post Contor och tullkammare finnas på stället. De ständiga nybyggnaderna visa att detta lilla samhälle är stadt i förkofran, en icke oväsendtlig del i denna tilltagande välmåga torde få tillskrifvas den lilla badinrättningen. Husena ligga som vanligt på fiskelägena hopgyttrade i en klunga, förnämligast vid nordvestra stranden, en landsväg genomstryker det hela, denna landsväg förvandlas till gata, då man hunnit till den tätast bebyggda delen af Köpingen. Densamma utvidgas nu åt den Södra sidan genom nybyggnader, dessa utmärka sig framför de äldre genom ett friare läge och högre och ljusare rum. En egen och ovanlig märkvärdighet företer den vid norra stranden belägna stengrottan, uppkommen genom lutningen af 2:ne bergskullar emot hvarandra. Nämde grotta är 20 alnar lång, 6 alnar hög och 2 1/2 alnar bred.
På circa 2000 alnars afstånd ifrån köpingen finnes 2:ne mineralkällor hvaraf den ena skall vara jernhaltig, den andra svafvelhaltig. Ingendera är undersökt och ingendera begagnas.
Badinrättningens anläggning
Badinrättningen härstädes anlades af Consul J. G. Mollér år 1846. Densamma består af ett större badhus för ståndspersoner, innehållande 5 badrum, af hvilka endast 3 begagnas, och ett mindre för allmoge med 3 badrum af hvilka endast 2 begagnas; vidare finnes en bassin med 2 afklädningsrum och en dusch (11 alnar hög ifrån reservoiren till vattenytan. Bassinen är byggd på sandbotten. Plan för byggandet af en ny sådan i större skala är redan utsedd.
Badgyttjan, vida i rop, hämtas mellan 2 ā 300 famnar ifrån badinrättningen mellan Grötön och fasta landet på 2 1/2 famnars djup. Begagnas förnämligast till ingnidningar. En och annan har ock nyttjat den till omslag.
Hafsvattnet är här af ytterlig klarhet och genomskinlighet och påstås vara saltare än på något annat ställe på vestra kusten der, såsom orsak härtill uppgifves dels frånvaro af skärgård utanför Lysekil, som skall hindra den jemna vattenvexlingen, och dels frånvaro af strömdrag ifrån kringliggande landet, som skulle späda ut saltvattnet. Det begagnas med fördel invärtes, såsom lösande medel för sådane badgäster som lida af Obstruction.
Badgästernas antal och sjukdommar
Badgästernas antal detta år (1853) utgjorde 84 af ståndspersoner och 43 af allmoge. Somlige badade hela 2 månader men de fleste nöjde sig med 30 ā 40 bad af Anmälde sjukdomar hos de badsökande voro för hvilka detta år badort besöktes, vara följande: Bröstsjukdomar, underlifslidanden, gikt och rheumatismer, skrofler, bleksot, fallandesot, lamheter och sinnessjukdomar.
12 fattige (med bevis derom från Pastor) erhöllo bad gratis, detta antal öfverskrides dock altid.
Baden
Alla taga vanligen, att börja med, varma bad, (35 ā 36 grader Cellsius), de flesta gå sedan ner till 28 grader och derifrån till bassin. Ett 28 grader Karbad kännes ock fullt så kallt som ett bad i öppen sjö, der vattnet under Juli och Augusti månader variera mellan 18-21 ā 22 grader.
Lungsiktige befinna sig bäst af att med hafsvatten tvätta sig i deras hem och i öfrigt endast flitigt begagna hafsluften genom promenader.
Buksotspatienter som bada innan de tagit jern försämras vanligen, då deremot efter genomgången jernkur de ansenligen förbättras af hafsbaden.
Oekonomie
På köpingen finnes omkring 100 bättre och sämre rum att hyra till pris från 1 Riksdaler till 32 skillingar Riksgälds pr. dag. Mat fås på värdshuset, der man äter table d´hote till moderat pris, men många badgäster, isynnerhet familjer, bruka hafva egna hushåll. Priset på matvaror är här nästan billigare än på andra badorter, dock finnes här icke altid daglig tillgång på färskt kött, ett behof som dock lätteligen kan tillfredsställas genom ångbåts Communication med Götheborg 2 gånger i veckan.
Nöjen
Allmänna nöjen finnas måhända färre här än på andra badorter, förnämsta orsaken härtill torde få sökas i saknaden af ett socitetshus för en allmänligare sammanhållning. Badgästernas inskränkta antal tillåter ej badintendenten någon alfvarsammare utgift i detta fall. Ett af de gemensamma nöjen som oftast anlitas är seglats till någon vänlig oas på dessa steniga kuster. Dessa oaser äro icke så få och utflykterna till dem oftast angenäma. Ett och annat kärrparti företages också emellanåt, men som man landsvägen behöfver resa rätt långt för att hinna någon rikare natur, äro de i allmänhet ej så gouterade som sjöresorna.

Den som önskar göra en badsejour för billigt pris och framför allt ogeneradt, den välje Lysekil.
Undertecknad har detta år, (1853) fungerat der som badläkare, sålunda, att jag ditrest och quardröjt der ett dygn hvarje vecka. Badinrättningen är belägen 5/4 mil ifrån mitt hem och 1/4 mil utom Distriktet.

Kårehogen i November 1854
N. Gammelin
Prov. Läk.