Embetsberättelse för Lysekils distrikt för år 1892
af P. F. Landelius
e. Provincialläkare
Embetsberättelse för Lysekils distrikt för år 1892

1:o) a) Kyrkoskrifne innevånares antal vid redovisningsårets början:
i Lysekil 2412;
i Lyse 2887;
i Kungshamn 2206;
i Dragsmark 700;
i Skaftö 3004
samt å Malmön, hörande till Askums S:n, 1100.
S:ma 12309.
b) Antalet födda under året 318
c) D:o döda under året 165
d) D:o döda barn under 1 års ålder 17

2:o) Allmännare förekommande sjukdomar.
a) InfektionsSjukdomar
Under vintern och våren hemsöktes hela distriktet af Influenza. Minst en tredjedel af befolkningen var mer eller mindre hårdt angripen deraf. Lungkatarrer, broncho-pneumonier, otiter och neuralgier voro de vanligaste följdsjukdomarne.
På våren började spridda fall af Scarlatina i Lyse S:n och å Malmön. Sedermera spred sig sjukdomen hastigt öfver hela distriktet. Inom Kungshamns S:n efterföljdes scarlatinan mera allmänt af nefriter.
Af difteri förekommo endast några spridda fall.
En liten tarmtyfus epidemi uppstod på våren i Lysekil, men genom energiska dräneringsåtgärder på stället för dess uppkomst, lyckades det att förekomma dess vidare spridande.
I Lyse S:n inträffade något tidigare på året och äfven sedermera spridda fall af samma sjukdom
Ett och annat fall af parotitis epidemi har äfven under året förekommit.
b). Öfriga sjukdomsformer.
Under sommarmånaderna var diarré temligen allmänt gängse. De vanligast förekommande sjukdomarne ha eljest varit lungkatarrer, rheumatism och digestionsrubbningar.
c). Öfversigt af gängse sjukdomar (se bilag A.)

3:o) För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder
a) Sjukes skiljande från friska, sjukrum, sköterskor, utrymda bostäder, tillsyningsmän m.m.
Något epidemisjukhus finnes ej inom distriktet. Vid inträffande fall af epidemisk sjukdom måste alltså de sjuke vårdas i sina resp. hem, hvarest de isoleras så lämpligt sig göra låter. Efter dylika sjukdomsfall desinficieras bostaden vanligen genom karbol eller sublimattvättningar samt rökning med svafvel.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande.
Numera försiggå i Lysekil begrafningar efter i epidemisk sjukdom aflidne utan några större folksamlingar, men inom distriktet iöfrigt har ej någon nämnvärd bättring i detta hänseende kunnat förspörjas.
c) Inställd skolgång har ej under året behöft vidtagas.

4:o) Allmänna helsotillståndet under året. Till dess befordran vidtagna åtgärder med afseende på
a) godt vatten till dryck och matlagning.
Ordförande i Kungshamns kommunalnämnd skrifver härom: en brunn å Grafvarne och en å Tången ha under året reparerats och cementerats, och samtlige brunnar inom kommunen försedts med kärl för vattnets upphemtning. En ny brunn har anlagts å Hasselösund. I Lysekil har den nedre af de båda vattenledningsdammarne fullständigt rensats och befriats från den mängd vattenväxter, som der på sista åren uppstått. Brunnsborrningar ha anställts å flera ställen inom Köpingen, hvarvid god tillgång på godt vatten anträffades å tvenne ställen.
b) Förekommande af källors, brunnars m.m. för orenande. Inhägnad å vattenledningsdammarne i Lysekil har ännu ej skett, oaktadt Helsovårdsnämnden upprepade gånger yrkat derpå. Ett anslag, dock allt för otillräckligt, är dock nu dertill lemnadt.
c) Aflägsnande af orenlighet från boningshus och deras närhet
Från Kungshamn skrifves: aflägsnande af spillning och annan osnygghet från närheten af boningar har skett, och flere besigtningar hållits under den varma årstiden. Vid Fiskebäckskils och Grundsunds fisklägen afhämtas latriner af landtbrukare i trakten, så ofta derom tillsäges. I Lysekil har under 1 Juni-1 December. på kommunens bekostnad all afträdesspillning samt sopor hemtats från hvarje gård 1 gång i veckan. Den öfriga tiden af året ha gårdsegarne måst låta ombesörja bortforslingen af latriner 1 gång i hvarje månad
d). Olägenhet af fabrik eller annan näring på arbetare eller närboendes helsa.
Under året har en tran- och guanofabrik anlagts vid Spjösvik i närheten af norra Grundsunds fiskläge i Lyse S:n. Innevånarne å nämnda fiskläge beklaga sig öfver den vedervärdiga stank som från fabriken sprides öfver fiskläget. Inom sjelfva fabrikshusen äro golfven lagda i cement, och sålunda är det gjordt, hvad göra kan, för att forekomma markens inpregnerande af ruttnande animaliska ämnen. Men vid den s.k. sillbingen är deremot intet hittills åtgärdat för att förekomma markens förorenande. Nämnde binge består endast af löst hopfogade bräder hvarigenom marken ej i minsta mån skyddas.
Från Grötöns fabriker sprides alltjemt vedervärdiga ångor öfver Lysekils Köping under den tid fabrikationsverksamhet pågår
Inom Dragsmarks socken finnas 2:ne tran- och guanofabriker, neml. Vestkustens vid Oxvik och Källvikens. Vid båda dessa äro såväl fabrikslokalerna som sillbingarne försedda med cementgolf. Öfver den svåra stanken från dessa fabriker klaga dock med skäl sockenboarne.
e) För helsan vådliga boningslägenheter. Befolkningen i skärgården har i allmänhet både snygga och rymliga bostäder. Men under vintern tränga merendels samtlige familjens medlemmar sig tillsammans i ett enda rum. Då sen detta uppvärmes medelst jernkamin, som åstadkommer föga ventilation, bli deras bostäder på så sätt för helsan mer eller mindre vådliga.
f) Luftvexling i rum, der större antal menniskor vanligen samlas. I kyrkor och skolsalar finnas ventiler för luftvexling
g) Andra omständigheter som kunna menligt inverka på helsoförhållandena.
Spirituosa-missbruket florerar alltjemt, synnerligast hos de inom norra delen af distriktet talrika stenarbetarne. Äfven bland fiskarebefolkningen missbrukas spirituosa fortfarande ganska mycket. Här vid utmärka sig mindre fördelaktigt fiskarebefolkningen å Kornö och Skalhamn samt delvis äfven innevånare å Malmöns och Grundsunds fisklägen.
h) Särskild för kommun eller visst ställe derinnom antagen och fastställd helsovårdsordning.
I Lysekil är helsovårdsstadgan för Sveriges städer gällande sedan 22 Okt. 1880. För fisklägena Fiskebäckskil och Grundsund gäller likaledes i tillämpliga delar helsovårdsstadgan sedan 4 Jan.1886. För Grafvarne och Smögen äro särskilda helsoförordningar utfärdade af Kon:s Befallningshafvande d. 15 Febr. 1886.
i) Viten enl. §30 i helsovårdsstadgan ha ej under året behöft föreläggas.

5:o) Förhållande i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommunalnämndens verksamhet för allmänna helsovården och sjukvården. För Lysekil är för hela året antagen en särskild sundhetspolis. Under sommarmånaderna, då fara för kolera hotade, anställdes dessutom 2:ne extra sundhetspoliser, hvilka hade till uteslutande uppgift att dagligen besöka hvarje gård inom Köpingen och tillse, att ej några sanitära missförhållanden förekommo.
Med anledning af den i Grafvarne 1891 gängse tarmtyfusepidemien ha vederbörande derstädes på senare tiden visat något mera intresse och lifaktighet, i hvad som rör allmänna helsovården. Som öfriga kommuner äro ordförandena alltjemt lika litet intresserade för hithörande frågor som tillförinnan.
b) Vaccination och revaccination. Sedan vaccinationsjournalerna granskats och en summarisk förteckning öfver dem upprättats, insändas de jemte den senare till Förste Provinsialläkaren före Mars månads utgång.
c) Apotheksväsendet. Under förliden sommar anställdes apotheksvisitation å Medikamentsförrådet af Förste Provinsialläkaren Samme visitator afsynade i slutet af året det sjelfständiga apothek, hvartill medikamentsförrådet härstädes med början af 1893 omändrats.
d) Barnmorskeväsendet
Barnmorskan Hanna Svensson i Lyse har biträdt vid 42 förlossningar. Barnmorskan Emma Jönsson i Fiskebäckskil vid 37 förlossningar. Barnmorskan Sofia Hammar i Dragsmark vid 20 förlossningar, hvaraf ett tvärläge, der vändning gjordes af D:r Rhodin i Nösund. Barnmorskan Hilma Hansson i Kungshamn vid 87 förlossningar, deraf 1 tvärläge. Barnmorskan Carolina Olsson, Malmön, vid 33 förlossningar. Barnmorskan Ida Johansson, Malmön vid 11 förlossningar. Barnmorskan i Grundsund Mathilda Pettersson vid 29 förlossningar. Maria Berndtsson i Lysekil vid 38 förlossningar och Paulina Larsson också i Lysekil vid 49.

6:o) Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande
a) för helso- och sjukvården
N:o 1 Resa till Skalhamn, Lyse S:n, för Scarlat. + difteri Rapp. härom till 1:ste prov.läkare 12/1
N:o 2 Resa till Grundsund d. 4/3 för scarlatina. Rapp. härom till 1:ste prov. läkaren 4/3.
N:o 3 Resa till Grundsund 21/3 för scarlatina. Rapp. härom till 1:e prov.läkaren 21/3.
N:o 4 Resa till Fiskebäck i Lyse S:n för tarmtyfus 16/5 Rapp härom till 1:ste prov. läkaren 30/11.
N:o 5 Resa till Fiskebäck i Lyse S:n 24/11 för tarmtyfus Rapp. härom till 1:ste Prov.läkaren 30/11.
b) för medicolegala ändamål.
På förordnande af Kon:s Bef. förrättade jag rättsmedicinsk besigtning och obduktion vid Lyse d. 13 okt. 1892 å liket efter hemmansegaren Niklas Edvard Jacobsson i Torgestad. Utlåtande jemte öfriga handlingar rörande saken insändes d. 19 okt. 1892 till Kon:s Bef.

7:o) Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare, hvilka på grund af aflagda examina eller vederbörligt förordnande äro till läkekonstens utöfning berättigade: undertecknad, extra provinsialläkare; Karl Alfred Söderberg sedan medlet af året bosatt å Smögen som praktiserande läkare; Med. Doktor Anders Wide Badintendent vid Lysekils hafskuranstalter vistas här Juni-Sept., samt Professor R. Murray praktiserande läkare vid nämnde badinrättningar. På Kgl. Medicinalstyrelsens förordnande var Med. Kandidat E. O. Lidin under sommaren anställd som badläkare vid Fiskebäckskil.
b) Veterinärer finnas ej.
c) Tandläkare finnas ej.
d) Fältskärer finnas ej.
e) Apotheksföreståndare, provisorer och elever
Föreståndare för Medikamentsförrådet var examinerade provisorn och apothekaren J. L. Lundberg Som biträden ha under året varit anställde examinerade provisorn och apothekaren C. Olofson till 1:te Septemb. samt derifrån till årets slut examinerade provisorn och apothekaren C. Backgren. Under hela året har provisor R. Hjelm haft anställning härstädes.
f) Barnmorskor deras namn och aflöning samt uppgifter på dem, som äro berättigade till instrumenters bruk. I Lysekil Maria Berndtsson med 150 kr. i lön samt ersättning från 3-10 kr. för hvarje inom Köpingen födt barn utom af fattiga, hvilka hon är skyldig biträda gratis. Hennes dotter Barnmorskan Eleonora Berndtsson har understundom vid förlossningarna tjänstgjort i modrens ställe. I Lysekil praktiserar dessutom barnmorskan Paulina Larsson. I Dragsmarks S:n Sofia Hammar med lön af 35 kr. (är äfven antagen för Bokenäs S:n) samt särskildt, ej bestämdt arvode, för hvarje förlossning. I Lyse S:n Hanna Svensson med 300 kr. i lön samt 3 kr. för hvarje inom församlingen under året födt barn. I Kungshamn Sofia Andersson med lön af 38 kr. samt 1,50 för hvarje inom församlingen födt barn. Hon är bosatt i Bovallsstrand samt tillika Barnmorska för Ucklum och Tossene S:n, der hon uteslutande har sin praktik, sedan Kungshamns S:n antagit egen barnmorska Hilma Hansson med lön, af 200 kr. samt 3 kr. för hvarje förlossning. I Fiskebäckskil Emma Jönsson med 150 kr. i lön samt ersättning af 3-10 kr. för hvar gång hon anlitas. I Grundsund Mathilda Pettersson med lön af 150 kr. samt särskild ersättning för hvarje förrättning På Malmön har varit anställd tills på hösten barnmorskan Carolina Olsson med årlig lön af 250 kr. 100 kr. i hyresersättning samt 3 kr. för hvarje förlossning. Vid nämnde tid flyttade hon dock, hvarefter barnmorskan Ida Johansson, som under hela året bott å ön, uteslutande förrättar förlossningarne derstädes, dock utan någon fast lön. Alla härofvan nämnde barnmorskor äro berättigade till instrumenters bruk utom Mathilda Pettersson i Grundsund.
g) Vaccinatörer, deras namn och aflöning. För Lysekil Maria Berndtsson; för Lyse S:n Klockare Lysell; för Kungshamn f.d. Skolläraren Emil Andersson; för Fiskebäckskil Klockare L. Persson; för Dragsmark Skollärare Joh. Lidell, alla dessa med en ersättning af 50 öre för hvarje vaccinering. I S-Grundsund Skollärare A. Halldin med en ersättning af 35 öre för hvarje vaccineradt barn samt en årlig kollekt.
h) Qvacksalvare, deras namn, vistelseort och versamhet.
i) Gymnast. Som sådan har Löjtnanten vid Bohus läns Reg. Gymnastikdirektören Frith. Brisman verkat i Lysekil sedan förliden höst.

8:o) Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer af intresse. Något sådant, värdt att här omnämnas, har under året ej forekommit.

9:o) Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård etc..

10:o) Uppgift på idioter och sinnessjuke (se bilag B.)

11:o) Uppgift enl. circulär från Medicinalstyrelsen af 3/1 87 på antal etc. barnmorskor inom distriktet
Antal barnmorskor vid årets början 11
Afgången Carolina Olsson å Malmön 1
Tillkomna 0
Antal barnmorskor vid årets slut 10

Lysekil d. 22 Mars 1893.
P. F. Landelius
e. Provinsialläkare
Insändes till Förste Provinsialläkaren d. 25/3 1893 jemte 2:ne bilagor.

Bilaga A. Öfversigt af gängse sjukdomar i Lysekils distrikt år 1892
Sjukdomar	Januari		Februari		Mars		April		Maj		Juni		Juli		Augusti		September		Oktober		November		December		Summa
	Insjuknade	Döde	Insjuknade	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn.	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn	Döde	Insjukn.	Döde
12 Skarlakansfeber	6		15		12		4		6		8		13		5		3								72
14 Tarmtyfus	1		1		4		1		1												1				9
19 Kikhosta							2		1		1		1												5
20 Influenza	103		82		32		24		6														5		252
21 Difteri					1		1										2				2				6
35 Frossa	1								1																2
69 Lungsäcksinflam.	4		3		1		4		6		1		1						1				3		24
75 Akut lunginflam.	4		4		2		6		9		3		5		4		4		6		6		5		58
70 Akut luftrörsinflam.	36		25		20		15		10		10		14		11		3		9		15		18		186
81 Gastritis, interitis	13		5		12		11		10		4		8		24		9		6		13		7		122
S:ma	168		135		84		68		50		27		42		44		21		22		37		38		736

Öfversigt af gängse sjukdomar i Lysekils distrikt år 1893.

Sjukdomar.

Januari.

Februari.

Mars.

April.

Maj.

Juni.

Juli.

Augusti.

September.

Oktober.

November.

December.

Summa.

Insjuknade.

Döde.

Insjuknade.

Döde.

Insjuknade.

Döde.

Insjuknade.

Döde.

Insjuknade.

Döde.

Insjuknade.

Döde.

Insjuknade.

Döde.

Insjuknade.

Döde.

Insjuknade.

Döde.

Insjuknade.

Döde.

Insjuknade.

Döde.

Insjuknade.

Döde.

Insjuknade.

Döde.

Personer sjuke i:

Smittkoppor

Mässling

Skarlakansfeber

1

1

Fläcktyfus

Tyfoidfeber

1

1

2

Barnsängsfeber

Rödsot

Asiatisk kolera

Epidemisk hjernfeber

1

1

Kikhosta

Påssjuka

Frossa

Smittosam ögonsjukdom

Difteri

1

1

Strypsjuka

Lung och lungsäcksinflammation

1

1

1

1

1

5

Katarralfeber, influenza och andra katarrala åkommor i andedrägtsorganen

3

1

1

5

Enkel gastrisk feber

Diarré, tarmkatarr och inhemsk kolera

Summa

4

2

2

2

2

1

1

15