//4085/97//

Embetsberättelse fr. Lysekils extra provinsialläkaredistrikt för år 1896.

1:o. a) Kyrkoskrifne innevånarnes antal vid redovisningsårets början: i Lysekil 2826; i Lyse s:n 3261; i Dragsmarks s:n 668, i Skaftö S:n 3163 samt å ön Malmön, hörande till Askums s:n 950. S:ma personer 10869.
b) Antal födda barn under året 334.
c) Antal döde under året 170.
d) Antal döde barn under 1 års ålder 31.

2:o Allmännare förekommande sjukdomar.
a) Infektionssjukdomar.
Af Kikhosta ha enstaka fall förekommit under årets flesta månader. Influensan har ej varit allmänt utbredd mer än under vårmånaderna. I Januari förekom i Lysekil och dess omnejd några ej svårartade fall af difteri. Scarlatina har deremot varit mera gängse under större delen af året. På eftersommaren uppträdde i Dragsmarks s:n ett 50-tal fall af en infektiös angina. Sjukdomen började med häftigt allmänt illamående, fläckar i halsen samt svullnad af tonsillerna. Efter några dagars förlopp tillfrisknade dock samtlige af de insjuknade. Fall af tarmtyfus förekommo fortfarande under årets första månader på Malmön. Med vårens inträde upphörde dock denna svåra epidemi,. som allt sedan sommaren 95 der härjat. Den och för denna epidemi der stationerade extra läkaren Med. Licentiaten Birger Ekelund lemnade platsen den 1:te Maj, då hans förordnande upphörde.
b) Öfriga sjukdomsformer.
Luftrörskatarrer ha under hela året varit mer än vanligt gängse. Under sommarmånaderna voro de akuta mag- och tarmsjukdomarna som vanligt ganska talrika.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar (Se bilag. A.).

3:o) För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder
a) Sjukas skiljande från friska, sjukrum, sköterskor, utrymda bostäder, tillsyningsmän m.m. å "Slätten" i Lyse s:n, der under vintern och våren flera fall af tarmtyfus förekommit lyckades det efter åtskillig skriftvexling med Ordföranden i Kommunalnämnden få en tillfällig sundhetspolis anställd. aflöningen var Kr. 2 per dag.
I Lysekil finnes en fast anställd sjuksköterska. Å Malmön var från årets början till 1:te Maj en extra läkare anställd i och för der gängse tarmtyfusepidemi.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande.
Vid begrafningar förekomma i allmänhet stora folksamlingar, dock börjar insigt om fara för smittas spridande efter personer som aflidit i smittosamma sjukdomar allt mer tränga igenom, hvarföre vid sådana begrafningar oftast endast ett fåtal personer samlas.
c) Inställd skolgång till följd af smittosam sjukdom har veterligen ej under året förekommit.

4:o Allmänna helsotillståndet under året. Till dess befordran vidtagna åtgärder med afseende på;
a) Godt vatten till dryck och matlagning.
Till följd af den tarmtyfusepidemi, som under vintern och våren förekommit å "Slätten" i Lyse s:n, lyckades det att få dervarande brunnar upprensade, cementerade och öfverbyggda. Till ett par anskaffades äfven jernpumpar. Äfven å Malmöns fiskläge ha af samma anledning källorna blifvit försedda med stenskoning, cementerade och öfverbyggda.
b) Förekommande af Källors, brunnars m.m. förorenande. I Lysekil har den s. k. Öfre Färgaresjön, som utgör den förnämsta källan till vår vattenledning, befriats från qvarvarande lager af torf, hvarjemte ledningen från densamma till den nedre sjön sänkts så mycket, att den öfre derigenom kan fullständigt tömmas.
c) Aflägsnande af orenlighet från boningshus och deras närhet. I början af året anställdes å "Slätten" en grundlig och välbehöflig rengöring, i det alla gamla gödselhögar bortskaffades.
I Lysekil bortfördes all latrin och sopor samt köksafskraden på kommunens bekostnad. Utgifterna derför belöpte sig för tiden från 15/11 95 – 15/11 96 till 1300 Kr. samt derefter till 1050 Kr. per år.
d) Olägenhet af fabrik eller annan näring på arbetare eller närboendes helsa.
Olägenheterna från de 9 guanofabriker, som finnas inom distriktet, ha under året varit måttliga, dels till följd af de hygieniska åtgärder, som vid dem samtlige blifvit vidtagne, dels enär Sillfisket under året varit ringa och med höga priser och derföre afverkningen mindre än vanligt. Under hela hösten ha samtlige fabriker varit stängda.
e) För helsan vådliga boningslägenheter
Några åtgärder i det hänseendet ha under året ej behöft vidtagas.
f) Luftvexling i rum, der större antal menniskor vanligen samlas.
I Skolsalar och Kyrkor finnas ventiler för luftvexling. I flera skolor och andra större lokaler ha ventilationskaminer upprättats.
g). Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena.
Från Lyse skrifves tvärtom: "Skadliga födoämnen användas icke. Skördens beskaffenhet utomordentligt god. Krogar finnas icke". Från Skaftö: "Dryckenskapen är i aftagande".
h) Särskild af Kommunen eller visst ställe der inom antagen och fastställd helsovårdsordning.
Sedan 22 Okt. 1880 är helsovårdsstadgan för Sveriges städer gällande i Lysekil. För fisklägena S. Grundsund och Fiskebäckskil gäller likaså en af K. B. fastställd helsovårdsstadga sedan den 4 Jan. 1886.
i) Viten enl. §30 i helsovårdsstadgan. De inkomna berättelserna meddela ej något härom.

5:o) Förhållandena i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommunalnämndens verksamhet för allmänna helsovården och sjukvården.
I Lysekil är 1 helsopolis fast anställd. Hans aflöning är numera 1000 Kr. per år. I Lyse s:n anställdes för en kortare tid i början af året en sundhetspolis å "Slätten" med en aflöning af 2 kr. p:r dag. Orsaken var den rådande tarmtyfusepidemien derstädes. Genom denna helsopolis, som fick skriftliga instruktioner af undertecknad, blefvo källorna der upprensade o.s.v. Derjemte företogs en allmän välbehöflig rengöring. Följderna visade sig också, i det epidemien snart nog aftog och upphörde för sommaren, men på hösten, då de sanitära förhållandena å "Slätten" återigen voro i lika miserabelt skick som någonsin förut, började fall af tarmtyfus der åter förekomma. En derför ständigt stationerad polis, som tillika tjenstgjorde som helsopolis, vore i alla afseenden högeligen af behofvet påkallad.
b) Vaccinationen och revaccinationen.
Inom distriktets Kommuner handhafves vaccinationen onekligen bäst i Lyse s:n, sedan Skollärare Kumlin der för ett par år sedan blef antagen till vaccinatör. Mot en af vaccinationsjournalerna från Lysekil ha flera anmärkningar måst göras. Från Skaftö Kommun saknas förteckning på de icke vaccinerade. Journalerna från samtlige kommuner sändas jemte summarisk förteckning deröfver till Förste Provinsialläkaren samtidigt med denna rapport.
c) Apotheksväsendet.
Den 13 Juli 1896 hände det sorgliga och ödesdigra misstaget å h.v. apothek, att ett af D:r A. Wide utskrifvet rec. å sulphanalpulver à 2 gm. af Provisorn A. Eriksson expedierades med Cloret. cocainie 2 gm. i hvarje pulver, hvarigenom badgästen härstädes Fröken Marianne C. T. Hüttling, för hvilken sulphanalpulvren voro utskrifna, ljöt döden. Denna sorgliga sak har sedan vid domstol blifvit anhängiggjord. men har utslag i målet ännu ej fallit. Att biträdena å h. v. Apothek öfveransträngas under badsäsongen är otvifvelaktigt. Med en arbetstid af 12-13 timmar per dygn och derunder minsta möjliga tid tillmätt till måltiderna och derjemte ofta störd nattro för expediering af inkomna recepter. Kan ingen i längden stå ut, utan att det visar sin menliga verkan i förslappning så af kropps- som själskrafter. Ökad personal under synnerligast badtider anser jag derföre behöfvas å detta apothek. Äfven vore behöfligt, att apotheksinnehafvaren under sommarmånaderna då hans tillsyn bäst behöfves, sjelf förestar sitt apothek och ej så regelbundet skett under de senare åren då sökte och bekom tjenstledighet.
Öflig visitation verkställdes under förliden sommar å h.v. apothek af Förste Provinsialläkaren.
d) Barnmorskeväsendet.
Barnmorskan Emma Jönsson i Fiskebäckskil har under året biträdt vid 32 förlossningar. En af dessa var instrumentalförlossning och förrättades af Doktor Ivar Söderholm.
Barnmorskan Hanna Nilsson i Lyse har biträdt vid 59 förlossningar, alla naturliga.
Praktiserande Barnmorskan Paulina Larsson i Lysekil vid 54 förlossningar, deraf en tångförlossning, verkställd af undertecknad i och för ecclamptiska anfall. Barnmorskan Eleononora Berndtsson i Lysekil vid 49 förlossningar. Barnmorskan Sofia Hammar i Dragsmark vid 19 förlossningar, alla naturliga. Barnmorskan Ida Johansson å Malmön vid 49 förlossningar. Barnmorskan Mathilda Pettersson S. Grundsund, vid 29 förlossningar, alla naturliga utom 1, som verkställdes med tång af D:r Ivar Söderholm.

6:o) Embetsförättningar på grund af vederbörligt förordnande
a) för helso- och sjukvården
Den 3:dje Maj resa till Ulseröd, Lyse S:n, för scarlatina Rapp. härom insändes till 1:te Prov.Läkaren d. 4:de Maj.
b) För Medicolegala andämål.
Den 11 Novemb. medicolegal besigtning och obduction enl. förordnande af K. Bef. å liket efter Otilia Pettersson å Slätten i Lyse s:n. Dödsorsak hängning. Den 11 Decemb. medicolegal besigtning och liköppning å Soldaten Joh. Ferd. Kolin, som aflidit till följd af yttre våld. Båda dessa förrättningar verkställdes af Med. Licent. Axel Nilsson, hvilken under denna tid tjenstgjorde som e. provinsialläkare i Lysekil.

7:o) Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare, hvilka på grund af aflagda examina eller vederbörligtförordnande äro till läkareverksamhetens utöfning berättigade:
Undertecknad, extra provinsialläkare i Lysekils distrikt; Med. Licentiaten Axel Nilsson, praktiserande läkare i Lysekil; Med. Doktorn And. Wide hudläkare vid Lysekils hafskursanstalt, vistas här fr. 10 Juni – 15 Sept., samt Prof. Robert Murray, praktiserande läkare vid badanstalten under sommartiden. På Med.Styrelsens förordnande var Med. Licent. Ivar Söderholm anställd som badläkare vid Fiskebackskils badanstalt. D:r Söderholm har sedan varit bosatt der som praktiserande läkare.
b) Veterinärer finnas ej
c) Tandläkare C. A. Lindblom har tidvis under året bott och praktiserat i Lysekil.
d) Faltskärer, fins ej någon.
e) Apotheksföreståndare, provisorer och elever
Innehafvare af h.v. apothek är J. L. Lundberg. Som biträden ha under året varit anställde: examinerade Apothekaren C. A. Pheiff; examinerade Apothekaren Roger Smith till den 1 Sep.; Farmacie Stud. F. P. Odhelius under hela året; Provisor A. Eriksson fr. 15/6 - 17/7 samt Provisor G. A. Berg fr. 27/7 till årets slut.
f) Barnmorskor, deras namn och aflöning samt uppgift på dem, som äro berättigade till instrumenters bruk. I Lysekil //1// Eleonora Berndtsson med lön af 150 Kr. samt ersättning enl. taxa af 3-10 Kr. för hvarje förrättning. För dem som ha fattigunderstöd betalas af Kommunen till Barnmorskan 2 Kr. för hvarje förlossning. Praktiserande barnmorska i Lysekil sedan flera år är //2// Paulina Larsson. //3// I Lysekil finnes också en pensionerad barnmorska Marie Berndtsson med en af Kommunen beviljad pension af 200 Kr. p:r år. //4// I Dragsmarks S:n Sofia Hammar med lön af 35 Kr. p:r år samt särskild ej bestämd ersättning för hvarje förrättning. Hon är tillika anställd som barnmorska i Bokenäs S:n. //5// I Lyse S:n Hanna Nilsson med 200 Kr. i lön samt 3 Kr. för hvarje förrättning. //6// I Fiskebäckskil Emma Jönsson med 150 Kr. i lön samt ersättning af 3 – 10 Kr. för hvar gång hon anlitas. I S. Grundsund //7// Mathilda Petterson med 150 Kr. i lön samt särskild ej bestämd ersättning för hvarje förrättning. På Malmön praktiserar barnmorskan //8// Ida Johansson. Hon har ej någon fast lön. Alla här nämnda barnmorskor med undantag af Mathilda Pettersson i Grundsund äro berättigade till instrumenters bruk.
g) Vaccinatörer, deras namn och aflöning.
För Lysekil barnmorskorna Eleonora Berndtsson och Paulina Larsson; i Lyse S:n skolläraren Kumlin; i Fiskebäckskil och Skaftö barnmorskan Emma Jönsson; i S. Grundsund barnmorskan Mathilda Pettersson; i Dragsmark Skolläraren J. Lidell, samtliga med en aflöning af 50 öre för hvarje vaccineradt barn.
h) Qvacksalvare, deras namn, vistelseort och verksamhet. Fins ej någon inom distriktet.

8:o) Vetenskapliga iaktagelser, märkliga sjukdomsfall, Kirurgiska och obstetriska operationer af intresse.
Något i det hänseendet värdt att här omnämnas har ej under året förekommit.

9:o) Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård. De späda barnen uppfödas allmänt genom digifning, utan användning af Sudd, Tyggor o.d. Då tillgången på Komjölk tidvis är Knapp i skärgården fortsättes digifningen ofta längre än eljest vore önskligt och behöfligt.

10:o) Uppgift på idioter och sinnessjuka (se Bilag. B)

11:o Uppgift enl. cirkulär fr. Med. Styrelsen af 31/1 87 på antalet barnmorskor.

12:o) Inom distriktet verksamma sjukgymnaster.
Legitimerade sjukgymnasten Löjtnant Brisman har tidtals under året utöfvat sjukgymnastik och massage i Lysekil

Lysekil den 15 Mars 1897
P. F. Landelius
e. Provinsialläkare

Bil. B.
Sammandrag af kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuke och idioter inom Lysekils									stad	den 31 December 1896
									distrikt
	Antal.	Från		Kön		Civilstånd		Ålder			Vårdas inom
		landsbygd.	stad.	män.	qvinnor.	ogift.	gift.*)	under 20 år.	20-40 år.	öfver 40 år.	enskildt hus.	enskild anstalt.	fattighus.	länslasarett.	hospital eller asyl.
A. Sinnessjuke	13	13		5	8	10	3		1	12	7				6
B. Idioter	14	14		6	8	14			12	2	12		1		1
*) Hit hänföras äfven enklingar, enkor och frånskilda makar.