Embetsberättelse för år 1893 af.
P. F. Landelius
e. Provinsialläkare i Lysekil
2:ne bilagor

Under året har den förändring inträffat, att Kungshamns s:n afsöndrats från distriktet och bildat eget e. Provinsialläkare distrikt.

1:o) a) Kyrkoskrifne innevånarnes antal vid redovisningsårets början: i Lysekil 2490; i Lyse s:n 2991; i Dragsmarks s:n 610; i Skaftö s:n 2987 samt å Malmön, hörande till Askums s:n, 1050. s:ma 10108 personer.

2:o) Allmännare förekommande sjukdomar.
a) Infektionssjukdomar.
Under årets 3 första samt sista månad förekommo talrika fall af Influenza. Epidemien har dock denna gång varit jemförelsevis lindrig. Under Februari månad var Parotitis epidemica teml. allmänt gängse. Af difteri ha strödda fall förekommit i början och slutet af året. I Oktober utbröt i Lysekil en häftig tarmtyfusepidemi, orsakad af att en i en del af köpingen mycket anlitad källa blifvit infekterad. Ej mindre än 78 personer insjuknade, men endast 4 dödsfall förekommo. Genom att på ett tillfälligt inrättadt epidemisjukhus isolera de fall, som spridt sig utom det ursprungligen angripna området, lyckades det begränsa sjukdomen till detta.
b) Öfriga sjukdomsformer.
Under sommarmånaderna förekommo som vanligt talrika fall af diarré och äfven andra digestionsrubbningar. De vanligaste eljest under året förekommande sjukdomsformer ha varit lungkatarrer samt rheumatiska affektioner.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar (se bilag. A.)

3:o) För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder.
a) Sjukes skiljande från friska, sjukrum, sköterskor, utrymda bostäder, tillsyningsmän m.m. I Lysekil har tillsvidare ett af skolhusen upplåtits till epidemisjukhus. Under der rådande nervfeberepidemi förliden höst var det under en tid af 6 veckor belagdt med 8 patienter. Frågan om byggande af eget epidemisjukhus är f.n. beroende på kommunalfullmäktiges pröfning af de förslag, som helsovårdsnämnden framlagt.
En sjuksköterska, som på kommunens bekostnad utbildats å Sahlgrenska sjukhuset, är antagen för köpingen för en tid af 5 år. Från Skaftö meddelas: att sjukstuga inrättats, samt sköterska och besigtningsman antagits. I Lyse s:n har skolhuset vid Ulseröd upplåtits till kolerasjukhus vid förefallande behof. I Dragsmark har för kolerafall ett sjukrum inrättats, sköterska antagits samt tvenne besigtningsmän tillsatts.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande.
I Lysekil hålles strängt på, att ej några folksamlingar få ega rum vid jordande af lik, efter i smittosam sjukdom aflidne personer. Inom distriktet i öfrigt förekomma fortfarande större folksamlingar vid alla begrafningar.
c) Inställd skolgång har ej behöft vidtagas inom någon kommun.

4:o) Allmänna helsotillståndet under året. Till dess befordran vidtagne åtgärder med afseende på
a) godt vatten till dryck och matlagning.
Ordföranden i Skaftö kommun skrifver: "godt vatten till dryck och matlagning finnes och hemtas från gräfda brunnar och naturliga källor". I Lysekil har början gjorts med upprensning för andra gången af öfre vattenledningsdammen, men arbetet måste på hösten afbrytas till följd af den ovanligt rika nederbörden. Å planen mellan kyrkan och norra hamnen har en brunn borrats, som ger rikligt med godt vatten. Den är afsedd som reservkälla, i händelse vattenledningen af någon orsak skulle komma i tillfälligt olag, såsom hände förlidet år.
b) Förekommande af källors, brunnars m.m. förorenande Anslaget till inhägnande af vattenledningsdammarne i Lysekil har under året höjts från 200-500 kr. men ännu har dock ej något stängsel kommit till stånd.
c) Aflägsnande af orenlighet från boningshus och deras närhet. Från 15 Maj- årets slut har all latrin samt sopor från hus och gårdar bortförts på kommunens bekostnad under sommarmånaderna 1 gång i veckan och under den öfriga delen af året 2 ggr. i månaden från hvarje gård.
d) Olägenhet af fabrik eller annan näring på arbetare eller närboendes helsa.
Inom distriktet finnas 4 st. tran- och guanofabriker. Vid 3 af dessa är genom cementgolf i fabrikerna och å upplageplatserna samt genom väl reglerade aflopp på bästa sätt sörjdt för, att jorden ej må inpregneras af blod och andra animala ämnen, hvilket torde vara det väsendtligaste för att denna industri ej skall medföra fara för arbetarnes eller närboendes helsa. Vid Spjäsviks fabrik är deremot föga eller intet i detta hänseende åtgjordt. De stora sillupplagen ligga der utan cementunderlag på endast lösa bräder, hvarigenom marken derunder blir indränkt med blodvatten och fett. Nödiga aflopp från fabriken och upplagen finnas ej heller, hvarigenom de flytande affallsämnena ej kunna bortföras. Rättelse härutinnan är af behofvet påkallad.
e) För helsan vådliga boningslägenheter. Vid hvar och en af de nämnda fabrikerna sysselsättas under 4-5 månaders tid från 50-80 personer. De inhysas der dels i baracker vid fabrikerna, dels i stugorna i närheten. Vare sig de härbergeras på ena eller andra sättet, uppstå alltid sanitära missförhållanden i bostäderna, dels genom öfverbefolkning, dels genom den stank, som de medföra hem från fabrikerna. Att råda bot på dessa olägenheter, har nog sina stora svårigheter. Då fabriksverksamheten till följd af den periodiska tillförseln af råvaror ej kan bedrifvas stort mer än en tredjedel af året, äro fabrikegarne ej synnerligen benägna att uppföra rymliga och dyrbara arbetarebostäder, som måste stå öde 7 à 8 månader årligen. Och äfven om dylika bostäder kunna åstadkommas, qvarstår dock den andra omnämnda olägenheten, stanken från fabriksverksamheten.
f) Luftvexling i rum, der större antal menniskor vanligen samlas. I kyrkor och skolsalar finnas ventiler för luftvexling. På åtskilliga dylika ställen ha äfven under senare åren ventilationsugnar uppsatts.
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena. Hit måste hänföras det omåttliga användandet af kaffe. I många hem utgöres födan hufvudsakligast af kaffe och bröd. Att personer med så ansträngande arbete som fiskaren eller stenarbetaren måste taga skada af en sådan diet, är naturligt. Men ej endast männen utan äfven qvinnorna lida och kanske i ännu högre grad af detta kaffemissbruk, och det derföre att de senare ännu mera uteslutande än männen lefva på en dylik mager kost. Också är befolkningen mer eller mindre utsvulten, och det ej af brist på medel att skaffa sig god och närande föda för, utan tillföljd af inrotad vana vid dylik matordning och af bristande insigt om det skadliga deri.
h) Särskild för kommun eller visst ställe derinnom antagen och fastställd helsovårdsordning.
I Lysekil är helsovårdsstadgan för Sveriges städer gällande sedan 22 Okt. 1880. För fisklägena Fiskebäckskil och S. Grundsund gäller likaledes i tillämpliga delar helsovårdsstadgan sedan 4 Jan. 1886.
i) Viten enl. §30 i helsovårdsstadgan. Härom nämna ej de inkomna uppgifterna något.

5:o) Förhållande i allmänhet med
a). Sundhetspolis samt kommunalnämndens verksamhet för allmänna helsovården och sjukvården.
I Lysekil är anställd särskild sundhetspolis och derjemte under den varma årstiden en extra dylik, som har till särskild uppgift att genom dagliga ronder öfvervaka renhållningen inom köpingen. Med anledning af den förliden höst hotande faran för kolera har inom samtlige distriktets kommuner tillsyningsmän blifvit tillsatta.
b) Vaccination och revaccination.
I Lysekil ha under året vaccinationsmöten hållits flere gånger, hvarvid revaccination äfven på ett rätt stort antal personer verkställts. För de särskilda kommunerna inom distriktet visa husförhörslängderna ett ansenligt antal ovaccinerade. Äfven om vaccinationen i flere kommuner hittills ej blifvit handhafd så, som önskligt vore, så är det dock ej så illa stäldt dermed, som dessa längder utvisa, enär en stor del af de, som der betecknas som ovaccinerade, dock i verkligheten undergått vederbörlig vaccination. Vaccinationsjournalerna jemte summarisk förteckning deröfver insändas samtidigt med denna berättelse till Förste Provinsialläkaren.
c) Apotheksväsendet. Apotheksvisitation anställdes å h.v. Apothek förliden sommar af Förste Provinsialläkaren.
d) Barnmorskevasendet. Barnmorskan Sofia Hammar i Dragsmark har biträdt vid 25 förlossningar; Barnmorskan Emma Jönsson i Fiskebäckskil vid 30 förlossningar, hvaraf vid tvenne tång användes. Rapport om dessa senare är i vederbörlig tid inlemnad.
Barnmorskan Mathilda Pettersson i S. Grundsund har biträdt vid 40 förlossningar. Barnmorskan Maria Berndtsson i Lysekil vid 48, deraf en tvillingsbörd. Barnmorskan Paulina Larsson i Lysekil vid 53 naturliga förlossningar. Barnmorskan Ida Johansson å Malmön vid 32 förlossningar, hvaraf 1 tångförlossning och 1 vändning. Barnmorskan Hanna Svensson i Lyse vid 49 förlossningar, hvaraf en vändning på fot.

6:o) Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande.
a) för helso- och sjukvården ha ej förekommit.
b) för medicolegala ändamål ha ej heller förekommit.

7:o) Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare, hvilka på grund af aflagda examina eller vederbörligt förordnande äro till läkekonstens utöfning berättigade.
Undertecknad, extra provinsialläkare; Med. Doktor Anders Wide, Badintendent vid Lysekils hafskuranstalter, vistas här Juni-Sept. samt Prof. Role. Murray, praktiserande läkare vid badinrättningen under nämnde tid. På Kgl. Med. Styrelsens förordnande var Med. Licentiaten E. O. Lidin under sommaren anställd som badläkare vid Fiskebäckskil.
b) Veterinärer finnes ej någon
c) Tandläkare Under Juli och Augusti praktiserade här Tandläkarne S. J. Bernstone och J. D. Bredenberg.
d) Fältskärer finnes ej någon.
e) Apotheksföreståndare, provisorer och elever Egare och föreståndare för h.v. Apothek är J. L. Lundberg. Som biträden ha under året varit anställde examinerade Apothekaren Carl Bäckgren tills i Sept. samt från Juli examinerade Apothekaren Axel Olbers. Provisor R. Hjelm har der haft anställning hela året. Som elev antogs mot slutet af året Per Bergqvist.
f.) Barnmorskor, deras namn och aflöning samt uppgift på dem, som äro berättigade till instrumenters bruk. I Lysekil under en del af året Maria Berndtsson med 150 kr. i lön; samt ersättning af 3-10 kr. för hvarje förlossning. Hon är härför skyldig betjena fattige gratis. I Oktober afgick hon från sin befattning och blef af köpingen pensionerad med 200 kr. årligen. Till barnmorska för köpingen valdes hennes dotter Eleonora Berndtsson med äfven 150 kr. i årlig lön och för öfrigt följande vilkor: af personer upptaxerade till 500 kr. får hon 3 kr. för hvarje förlossning; af dem som äro taxerade till 1000 kr., 5 kr.; af dem till 1500 kr., 8 kr. samt af personer med öfver 1500 kr. årlig inkomst, 10 kr. Af de, som åtnjuta fattigunderstöd, erhåller barnmorskan genom fattigvårdsstyrelsens ordförande 2 kr. för hvarje förlossning. Tillika är i kontraktet stipulerad en uppsägningstid af 3 mån.
Som praktiserande barnmorska verkar i Lysekil Paulina Larsson. I Dragsmarks s:n är anställd barnmorskan Sofia Hammar med lön af 35 kr. (hon är äfven antagen för Bokenäs s:n) samt särskildt ej bestämdt arvode för hvarje förlossning. I Lyse s:n Hanna Svensson med årlig lön af 200 kr. samt 3 kr. för hvarje inom församlingen under året födt barn. I Fiskebäckskil Emma Jönsson med 150 kr. i lön samt ersättning 3-10 kr. för hvar gång, hon anlitas. I S. Grundsund Mathilda Pettersson med lön af 150 kr. samt särskild ersättning för hvarje förrättning. På Malmön är bosatt barnmorskan Ida Johansson som dock ej har någon fast lön. Alla här ofvan nämnde barnmorskor äro berättigade till instrumenters bruk förutom Mathilda Pettersson i S. Grundsund.
g.) Vaccinatörer, deras namn och aflöning. För Lysekil Maria Berndtsson och Paulina Larsson; för Lyse s:n Klockare Lysell; för Fiskebäckskil Klockare L. Persson; för Dragsmark Skollärare Joh. Lidell, alla dessa med en ersättning af 50 öre för hvarje vaccinering. I S. Grundsund Skollärare A. Halldin med ersättning af 35 öre för hvarje vaccineradt barn samt en årlig kollekt.
h) Qvacksalvare, deras namn, vistelseort och verksamhet.

8:o) Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer af intresse. Något värdt, att här omnämnas, har ej under året förekommit.

9:o) Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård etc. I det hänseendet har det på de senaste årtiondena onekligen blifvit bättre stäldt än förr. Det hufvudsakligaste felet vid späda barns uppfödande, som nu begås, är, att mödrarne allt för länge gifva barnen bröstet. Det är ej ovanligt, att de fortsätta dermed, ända tills barnen blifva 2 år och deröfver. Med undantag häraf vårdas och uppfödas de späda barnen ganska rationelt, hvilket visar sig bland annat deraf, att den förr teml. allmänt förekommande "Engelska sjukan", nu ansenligt aftagit i freqvens, ja till och med blifvit en högst sällsynt sjukdom. Detta förhållande ger sig tillkänna äfven deraf att förträngda, platta bäcken med deraf orsakade svåra förlossningar nu sällan förekomma, emot hvad fallet var för 15-20 år sedan.

10:o) Uppgift på idioter och sinnessjuka inom distriktet (se bilag. B.).

11:o) Inom distriktet verksamme sjukgymnasten Löjtnant Frith. Brisman har under året tidtals i Lysekil utöfvat sjukgymnastisk verksamhet.

12:o) Uppgift enl. circulär från Medicinalstyrelsen af 3/1 1887 på antal etc. barnmorskor inom distriktet.
Antal barnmorskor vid årets början, 8.
Afgången, Maria Berndtsson i Lysekil, pensionerad. 1
Tillkomna, 0
Antal barnmorskor vid årets slut, 7

Lysekil den 24 Mars 1894
P. F. Landelius
e. Provinsialläkare.

Bilag A.
Förteckning öfver Barnmorskorna i Lysekils köping år 1893.

Enligt circuläret från Medicinalstyrelsens ombudsman af 3 Jan. 1887 funnos i Lysekil.
Antal barnmorskor vid årets början 3
Afgången: Maria Berndtsson, som erhållit afsked med pension 1
Tillkomna 0
Antal barnmorskor vid årets slut 2

Lysekil den 25 Febr. 1894
P. F. Landelius
ordf. i Helsovårdsnämnden

(N:o 5.)
Bilag. A.
Öfversigt af gängse sjukdomar i Lysekils distrikt år 1894.																									Sthlm K. boktr. 93
Sjukdomar:	Januari		Februari		Mars		April		Maj		Juni		Juli		Augusti		September		Oktober		November		December		Summa
	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde
Smittkoppor
Mäsling
Skarlakansfeber																	3		1				2		6
Fläcktyfus
Tarmtyfus									1								2		41		39		2		85
Rödsot
Asiatisk kolera
Inhemsk kolera, barnkolera
Påssjuka	2		35		2				1		1								1						42
Epidemisk hjernfeber
Kikhosta															1				2						3
Influensa	32		21		11		4																8		76
Difteri	2	1							1												1		3		8
Strypsjuka	1																								1
Barnsängsfeber
Frossa
Smittosam ögonsjukdom
Akut lung- och lungsäcksinflammation	6		7		3		10		14		5				3		5		3		10		5		71
Akut Katarr o. infl:tion i luftstrupe o. luftrör	67		44		46		35		26		18		16		7		5		9		25		22		320
Akut Katarr o. infl:tion i mandlar och svalg	10		7		8		3						4				3		5		8		12		60
Akut Katarr o. infl:tion i magsäck o. tarmar, diarré	3		7		7		5		8		18		19		22		13		7		8		11		128
Summa

Bilag. B.
Sammandrag af Kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuke och idioter inom Lysekils distrikt d. 31 December 1893
	Antal	Från		Kön		Civilstånd		Ålder			Vårdas inom
		Landet	Stad	Män	Qvinnor	Ogift	Gift	Under 20 år	20-40 år	Öfver 40 år	Enskildt hus	Enskild anstalt	Fattighus	Länslasarett	Hospital
Sinnessjuke	11	11		3	8	9	2		3	8	5		1		5
Idioter	10	10		4	6	10		1	5	4	8	1	1
Lysekil den 24 Mars 1894
P. F. Landelius
e. Provinsialläkare

Bilag B.

Sammandrag af presterskapets uppgifter om sinnessjuka och idioter inom Lysekils köping den 31 Decemb. 1893.

Antal

Från

Kön

Civilstånd

Ålder

Vårdas inom.

landsbygd

stad

män

qvinnor

ogift

gift

under 20 år

20-40 år

öfver 40 år

enskildt hus

enskild anstalt

fattighus

länslasarett

hospital eller asyl

A. Sinnessjuke

2

2

2

2

1

1

1

1

B. Idioter

3

3

3

3

1

2

1

1

1

Lysekil d. 25 Febr. 1894

P. F. Landelius

ordf. i Helsovårdsnämnden