MEDICINALHISTORISK DATABAS

Serierubrik: Årsberättelser från Provinsialläkare

Filnamn: P8971484

År: 1897

Ort: Lysekil

Författare: P. F. Landelius

Dokumentets namn:

Arkivnummer: RA/420177.03

Beståndsnamn: Medicinalstyrelsen

Signum: E5A

Rapport: 159/171

Diarienummer: 189/[saknas]

Ankomstdatum: 1898-03-07

Volym: 39

Embetsberättelse från Lysekils distrikt för 1897 af
P. F. Landelius.
e. Provinsialläkare
Embetsberättelse för Lysekils e. Provinsialläkaredistrikt för 1897.

1:o) a) Kyrkoskrifne innevånarnas antal vid redovisningsårets början: i Lysekil 2834;
i Lyse s:n 3469; i Dragsmarks s:n 652; i Skaftö s:n 3093 samt å ön Malmön, hörande till Askums s:n 920. S:ma 10968 personer.
b) Antal födda barn under året 336.
c) Antal döda under året 162.
d) antal döda barn under 1 års ålder 23.

2:o) Allmännare förekommande sjukdomar.
a) Infektionssjukdomar
Mäsling började i Mars och förekommo talrika fall deraf under vårmanaderna, synnerligast å Malmön, der sjukdomen sen förekommit i spridda fall under hela året.
Som vanligt följdes Mäslingen af Kikhosta, och har äfven deraf de flesta fallen yppat sig å Malmön. Af Tarmtyfus ha enstaka fall förekommit å Malmön och "Slätten", från hvilket senare ställe smittan infördes till Lysekil tvenne gånger under årets lopp. Influensa uppträdde under våren och hösten, dock jemförelsevis lindrigt.
b) Öfriga sjukdomar.
Katarrer i andningsorganen ha som vanligt varit den talrikast förekommande sjukdomsformen
Dernäst akuta rubbningar i matsmältningsorganen, hvilka under högsommaren och hösten något ökats i antal.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar (Bilag. A.)

3:o) För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder
a) sjukes skiljande från friska, sjukrum, sköterskor, utrymda bostäder, tillsyningsmän m.m.
Inom distriktet finnes det endast i Lysekil fast anställd sjuksköterska. Då på hösten några fall af tarmtyfus förekommo i Qvarngränd i Lysekil, utrymdes dessa bostäder och desinficerades under der det de sjuke isolerades i särskild förhyrd lokal
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande.
Vid begrafningar älskar befolkningen här på orten samla så många fränder eller vänner till den döde som möjligt. Något annorlunda ställer sig förhållandet, vid jordfästning efter en i smittosam sjukdom afliden. Fara för smitta börjar bli insedd, hvarföre vid sistnämnda fall ej så stora folksamlingar förekomma.
c) Inställd skolgång till följd af af smittosam sjukdom
På våren inställdes i Dragsmark småskolan under 1 vecka, enär ett flertal af barnen insjuknat i Mäsling.

4:o) Allmänna helsotillståndet under året. Till dess befordran vidtagna åtgärde med afseende på
a) godt vatten till dryck och matlagning.
Kommunalsnämndsordförandena nämna ej i sina rapporter om några åtgärder härför Samtlige säga de: "godt vatten finnes". Lysekil har vattenledningen införts i ytterligare 14 hus.
b) Förekommande af källors, brunnars m.m. förorenande
Några åtgärder i detta hänseende ha ej under året behöft vidtagas.
c) Aflägsnande af orenlighet fran boningshus och dess närhet
I Lysekil bortföres all orenlighet från boningshusen på Kommunens bekostnad. För 15/11 96-15/11 97 belöpte sig utgifterna härför till 10,50 Kr. Från sistnämnde dag betalar Kommunen härför under 1 år blott 745 Kr. Å Malmöns Stenhuggeri bortföres latrinen vid behof på bolagets bekostnad.
d) Olägenhet af fabrik eller annan näring på arbetare eller närboendes helsa.
De 9 guanofabrikerna inom distriktet ha samtlige tillföljd af brist på råvara ej kunnat vara i verksamhet under året
Sillsalterierna ha likaledes af samma orsak antingen varit stängda, eller också har verksamheten der varit obetydlig.
e) För helsan vådliga boningslägenheter.
Under de år, då sillfisket varit rikligt, har en mängd arbetsfolk strömmat till skärgården upp ifrån landet, och då har det stundom händt, att öfverbefolkning till en tid förekommit här och der å fisklägena. I år har det ej varit fallet, då som nämnts sillfisket nästan totalt slagit felt, och all derpå grundad industri legat nere.
f). Luftvexling i rum der större antal menniskor vanligen samlas
I Kyrkor och skolsalar finnas allmänt ventiler för luftvexling.
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena.
Om det ymniga sillfisket synnerligast i början af sillperioden stundom gaf anledning till sanitära missförhållanden, så har dess nästan totala uteblifvande under detta år verkat äfven i detta hänseende ej mindre menligt. En mängd arbetarefamiljer, som under en följd af år haft sin egentliga sysselsättning och sin rikliga bergning genom sillfisket, har i år tillföljd af bristande arbetsförtjenst måst underkasta sig de största försakelser, och mången af dem har under gångna vintern fått både svälta och frysa.
h) Särskild för Kommunen eller visst ställe derinom antagen och fastställd helsovårdsordning
Sedan 22 Oktob. 1880 är helovardsstadgan för Sveriges Städer gällande i Lysekil. För fisklägena Fiskebäckskil och S. Grundsund gäller likaså en af Kon. Befallningshafvande fastställd helsovårdsordning af den 4 Jan. 1886.
i) Viten enl. §30 i helsovårdsstadgan har ej blifvit förelagda.

5:o) Förhållandet i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt Kommunalnämndernas verksamhet för allmänna helso- och sjukvården
I Lysekil är en helsopolis fast anställd med lön af 1000 Kr. p:r år. I Skaftö och Dragsmarks socknar samt Fiskebäckskils kommun ha under året förberedande arbeten gjorts för att af dessa socknar jemte möjligen Bokenäs få ett extra provinsialläkaredistrikt till stånd. Ansökan derom lär redan vara inlemnad till Kongl. Medicinalstyrelsen.
b) Vaccinationen och revaccinationen.
Af vaccinatörerna utmärker sig särskildt Orgelnisten och Skolläraren Nils Kumlin i Lyse s:n för stort nit vid handhafvandet af vaccinationen i socknen och för väl förda och affattade vaccinationsjournaler. Under året har han vaccinerat ej mindre än 119 barn. Ehuru han ej varit vaccinatör längre än sedan 1894, anser jag honom dock värd ihågkommas med någon belöning enär han redan på denna korta tid lyckats bringa ordning i denna sak inom denna distriktets folkrikaste socken, der före hans tillträde till vaccinationsbefattningen det var ganska illa stäldt i det hänseendet
Från Kon. Befallningshafvande mottog jag den 17 Februari distriktets vacciantionsjournaler med undantag af de från Skaftö, Fiskebäckskil och S. Grundsund. Sedan i skrifvelse till Kon. Befallningshafvande anhållit bekomma de felande, kommo de mig tillhanda den 1:te Mars.
Samtliga distriktets vacciantionsjournaler jemte summarisk förteckning deröfver sändas nu till Förste Provinsialläkare samtidigt med denna rapport Bilag. 4
c) Apotheksväsendet.
Under förliden sommar verkställdes å Apotheket härstädes visitation, dels af D:r Lindberger i Juli månad, dels af Förste Provinsiallakaren 3-4 Aug.
Vid Häradsrätten har Hüttlingska målet blifvit afgjordt så att Provisor A. E. Eriksson och Apothekare C. A. Pheiff dömdes till 50 Kr. böter hvardera för förseelse mot Kongl. Medicinalstyrelsens Kungörelse af 13 Novemb. 1893, och Provisor A. E. Eriksson dessutom till 2 månaders fängelse, emedan han genom vårdslöshet varit vållande till Fröken Hüttlings död. Utslaget är faststäldt af Kongl. Hofrätten, men öfverklagadt hos Kongl. M:jts
d) Barnmorskeväsendet.
Barnmorskan i Fiskebäckskil Emma Jönsson har biträdt vid 26 förlossningar, deraf 1 tångförlossning, utförd af D:r S. Söderholm. Barnmorskan i Lyse Hanna Nilsson har biträdt vid 57 förlossningar, deraf en medelst tång. Barnmorskan i Lysekil Paulina Larsson vid 52 förlossningar, alla naturliga. Barnmorskan i Lysekil Eleonora Berndtsson vid 43 förlossningar, alla naturliga. Barnmorskan i S. Grundsund Mathilda Pettersson vid 35 förlossningar, deraf 4 med tång, af hvilka senare 3 verkställdes af D:r S. Söderholm och 1 af D:r Rhodin. Barnmorskan å Malmön Ida Johansson vid 44 förlossningar, alla naturliga. Barnmorskan i Dragsmark Sofia Hammar vid 20 förlossningar, alla naturliga.

6:o) Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande
a) för helso- och sjukvården
Den 8:de Juli resa till Bokenäs för Tarmtyfus. Berättelse härom insändes till 1:te Prov.läkaren 9/7
b) för medicolegala andamål
Den 24:de Decemb. förrättades enl. forordnande af Kon:s Befallningsh. medicolegal besigtning och obduction å liket efter hustrun Carolina Carlsson i Dalskogen, Lyse s:n. Förrättningen verkställdes af D:r Ax. Nilsson, hvars patient den döda varit.

7:o) Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare, hvilka på grund af aflagda examina eller vederborligt förordnande äro till läkareverksamhetens utöfning berättigade
Undertecknad, e. Provinsiallakare i Lysekils distrikt; Med. Licentiaten Ax. Nilsson praktiserande läkare i Lysekil; Med. Doktor And. Wide, badläkare vid Lysekils hafsbadanstalter, vistas här under sommarmånaderna; Prof. Robert Murray, prakticerande läkare här under hösttiden; Med. Licentiaten Ivar Söderholm hade förliden sommar Med.Styrelsens förordnande som badläkare vid Fiskebäckskil, der han sedermera varit bosatt som praktiserande läkare.
b) Veterinärer finnes ej någon.
c) Tandläkare C. A. Lundblom är bosatt i Lysekil
d) Fältskärer fins ej någon
e) Apotheksföreståndare, provisorer och elever
Innehafvare af apotheket härstädes är J L. Lundberg. Som biträden ha under året varit anställda: examinerade apothekaren C. A. Pheiff under hela året; Farmacie studiosus P. F. Odhell från årets början till 15/5; Farm. stud. G. V. Berg från årets början till 15/2; Farm. stud. Josef Kolmodin fr. 15/5-15/8; farm. stud. Torsten Lindhamn fr. 1/6-1/8 exam. apothekareP. J. Hallgren fr. 15/8 till årets slut samt Farm. stud. R. B. Fröjer fr. 15/8 till årets slut.
f.) Barnmorskor, deras namn och aflöning samt uppgift på dem, som äro berättigade till instrumenters bruk. I Lysekil har på Helsovårdsnämndens förslag den den sen flera år praktiserande Barnmorskan Paulina Larsson blifvit fast anställd som Köpingens Barnmorska med en årlig lön af 150 Kr. Derjemte är i Lysekil anställd som Barnmorska Eleonora Berndtsson med likaledes en lön af 150 Kr. I Lysekil finnes äfven en af Kommunen med 200 Kr. per år pensionerad Barnmorska Maria Berndtsson. Hon tjenstgör numera ej. Den taxa Lysekils barnmorskor har att följa bestämmer 3-10 Kr. för hvarje förrättning, allt efter de betjenade personernas förmögenhetsvilkor samt 2 Kr. för barnaföderskor som ha fattigunderstöd. Denna senare ersättning betalas af fattigvården
I Dragsmarks s:n Sofia Hammar med lön af 35 Kr. samt särskild ej bestämd ersättning för hvarje förrättning. Hon är tillika anställd som Barnmorska för Bokenäs. I Lyse s:n Hanna Nilsson med 200 Kr. i lön samt 3 Kr. för hvarje förrättning. I Fiskebackskil Emma Jonsson med 150 Kr. i lön samt ersättning från 3-10 Kr. för hvar gång hon anlitas. I S. Grundsund Mathilda Pettersson med 150 Kr. i lön samt särskild ej bestämd ersättning för hvarje förlossning På Malmön praktiserar Barnmorskan Ida Johansson utan fast lön. Alla här nämnda barnmorskor äro berättigade till instrumenters bruk med undantag af Mathilda Pettersson i S. Grundsund.
g) Vaccinatörer, deras namn och aflöning.
För Lysekil Barnmorskorna Paulina Larsson och Eleonora Berndtsson; i Lyse s:n Orgelnisten och Skolläraren Nils Kumlin; i Fiskebäckskil och Skaftö Barnmorskan Emma Jönsson i S. Grundsund Barnmorskan Mathilda Pettersson; i Dragsmark Skolläraren J. Lidell, samtlige med en aflöning af 50 öre för hvarje vaccineradr barn.
h) Qvacksalvare finnes ej någon inom distriktet

8:o) Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, Kirurgiska och obstetriska operationer af intresse. Något i det hänseendet värdt att här omnämnas har ej forekommit.

9:o) Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård. I allmänhet vårdas de späda barnen väl och uppfödas vanligen med modersmjölk. Sudd och tuggor eller dylikt förekommer aldrig.

10:o Uppgifter på idioter och sinnessjuke (Bilag. B)

11:o) Uppgift enligt circulär från Med.Styrelsen af 31/1 87 på antalet barnmorskor

Antalet barnmorskor vid årets början

7

Afgångna under året

0

Tillkomna under året

0

S:ma

7

12:o) Inom distriktet verksamma sjukgymnaster
Legitimerade sjukgymnasten Frith. Brisman är här bosatt och har här tidvis utöfvat sjukgymnastik och massage.

13:o 3 bilagor åtfölja denna berättelse

Lysekil den 27:de Februari
P. F. Landelius
e. Provinsialläkare

(N:o 5.)
Öfversigt af gängse sjukdomar i Lysekils distrikt år 1897
Sjukdomar: Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Summa
Insjuknade Döde Insjuknade Döde Insjuknade Döde Insjuknade Döde Insjuknade Döde Insjuknade Döde Insjuknade Döde Insjuknade Döde Insjuknade Döde Insjuknade Döde Insjuknade Döde Insjuknade Döde Insjuknade Döde
Smittkoppor                                                    
Mäsling         5   7   10   2   2   2       1   3       32  
Skarlakansfeber                                         1   1   2  
Fläcktyfus                                                    
Tarmtyfus 1   3 1                         3               7 1
Rödsot                                                    
Asiatisk kolera                                                    
Inhemsk kolera, barnkolera                                                    
Påssjuka                                                    
Epidemisk hjernfeber                 1                               1  
Kikhosta     3   7 1 8   3   6   16   15 1 7 4 1   1       67 6
Influensa         5   15   9   3   1               11   2   46  
Difteri                                                    
Strypsjuka                                                    
Barnsängsfeber                                                    
Frossa                                                    
Smittosam ögonsjukdom                                                    
Akut lung- och lungsäcksinflammation 5 1 3   2   2   1   6   4 1 3   1   2   6 1 4   36//39// 3//felraknat//
Akut Katarr o. infl:tion i luftstrupe o. luftrör 25   20   35   34   12   20   26 1 7   7 1 9 1 8   8   211 3
Akut Katarr o. infl:tion i mandlar och svalg                                                    
Akut Katarr o. infl:tion i magsäck o. tarmar, diarré 9   1   5   5   2   3   6   13   5   8   5   6   68  
Summa 40 1 30 1 59 1 71   38   40   55 2 40 1 23 5 21 1 35 1 21   473 13
Felraknadt 36 akuta lunginflammationer i st. f. rätteligen 39. {Uteglomat} summan af tarmtyfus jemte summan i alla insjuknade och alla döda
J. Nilsson

Bil. B.
Sammandrag af kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuke och idioter inom Lysekils stad den 31 December 1897.
distrikt
  Antal. Från Kön Civilstånd Ålder Vårdas inom
landsbygd. stad. män. qvinnor. ogift. gift.*) under 20 år. 20-40 år. öfver 40 år. enskildt hus. enskild anstalt. fattighus. länslasarett. hospital eller asyl.
A. Sinnessjuke 13 13   5 8 9 4   1 12 7       6
B. Idioter 16 16   7 9 16   6 5 5 12 3 1    
*) Hit hänföras äfven enklingar, enkor och frånskilda makar.