1:o) a. Kyrkoskrifne innevånarnes antal vid redovisningsårets början; i Lysekil 2775; i Lyse S:n 3261; i Dragsmarks S:n 666; i Skaftö S:n 3089 samt å ön Malmön 948. Summa 10739.
b) Antalet födda barn under året 353.
c) D:o döda under året 184.
d) D:o döda barn under 1 års ålder 35.

2:o) Allmännare förekommande sjukdomar
I februari förekommes några ströfall af Influensa, men i Mars, April och Maj hade vi en ganska allmän dylik epidemi. Från och med Juni inträffade deraf endast ett och annat fall. Under denna Influensaepidemi var det hufvudsakligen respirationsorganen, som angrepos.
Otiter och neuralgier förekomma endast sparsamt. Ehuru allmän kan epidemien betecknas såsom lindrig.
En mera svårartad epidemie, tarmtyfus, utbröt å Malmön i Augusti. Smittan hade ditförts af en Norrman på våren. Enstaka lindrigare fall lära förekommit under förra sommaren, utan att några försigtighetsmått vidtogos, då de ej anmäldes för läkare. Först då sjukdomen blifvit mera allmän, söktes hjelp. Den grep dock så omkring sig, att det snart blef nödvändigt, att en extra läkare der stationerades. Af difteri ha endast ett par enstaka fall
förekommit
Under sommaren uppträdde spridda fall af mäsling. På hösten ökade fallens antal och i November hade vi i Lysekil och å {Kor} en ganska allmänt utbredd epidemi deraf. Den upphörde dock med December månad.
b) Öfriga sjukdomsformer
I Mars och Maj förekommo lung- och lungsäcksinflammation teml. talrikt, och på sensommaren och hösten diarreér i något ökadt antal. Luftrörskatarrer ha som vanligt förekommit i ganska stor mängd höst och vår.
c)Öfverigt af gängse sjukdomar (se bilag. A.)

3:o)För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder.
a) sjukes skiljande från friska, sjukrum, sköterskor, utrymda bostäder, tillsyningsmän m.m. I Lysekil har ett rum förhyrts för att vid inträffade olycksfall och hastigt påkommande sjukdomsfall kunna mottaga sådana sjuke som ej kunna vårdas i sina hem, tills plats för dem hunnit beredas å sjukhus. Sjuksköterska finnes fast anställd i Lysekil.
Å Malmön har, som ofvan nämts, extra läkare blifvit anställd under der rådande tarmtyfusepidemi.
b) Folksamlingar vid begrafvningar och andra omständigheter vid liks jordande.
Vid begrafvningar af personer aflidne i smittosam sjukdom förekomma, åtminstone i Lysekil, numera ej några större folksamlingar. Och äfven på andra orter inom distriktet börjar insigten om faran af smittas spridande vid dylika tillfällen något tränga igenom
c) Inställd skolgång tillföljd af smittosam sjukdom har endast förekommit under någon tid på sensommaren å Malmön.

4:o) Allmänna helsotillståndet under året. Till dess befordran vidtagna åtgärder med afseende på
a) godt vatten till dryck och matlagning
De mer än skäligt torftiga rapporterna från Kommunalnämnderna innehålla härom endast följande: Lyse:s: "vatten tages hufvudsakeligen från gräfda brunnar". Dragmarks s:n: "godt vatten";Skaftö s:n: "godt vatten från naturliga källor och gräfda brunnar"; Malmön: "vattnet tages från gräfda och murade brunnar, sm äro öfvertäckta . Brunnarne ha blifvit östa och rensade genom bekalkning". I Lysekil har vattenledningsvattnet blifvit under året kemiskt undersökt af Göteborgs stadskemist Doktor Alén. analysen visar följande resultat.

	På 100,000 Kbm vatten							Kvalitativt prof
vatten-prof.	Fast substance	Mineralämnen	Glödgningsförlust	Klor	motsvarande Klornatrium	syreförbrukning enl. Kubel	Färgprof. Kbctm Karanelkörning	Amoniak	Saltpetersyrlighet	Salpetersyra
Filtreradt	10,2	6,4	3,8	1,43	2,36	0,34	18	svag reaktion	Ingen reaktion	Ingen reaktion	Klart.
Ofiltreradt	8,8	6	2,8	1,53	2,52	0,61	28				Ngt grumligt.

D:r Alèus slutomdöme är: "det filtrerade Lysekilsvattnet kan enligt analysen anses gemförligt med Göteborgs vattenledningsvatten". Äfven bakteriologiska undersökningar ha af undertecknad med biträde af med.kand. Magnus Pontin gjorts upprepade gånger denna sommar såväl å det ofiltrerade som filtrerade vattenledningsvattnet. Dervid visade det sig konstant, att det filtrerade dricksvattnet håller betydligt färre bakterier än det ofiltrerade. Profven utföllo i genomsnitt så att i 1 kcm af det ofiltrerade vattnet förekommo på 3:dje dygnet 90-10 bakteriekolonier och i det filtrerade 10-15.
b) Förekommande af källors, brunnars mm. förorenande. Rapporterna nämna ej något härom, annat än hvad ofvan nämnts och Malmön-Lysekils vattenledningsdammar äro inhängnade samt filtret försett med en öfverbyggnad af trä.
c) Aflägsnande af orenlighet från boningshus och deras närhet. Å Malmön har så väl å fiskeläget som vid Stenhuggeriet till följd den der rådande tarmtyfusepidemien en grundlig rengöring verkställts. I Lysekil har rengöringen och bortforslingen af afträdesspillningen verkställts till 15 nov. för en kostnad af 1200 kr. p:r år, och efter nämnde dato för 1300 kr. p:r år.
d) Olägenhet af fabrik eller annan näring på arbetare eller närboendes helsa. Ej mindre än 9 st. guanofabriker finnes inom distriktet neml. i Lyse S:n 2, N. Grundsunds och Spjösviks i Lysekil 1, Grötöns; i Dragsmarks 4, Oxvik, Källvikens, Bastholmens och Lindholmens; i Skog S:n 2, Bryggvikens och Bohus. Vid samtliga dessa äro golfven i fabrikslokalerna cementerade äfvenså platserna för råvaruupplagen. Derjemte är genom dränering väl sörjdt för aflopp af överfalls- och spillvatten. Såväl genom alla dessa sanitära åtgärder, som derigenom att fabrikanterna sett det var till deras fördel, att råvaran upparbetas så färskt som möjligt, ha olägenheterna från dessa fabriker numera väsentligen reducerats.
e) För helsan vådliga boningslägenheter.
Enär i en gård i Lysekil ej mindre än 23 personer, tillhörande 3 familjer, inhysts i 3 små rum, bereddes genom Helsovårdsnämndens ingripande bostad åt den största af de 3 familjerna i en annan gård. I skärgården är det nog vanskligt, att hela familjen om än aldrig så talrik, vintertiden sammantränger i ett rum, för att på så sätt ej behöfva uppelda mer än detta.
f.) Luftvexling i rum, der större antal menniskor vanligen samlas. I skolsalar och kyrkor finnas ventiler för luftvexling. I flera dylika lokaler ha under senare åren ventiltionskaminer uppsatts.
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena.
Sedan det ekonomiska välståndet i Skärgården blifvit genom det rika sillfisket mera allmänt, börjar man nu kunna skönja spåren af en mera kraftig och sund diet. Befolkningen börjar få ett friskare utseende än förut. Den der gul- och gråbleka ansigtsfärgen är ej så vanlig som förr. Matsedeln ombord på silljakterna består nu ej endast af kaffe, bröd och brännvin, utan man kan nu äfven få höra, att de på sina segelfärder medtaga mera närande födoämnen ss. ägg, smör, fläsk, hafregryn o.d. Spiriutosa konsumeras fortfarande i stora qvantiteter, äfven om man på ett och annat "läge" tycker sig märka en vändning till det bättre.
h) Särskild för kommunen eller visst ställe der inom antagen och fastställd helsovårdsordning. Sedan 22 oktob. 1880 är helsovårdsstadgan för Sveriges städer gällande i Lysekil. För fisklägena S. Grundsund och Fiskebäckskil gäller en af Konungens Befallningshhavande fastställd helosvårdsordning af 4 Jan. 1886.
i) Viten enl. §30 i helsovårdsstadgarna. Härav förmäla ej de inkomna rapporterna något.

5:o Förhållande i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommunalnämndens verksamhet för allmänna helsovården och sjukvården. Särskild helsopolis är för år anställd i Lysekil. Hans aflöning numera 900 kr. samt 100 kr i beklädningshjelp. I samtliga Kommuner finnas besiktningsmän tillsatta.
b) Vaccinationer och revaccinationer. I några af distriktets Kommuner handhafvas onekligen vaccinationen med mera omsorg än tillförene. Så t.ex. har i Lyse S:n den nytillsatte vaccinatören under året ympat ej mindre än 97 barn. Visserligen finnes för denna socken en restlängd på bortåt ett 70- tal barn, som enligt husförhörsboken ej skulle vara vaccinerade. Af dessa (de flesta från det Lysekil närbelägna "Slätten") har dock ett stort antal blifvit ympade af en af Lysekils vaccinatriser, Barnmorskan Berndtsson, ehuru anteckningar i husförhörslängden derom ej blifvit gjord till restlängden utskrefs. Nu äro de dock som vaccinerade der antecknade. För att för framtiden förekomma dylika "misstag" har öfverenskommelse träffats, att hädanefter endast den af socknen valde nitiske vaccinatören N. Kumlin skall handhafva vaccinationen i Lyse S:n. De till mig ikomna vaccinationsjournalerna sändas gemte summarisk förteckning deröfver till Förste provinsialläkaren samtidigt med denna rapport.
c) Apoteknsväsendet. Under förliden sommar anställde Förste provvinsialläkaren den öfliga visitationen å h.v. Apothek.
d) Barnmorskeväsendet.
Barnmorskan i Dragsmark Sofia Hammar har biträdt vid 23 naturliga förlossningar under året. Barnmorskan i Lyse Hanna Nilsson vid 65 förlossningar, deraf 1 sätensbjudning, 2 ansigtsbjudningar. Tång har hon måst anlägga en gång, och har berättelse derom insänts. Barnmorskan å Malmön Ida Johansson vid 53 förlossningar, deraf 2:ne med tång. Den ena af dessa instrumentalförlossningar verkställdes av D:r Söderberg på Smögen, den andre af Barnmorskan sjelf. Berättelse öfver den senare förlossningen insändes i vederbörlig tid: Barnmorskan i Lysekil Paulina Larsson vid 55 förlossningar, alla naturliga. Barnmorskan i Lysekil Eleonora Berndtsson vid 32 förlossningar, deraf en tångförlossning utförd af undertecknad, som en förlossning der fostret var hydrocephaliskt samt led af spina bifida. Barnmorskan i Fiskebäckskil Emma Jönsson vid 38 förlossningar, deraf en sätesbjudning och en tångförlossning. Barnmorskan i S. Grundsund Mathilda Pettersson vid 40 förlossningar, deraf 3 sätesbjudningar samt en fullständig inversis uteri, som genom tillkallad Läkare reponerades. Qvinnan tillfrisknade.

6:o Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande.
a) för helso- och sjukvården
1) Resa till Malmön för tarmtyfus den 18 Aug. Rapport derom insändes till 1:te Profv. Läkaren d. 20.
2) Resa till Malmön för tarmtyfus d. 28 Aug. Rapport derom insändes till 1:te Prov. Läkaren 29/8.
3) Resa till Malmön för tarmtyfus d. 17 Sept. Rapport derom insändes till 1:te Prov. Läkaren. Samma dag.
4) Resa till Malmön för tarmtyfus den 25 Nov. Rapp. derom till 1:te Prov. Läkaren d. 26 Nov.
b) För mediko-legala andamål ha ej förekommit.

7:o Inom distriktet bosatt personel af.
a) Läkare, hvilka på grund af aflagda examina eller vederbörligt förordnande äro till läkekonstens utöfning berättigade: Undertecknad extra provinsialläkare i Lysekils distrikt; Med. Licentiat Axel Nilsson sedan förliden sommar bosatt i Lysekil som praktiserande läkare; Med Doktor Anders Wide, badläkare vid Lysekils hafsbad, vistas här Juni-Sep. samt. Prof. Rob. Murray praktiserande läkare vid badanstalten under samma tid. På Med. Styrelsens förordnande var Med Licentiat E. V. Lidin anställd som badläkare vid Fiskebäckskil under sommaren. Under rådande tarmtyfusepidemi är af Kung. Medicinalstyrelsen Med. Licentiat Birger Ekelund förordnad som extra läkare å Malmön från 12 December.
b) Veterinärer. Finnas ej
c) Tandläkare Finnas ej.
d) Fältskärer. Finnas ej.
e) Apoteksföreståndare, provisorer och elever. Egare och föreståndare för apotheket. härstädes är J. L. Lundberg. Som biträden ha under året varit anställde: examinerade apothekare O. A. Pfeiff; examinerade apotekaren Roger Smith samt sedan november månad pharmasiae stud. P. F. Odelius och eleven P. Bergqvist som afflyttade på hösten. Under sommarmånaderna 15/7–15/9 tjenstgjorde äfven å apotheket här pharmacie stud. Beckman.
f). Barnmorskor, deras namn med aflöning samt uppgift på dem, som äro berättigade till instrumenters bruk. I Lysekil Eleonora Berndtsson med lön 150 kr. samt ersättning 3-10 kr. för hvarje förrättning. För de medellöse betalas af Kommunens medel till Barnmorskan 2 kr. för hvarje förlossning. Som praktiserande barnmorska vistas här sen flera år tillbaka Paulina Larsson. I Dragsmarks S:n Sofia Hammar med lön af 35 kr. (hon är äfven antagen som barnmorska för Bokenäs) samt särskildt, bestämdt arvode för varje förlossning. I Lyse S:n Hanna Nilsson med 200 kr. lön samt 3 kr. för varje inom socknen fött barn. I Fiskebäckskil Emma Jönsson med 150 kr. lön samt ersättning af 3-10 kr.för hvarje gång hon anlitas. I S. Grundsund Mathilda Pettersson med 150 kr. i lön samt särskild ej bestämd ersättning för varje förrättning. På Malmön Ida Johansson har ej någon fast lön. Alla här nämda barnmorskor , med undantag af Mathilda Pettersson i Grundsund äro berättigade till instrumenters bruk.
g) Vaccinatörer, deras namn och aflöning. För Lysekil barnmorskorna Eleonora Berndtsson och Paulina Larsson; i Lys skolläraren N. Kumlin; i Fiskebäckskil Klockare L. Persson; i Dragsmark skollärare J. Lidell, hvilka alla hafva 50 öre i ersättning för varje vaccination. I S. Grundsund skollärare A. Halldor, har dock under året utgått och ersatts med Barnmorskan M. Pettersson vaccinatör i S. Grundsund har hittills haft 35 öre för hvarje vaccineradt barn samt en årlig kollekt.
h) Kvacksalvare, deras namn vistelseort och verksamhet. Inom distriktet finns ej någon sådan.

8:o Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirugiska och obstetriska operationer af intresse. Något värdt att här omnämnas har ej under året förekommit.

9:o Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård. I allmänhet kan härom sägas, att de späda barnen uppfödas och vårdas ganska väl. Till följd af knapp tillgång i Skärgården på mjölk, fortsättes digifningen i allmänhet väl länge.

10:o Inom distriktet verksamma sjukgymnaster Legitimerade sjukgymnaster, Löjnant Fr. Brissna har tidtals under året utöfvat sjukgymnastik och massage i Lysekil.

11:o Uppgift på idioter och sinnessjuke.

	Antal	Från		Kön		Civilstånd		Ålder			Vårdas inom
		landsbygd	stad	män	Kvinnor	ogift	Gift	Under 20 år	20-40 år	öfver 40 år	enskildt hus	enskild anstalt	fattighus	länslasarett	hospital el asyl.
A. Sinnessjuke	10	10		3	7	8	2		2	8	4			1	5
B. Idioter	13	13		6	7	13		2	8	3	11		1		1

12:o) Uppgift enl. cirkulär från Med. Styrelsen
af 31/1 1887 på antalet barnmorskor.

Lysekil den 24 Mars 1896
P. F. Landelius
e. Provinsialläkare

Bilag. A.
Öfversigt af gängse sjukdomar i Lysekils distrikt år 1895.
Sjukdomar:	Januari		Februari		Mars		April		Maj		Juni		Juli		Augusti		September		Oktober		November		December		S:ma
	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde
Smittkoppor
Mäsling													4		2				6		41		3		56
Skarlakansfeber									1								1								2
Fläcktyfus
Tarmtyfus	1		1												18		3		9		10		17		59
Rödsot
Asiatisk kolera
Inhemsk kolera, barnkolera
Påssjuka
Epidemisk hjernfeber
Kikhosta
Influensa			2		76		61		30		3				1				1				2		176
Difteri			2		2				1										2				1		8
Strypsjuka																							1		1
Barnsängsfeber
Frossa
Smittosam ögonsjukdom
Akut lung- och lungsäcksinfl.	2		2		14		3		9		3		3		5		2		1		5		2		51
Akut Katarr och infl. i luftstr.och luftrör	24		34		37		24		17		16		8		7		5		13		28		11		224
Akut Katarr i mandlar och svalg	4		4		7		4		7		6		6		2		2		2		6		7		57
Akut Katarr i magsäck och tarmar, diarré	2		2		7		4		2		5		8		7		9		7		5		3		61
Summa	33		47		143		96		67		33		29		42		22		41		95		47		695