Embetsberättelse för Lysekils e. Provincialläkare distrikt för 1898.

1:o) a) Kyrkoskrifne innevånarnes antal vid redovisningsårets början: i Lysekil 2973, i Lyse S:n 3535, i Skaftö S:n 3071, i Dragsmark S:n 612 samt å ön Malmön, hörande till Ackum S:n omkring 900 S:a 11091 personer.
b) Antal födda barn under året 324
c) Antal döde under året 144
d) Antal döda barn under 1 års ålder 17

2:o Allmännare förekommande sjukdomar
a) Infektions sjukdomar
Distriktet har under året ej varit hemsökt af någon egentlig epidemi. Visserligen förekommo under vinter- och vårmånaderna åtskilliga fall af influensa, kikhosta och påssjuka, men dels voro dessa sjukdomsfall lindriga, dels förekommo de ej i den mängd, att man kan rubricera det under namn af epidemi.
b) Öfriga sjukdomar
Katarrher i luftvägarna och digestionsrubbningar ha som vanligt varit de allmännast förekommande sjukdomsformerna.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar i Lysekils distrikt år 1898 (Se bilaga A).
De i omstående tabell upptagna sjukdomsfallen äro sådana, som anmälts hos mig. Men då under hela året 3 läkare till praktisera inom distriktet och under badsäsongen ytterligare 2 à 3, så kunna de nämnda siffrorna endast angifva en del af de inom distriktet gängse sjukdomarna. För att de uppgifter som tjensteläkarne pligtskyldigast afgifva måtte innehålla något så när exakta siffror, så fordrades, att samtlige inom ett distrikt praktiserande läkare voro skyldiga att till tjensteläkaren lemna uppgifter om alla af dem under året behandlade fall af de sjukdomar som omnämnas i Med. circular af 4 Januari 1897.

3:o) För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder
a) Sjukas skiljande från friska, sjukdom, sjuksköterskor, utrymda bostäder tillsyningsmän m.m..
Endast Lysekil har fast anstäld sjuksköterska och helsopolis.
I Januari infördes titl Lysekil från Sköfde ett fall af mässling, men genom omsorgsfull isolering i enskildt hem lyckades det att förekomma sjukdomens vidare spridande. De ytterligare fall af mäsling som förekommit ha varit å Malmön. I Lysekil har några fall af difteri förekommit i en gård vid Kungsgatan. Förste fallet i Jan. Derefter gjordes grundlig desinfektion med påföljd, att ej någon ytterligare då insjuknade. Men i Maj förekom i samma gård ytterligare ett enstaka fall. Båda slutade med död.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande. Ehuru vid begrafningar i allmänhet stora folksamlingar förekomma, så ställer sig dock förhållandet något annorlunda, då en person aflidit i smittosam sjukdom. Faran för smittas spridande på så sätt börjar bli insedd.
e) Instäld skolgång till följd af smittosam sjukdom har enligt de inkomna rapporterna ej förekommit.

4:o) Allmänna helsotillståndet under året till dess befordran vidtagna åtgärder med anledning af
a) Godt vatten till dryck och matlagning Lysekil har det bästa dricksvattnet inom distriktet. Å andra orter användas för erhållande af dricksvatten gräfda brunnar. Under torra år utsina dessa ofta, men under det gångna året har så ej varit fallet, utan vattentillgången har i allmänhet varit riklig.
b) Förekommande af källors, brunnars m.m. förorenande. De inkomna rapporterna nämna ej om några åtgöranden i detta hänseende.
c) Aflägsnande af orenlighet från boningshus och deras närhet.
På kommunens bekostnad bortföres i Lysekil latrin och sopor. Kostnaderna härför uppgingo under 1898 till 795 kr. Å Malmöns stenhuggeri sker bortforstingen vid förefallande behof på bolagets bekostnad.
d) Olägenhet af fabrik eller annan näring på på arbetare eller närboendes helsa.
Af distriktets 9 guanofabriker har endast en Oxeviks varit i verksamhet under några veckor. Någon sanitär olägenhet har alltså ej från dem kunnat uppstå. Äfven salterierna ha lidit brist på råvara och derför har endast i ringa grad verksamhet vid dem bedrifvits.
e) För helsan vådliga boningslägenheter.
Någon nämnvärd tillströmning af arbetsfolk upp ifrån landet har i år ej förkommit. Någon sådan trångboddhet som under tiden af rika sillfisken, stundom förekom har derför ej i år afhörts.
I Lysekil har en gårdsegare förbjudits uthyra en helsovådlig lägenhet, innan den blifvit satt i bättre skick.
f) Luftvexling i rum der störe antal menniskor vanligen samlas. Kyrkor och skolhussalar ha allmänt ventiler för luftvexling och äfven ett och annat enskildt hus.
g) Andra omständigheter som kunna menligt inverka, på helsoförhållandena.
En särdeles riklig skörd har landtmannen haft att glädja sig åt, men till följd af den ymniga nederbörden under sommaren bildades i rågen mjöldrygae i stor mängd. Några olycksfall tillföljd deraf ha dock ej försports.
h) Särskild för kommunen eller vist ställe derinom antagen och faststäld helsovårdsnämnd.
Sedan 22 Oktober 1880 är helsovårdsstadgan för Sveriges städer gällande i Lysekil.
För fisklägena Fiskebäckskil och Grundsund gäller likaså en af Kongl. Befallningshafvande faststäld helsovårdsordning af den 4 Jan. 1886.
i) Viten enl. §13 i helsovårdsstadgan har ej blifvit förelagda.

5:o) Förhållande i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommunalnämndens verksamhet för allmänna helsovården och sjukvården.
Lysekil har sedan 1894 särskild helsopolis. Han har under året fått sin lön förhöjd så att den nu utgör 1121 kr. Fiskebäckskil, Skaftöns, Dragsmarks och Bukenäs kommuner har gjort ansökning om, att få bilda e provincialläkaredistrikt med bostad för läkaren i Fiskebäckskil, men denna ansökan har ännu ej bifallits.
b) Vaccinationen och revaccinationen
Bland vaccinatörerna utmärker sig fördelaktigt som tillförne Orgelnisten och Skolläraren Nils Kumlin i Lyse socken. Han har under året vaccinerat 120 barn och har sina journaler alltjemt i mönstergilt skick.
Sedan samtliga vaccinationsjournaler från distriktet genom Konungens Befallningshafvande kommit mig tillhanda den 25 Februari sändas de jemte summarisk förteckning öfver dem till Förste Provincialläkaren samltidigt med denna rapport, som eljest kunnat afsändas före.
e) Apotheksväsendet. Visitation å Apotheket i Lysekil verkstäldes under sommaren af Förste provincialläkaren.
Hüttlingska målet har nu afgjorts äfven hos Kgl. Maj:t der Hofrättens utslag fastställts, hvarigenom Provisor A. E. Erikson dömdes till 2 månaders fängelse, enär han genom vårdslöshet varit vållands till Fröken Hüttlings död: Desutom dömdes A. E. Eriksson och Apothekare C. A. Pheiff till 50 kr. böter hvardera förseelse mot. Kongl. Med. Styrelsens Kungörelse af 13 November 1893.
d) Barnmorskeväsendet.
Barnmorskan Pauline Larsson i Lysekil har biträdt vid 56 förlossningar, alla naturliga. Barnmorskan Eleonora Berndtsson å Lysekil vid 66 naturliga förlossningar. Barnmorskan Ida Johansson å Malmön vid 58 förlossningar, hvaraf 1 tångförlossning af D:r Alfr. Söderberg.
Barnmorskan Mathilda Pettersson i Södra Grundsund vid 36 förlossningar, deraf 2 tångförlossningar verkstälda af D:r Rhodin. Emma Jönsson i Fiskebäckskil vid 23 förlossningar, deraf 2 med tång af D:r Söderholm. Hanna Nilsson i Lyse vid 54 naturliga förlossningar. Sofie Hammar i Dragsmark vid 15 naturliga förlossningar.

6:o) Embetsforrättningar på grund af vederbör-
a) ligt förordnande för helso- och sjukvården har ej forekommit
b) för medcolegala ändamål ej heller förekommit.

7:o Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare, hvilka på grund af aflagda examina eller vederbörligt förordnande äro till läkareverksamhetens utöfning berättigade: Undertecknad, extra provincialläkare i Lysekils distrikt; Med. Licentiaten Axel Nilsson, praktiserande läkare i Lysekil; Med. Doktor And. Wide, badhusläkare vid Lysekils hafsbadanstalter, vistas här från början af Juni till Medio af September, Professor Robert Murray, praktiserande läkare här under badtiden; Med. Licentiaten Ivar Söderholm, badläkare i Fiskebäckskil, der han är boende äfven den öfriga delen af året.
b) Veterinärer finnas ej.
c) Tandläkare C. A. Lindblom och A. Lundström båda bosatta i Lysekil.
d) Fältskärer; fins ej någon.
e) Apotheksföreståndare, provisorer och elever. Innehafvare af härvarande apothek är J. L. Lundberg. Som biträden har under året varit anstälda: Exam. Apothekare C. A. Pheiff från 1898 års början till 10 September, då han afled; examinerad Apothekare P. Fr. Hallgren från årets början till 1/6; farmacie studiosus Robt. Fröijer från årets början till 15/9; farm. stud. A. E. Löfgren från 1/6-1/9; farm. stud. S. E. Rothman fr. 5/6 15/8. Exam. Apothekare C. S. Stenström fr. 1/9 till årets slut; farm. Stud. E. J. Ekström fr. 20/9 till årets slut och farm. Stud. Arvid Warubaum fr. 5/10 till årets slut.
f) Barnmorskor deras namn och aflöning samt uppgift på dem som äro berättigade till instrumenters bruk.
I Lysekil Pauline Larsson och Eleonora Berndtsson, hvardera med årlig lön af 150 kr. samt från 2-10 kr. för hvarje förrättning. Barnmorskan Maria Berndtsson är af Lysekils kommun pensionerad med 200 kr. årligen.
I Dragsmark Sofia Hammar med lön af 35 kronor samt särskild ej bestämd ersättning för hvarje förrättning. Hon är tillika anstäld som barnmorska i Bokenäs.
I Lyse S:n Hanna Nilsson med 200 kr. i lön samt 3 kr. för hvarje förrättning.
I Fiskebäckskil Emma Jönsson med 150 kr. i lön samt från 3-10 kr. för hvar gång hon anlitas. I södra Grundsund Mathilda Pettersson med 150 kr. i lön samt särskildt ej bestämd ersättning för hvarje förlossning. På Malmön praktiserar Barnmorskan Ida Johansson, utan fast lön. Alla här nämnda barnmorskor äro berättigade till instrumenters bruk med undantag af Mathilda Pettersson i södra Grundsund.
g) Vaccinatörer, deras namn och aflöning.
För Lysekil Barnmorskorna Eleonora Berndtsson och Pauline Larsson; i Lyse S:n Skolläraren och orgelnisten Nils Kumlin; i Fiskebäckskil och Skaftö Barnmorskan Emma Jönsson i S. Grundsund Barnmorskan M. Pettersson; i Dragsmark Skollärare. J. Lidell, samtlige med en aflöning af 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
h) Qvacksalvare fins ej någon inom distriktet.

8:o) Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer af intresse. Något i det hänseendet värdt att omnämnas har ej förekommit.

9:o) Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård.
Så vidt möjligt uppfödas de späda barnen med modersmjölk, och fortsättes vanligen dermed allt för länge. Der digifning för de späda ej kan ifrågakomma, användes komjölk, utspädd och kokt samt med tillsats af socker i enlighet med föreskrifterna i den af Prof. Medin utgifna broschyren.

10:o) Uppgift på idioter och sinnesjuka. (Se bilagan B.)

11:o)Uppgift enligt Medecinalstyrelsens circulär af 31/1 87 på antalet Barnmorskor

12:o) Inom distriktet verksamma sjukgymnaster. Gymnastikdirektörer Kapten Frithiof Brisman är här bosatt, och utöfvar tidvis sjukgymnastisk verksamhet.

Lysekil den 18 Februari 1899
P. F. Landelius
e. Provinsialläkare

Bil. B
Sammandrag af kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuke och idioter inom Lysekils									stad	den 31 December 1898.
									distrikt
	Antal.	Från		Kön		Civilstånd		Ålder			Vårdas inom
		landsbygd.	stad.	män.	qvinnor.	ogift.	gift.*)	under 20 år.	20-40 år.	öfver 40 år.	enskildt hus.	enskild anstalt.	fattighus.	länslasarett.	hospital eller asyl.
A. Sinnessjuke	13	13		5	8	9	4		1	12	7				6
B. Idioter	15	15		7	8	15		6	5	4	10	4			1
*) Hit hänföras äfven enklingar, enkor och frånskilda makar.