1:o) a) Kyrkoskrifne innevånarnes antal vid redovisningsårets början: i Lysekil 2060; i Lyse s:n 2547; i Kungshamns Kapellförsamling 1797; i Skaftö s:n 2948; i Dragsmark 607 samt på Malmön (tillhörande Askums s:n) omkring 900.
S:ma personer 10859.
Under året har den förändring inträdt, att ön Skaftöland med Fiskebäckskils, S. Grundsunds och Rågårdsviks fiskläger samt ön Gåsö blifvit förenade till en församling under namn af Skaftö Socken.
b) Antalet födde under året. 288
c) Antalet döde under året. 118
d) Antal döde barn under ett års ålder. 18

2:o) Allmännare förekommande sjukdomar
a) Infektionssjukdomar
Någon epidemi har under året ej förekommit inom distriktet. Strödda fall af infektionssjukdomar ha dock inträffat, de flesta af difteri, dernäst af mäsling och så helt få fall af scarlatina.
b) Öfriga sjukdomar.
Rubbningar inom digestionsorganen äro af alla de vanligast förekommande sjukdomsformerna. Dernäst följa i ordningen anaemi, sjukdomar i resperationsorganerna, nervositet och rheumatism.
c) Öfversigt af gängse sjukdomar (se bilag A).

3:o) För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder
a) sjukes skiljande från friska, sjukrum, sköterskor, utrymda bostäder, tillsyningsmän m.m.
Något sjukhus finnes ej inom distriktet. I Lysekil finnes sedan början af detta år en sjuksköterska Lovisa Paulina Larsson, utexaminerad barnmorska, men som också å Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg genomgått en kurs för sjuksköterskor. I Köpingen Lysekil låter det sig teml. lätt göra att skilja smittosamt sjuke från friska, enär der hvarje hushåll gemenligen disponerar öfver flere rum. Men ute på fisklägena, der hela familjen vanligen bebor ett enda rum, möter der de största svårigheter att från de friska afskilja de smittosamt sjuke.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande: Vid begrafningar sker vanligen stor folksamling, äfven om dödsorsaken varit en smittosam sjukdom. Grafvarna gräfvas sällan till så stort djup, som helsovårdsstadgan föreskrifver.
c) Inställd skolgång har under året ej behöft vidtagas för farsots skull.

4:o) Allmänna helsotillståndet under året. Till dess befordrande vidtagna åtgärder i afseende på:
a) godt vatten till dryck och matlagning.
Ordföranden i Kungshamns kommunalnämnd säger i sin rapport, "att godt vatten till dryck och matlagning finnes tillräckligt inom kommunen". Från Dragsmarks och Lyse s:nar skrifves endast: "vatten tages vanligast från gräfda brunnar". I Lysekil har under hösten en af de större dammar, hvarifrån Köpingens vattenledning utgår, fullständigt ånyo upprensats, och stränderna försedts med stenskoning.
b) Förekommande af källors brunnars m.m. förorenande
Från Fiskebäckskil skrifves härom: "brunnarne rengöras om sommaren, och orenligheter aflägsnas sorgfälligt". Från Kungshamn: "källorna äro numera försedda med lämplig öfverbyggnad och rengöras tvenne gånger på året". Från Lyse: "icke kändt, att dricksvattnet blifvit någonstädes orenadt".
c) Aflägsnande af orenlighet från boningshus eller deras närhet. På Fiskebäckskils och S. Grundsunds fisklägen, bortföres orenligheten från afträdena 1 gång i veckan under sommaren och 1 gång i månaden under vintern, detta i enlighet med i närheten boende landtbrukare upprättadt kontrakt.
Ordf. i Kungshamn skrifver: "de vid boningshusen befintliga sopkastarne tömmas på af kommunalnämnden anvisade och af kronolänsmannen godkänd plats".
d) Olägenheter af fabrik eller annan näring på arbetares eller närboendes helsa.
Under årets 4 första månader och äfven under större delen af Maj månad var den vestra fabriken å Grötö i full verksamhet. Äfven den östra fabriken har i strid med helsovårdsstadgans §16 3 mon. samt Kgl. Mjts. utslag af 30 Nov. 1883 blifvit delvis återuppbyggd och iordningställd, så att fabrikationen der äfven bedrifvits. Genom anmälan af helsovårdsnämnden härom hos Kon. Befallningshafvande kom i början af Juni order till Kronolänsmannen att genast låta stänga nämnde fabrik, så att der ej vidare någon fabriksverksamhet må ega rum.
Från Dragsmark meddelas: "den inom kommunen belägna Källvikens guanofabrik afgifver en för kringboende besvärande stank". Från Lyse; "ehuru någon guanofabrik ej finnes inom socknen, få dock de Lysekil närmast boende sockenboarne utstå många obehag af den stank, som sprides från Grötöns fabriker, och hvilka stundom kännes mera än 1/2 mil inåt landet.
e) För helsan vådliga boningslägenheter (öfverbefolkning). I allmänhet äro husen i skärgården väl ombonade, men då af sparsamhetsskäl familjemedlemmarne, äfven der flera rum finnas vintertiden tränga sig tillsammans i ett enda rum blifva många bostäder sålunda för helsan vådliga.
f) Luftvexling i rum, der större antal menniskor vanligen samlas. Från Fiskebäckskil skrifves härom: "luftvexling sker genom fönstrens öppnande; i skolorna äro ventiler anbragta".
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena.
Från Dragsmark meddelas: "skördens beskaffenhet har ej varit god tillföljd af ogynnsam bergning". Så här äfven varit förhållandet i de två andra socknarna Lyse och Skaftö, som höra till distriktet. Storsjöfisket synes år efter år bli allt mindre gifvande.
Sillfisket har varit viktigt, och på sista tiden af året har bättre omsättning till något höjda priser erhållits, hvadan fiskarenas ställning under året ej försämrats.
Inom distriktet finnes blott en spirituosaförsäljning, neml. i Lysekil, och der har omsättningen under det gångna året varit något mindre än under de föregående.
h) Särskild för kommun eller visst ställe derinom antagen och fastställd helsovårdsordning
I Lysekil gäller helsovårdsstadgan för rikets städer sedan den 22 Oktob. 1880.
För Fiskebäckskil är af Kon. Befallningshafvande en helsovårdsförordning af 4 Jan. 1886 fastställd. En nästan lika lydande gäller för S. Grundsund enl. resolution af Kon. Befallningshafvande af samma dag. För fisklägena Grafvarne och Smögen utfärdades af Kon. Befallningshafvande en helsovårdsförordning den 15 Februari 1886.
i) Viten enl. §30 i helsovårdsstadgan.
Sådana viten ha ej någonstädes behöft under året föreläggas.

5:o) Förhållande i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommunalnämndens verksamhet för allmänna helsovården och sjukvården.
Inom Lysekils Köping har i år liksom närmast föregående år en sundhetspolis antagits för sommarmånaderna. Han har haft till uppgift att en gång i hvarje vecka verkställa syn å alla gårdar och afträden inom Köpingen och deröfver följande dag till helsovårdsnämndens Ordförande afgifva skriftlig rapport.
Kommunalnämnderna synas ej besvära sig synnerligen för allmänna helso- och sjukvården. En ytterst knapphändig rapport af ordf. i början af året är nästan det enda synliga bevis på deras verksamhet härutinnan. Ett undantag derifrån gör dock den nuvarande ordföranden i Lyse, i det han sörjer för behöflig sjukvård åt sin sockens fattige samt tillser, att de, som det behöfva få vård å sjukhus.
b) Vaccination och revaccination. Vaccinationsjournalerna insändas till vederbörande provinsialläkare. Revaccination förekommer ytterst sällan, att någon underkastar sig.
c) Apotheksväsendet. Apotheksvisitation å h.v. medikamentsförråd förrättades af mig den 23 och 29 Decemb. och insändes protokoll derom till Kongl. (Befallningshafvande) Medicinalstyrelsen sistnämnde dag.
d) Barnmorskeväsendet
Barnmorskan Emma Jönsson, Fiskebäckskil, har anlitats vid 54 förlossningar, deraf 4 med tång för bristande värkar. En placenta praevia förekom, hvarvid dock blödningen stannades genom heta insprutningar samt efterföljande tamponering af slidan Barnmorskan Maria Berndtsson, Lysekil, har biträdt vid 53 förlossningar, deraf 3 fotbjudningar, 1 sätesbjudning samt 1 uterusruptur. Förhållandet vid sistnämnde fall var följande: Fru E. 35 år gammal, för 7:de gången hafvande, hade under senare delen af hafvandeskapet känt lindriga plågor nedtill i v. sidan af buken. Förlossningsarbetet började i normal tid den 30 Maj på aftonen. Barnmorskan kom kl. 1/2 2 på natten, kl. 2 gick barnvattnet. Vid 3-tiden stod hufvudet i det närmaste fast i öfre bäckenöppningen. Läget var 1:ta lägets 1:ta. Några fosterljud kunde af barnmorskan ej förnimmas. Likaså hade modren under de sista dagarne ej heller iakttagit några fosterrörelser, hvarföre hon antog barnet vara dött. Värkarne rätt goda, dock ej alls ovanligt kraftiga. Vid 4-tiden klagade qvinnan öfver en hastig smärta i magen. Då hon straxt derpå blef allt blekare och mattare sände barnmorskan bud efter mig. Vid den inre undersökning, som barnmorskan under tiden företog kunde fösterhufvudet som förut stått lätt att känna i öfre bäckenöppningen, nu ej mera palperas. Någon nämnvärd blödning visade sig ej. Omkring kl. 1/2 5 afled barnsängsqvinnan. Vid min ankomst en half timma senare, kunde jag endast konstatera, att såväl moder som foster voro döda. Såväl den yttre som inre undersökningen angaf en lifmoderbristning. Vid obductionen den 1 Juni kl. 1 e.m. visade sig bukkaviteten till stor del fylld med blod, och ett fullgånget foster (flicka) låg jemte placentan fritt i buken. Bristningen var i lifmoderhalsen framtill åt venster samt longitudinel.
Barnmorskan Paulina Larsson har biträdt vid 7 förlossningar. Barnmorskan Hilma Hansson i Grafvarne vid 70 förlossningar, alla naturliga. Barnmorskan Ida Carlsson, Malmön, vid 28 förlossningar, deraf 1 tångförlossning för svaga värkars skull. Barnmorskan Hanna Svensson, Lyse, vid 63 förlossningar, dervid 3 tångförlossningar, 1 tillföljd af svaga värkar, 1 enär fosterljuden aftogo betänkligt i styrka och 1 "tillföljd af fosterhufvudets oregelbundna läge". Barnmorskan O. M. Pettersson, S. Grundsund, vid 41 förlossningar, deraf 1 tångförlossning, verkställd af barnmorskan Emma Jönsson i Fiskebäckskil och 1 drufbörd. Barnmorskan Sofia Hansson i Dragsmark vid 28 förlossningar, alla naturliga.

6:o) Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande
a) för helso- och sjukvården.
Resa till Klättene i Lyse S:n 20/2 för nervfeber
Rapport härom insänd till Kon. Bef. samma dag
b) För medikolegala ändamål
Den 22 Decemb. förrättades på förordnande af Kon. Bef. rättsmedicinsk besigtning och obduction å aflidne torparedottern Selma Miliana Carlsson under Humlekärr i Lyse S:n och insändes den 13 Jan. de dervid förda protokoll samt attesten såväl till Kon. Befallningshafvande som till Kongl. Medicinalstyrelsen.

7:o) Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare, hvilka på grund af aflagda examina eller vederbörligt förordnande äro till läkekonstens utöfvande berättigande: Undertecknad, Distriktsläkare, samt under sommarmånaderna Docenten Hugo Köster, badintendent vid Lysekils hafskuranstalt, samt Professor Robert Murray, praktiserande läkare vid nämnde badinrättning. På Kongl. Medicinalstyrelsens förordnande var Med. Kandidat Ahlqvist under sommaren anställd som badläkare vid Fiskebäckskil.
b) Veterinärer inga.
c) Tandläkare inga.
d) Fältskärer inga.
e) Apotheksföreståndare, provisorer och elever
Föreståndare för h.v. Medikamentsförråd är examinerade provisorn och apothekaren J. L. Lundberg. Som provisor har under året varit anställd först Josef Pettersson sedan R. Hjelm, den förre examinerad provisor och apothekare
f) Barnmorskor, deras namn och aflöning samt uppgift på dem, som äro berättigande till instrumenters bruk. I Lysekil Maria Berndtsson med 150 kr. i lön samt ersättning för hvarje förrättning, och Paulina Larsson, hvilken under året flyttat till Lysekil såsom praktiserande barnmorska. I Dragmarks s:n Sofia Hammar med lön af 35 kr. (är äfven antagen för Bokenäs socken) samt särskild ersättning för hvarje gång, hon anlitas. I Lyse s:n Hanna Svensson med lön af 150 kr. jemte ersättning af 3 kr. för hvarje inom församlingen under året födt barn, vare sig hon vid förlossningen biträder eller ej.
I Kungshamn Sofia Andersson med lön af 38 kr. samt 1,50 för hvarje under året födt barn. Hon är bosatt i Bovallstrand samt tillika barnmorska för Askums och Tossene S:ar. Särskildt för Kungshamn är Hilma Hansson antagen med årlig lön af 200 kr. samt 3 kr. för hvarje under året födt barn. I Fiskebäckskil Emma Josefina Jönsson med lön af 150 kr. samt ersättning af 3-10 kr. för hvarje gång hon anlitas. I S. Grundsund Mathilda Pettersson med lön af 150 kr. samt särskildt för hvarje förrättning. På Malmön Ida Carlsson med 200 kr. i lön, husrum och 3 kr. för hvarje förlossning. Alla äro berättigade till instrumenters bruk med undantag af Mathilda Pettersson i Grundsund.
Uppgift enl. Cirkulär fr. Kgl. Medicinalstyrelsens Ombudsman af 3 Jan. 1887 på antal etc. barnmorskor inom distriktet.
Antal barnmorskor vid årets början 8.
Afgångna 0
Tillkomne i Lysekil Lovisa Paulina Larsson 1
Antal barnmorskor vid årets slut 9
g) Vaccinatörer, deras namn och aflöning
I Lysekil Maria Berndtsson; i Lyse Klockare Lysell; i Kungshamn Skolläraren Emil Andersson; i Fiskebäckskil Klockare L. Persson i Dragsmark Barnmorskan Hammar, alla dessa med aflöning af 50 öre för hvarje under året vaccineradt barn. I S. Grundsund är Skollärare Aug. Halldin vaccinatör mot en ersättning af 30 öre för hvarje vaccination samt en årlig kollekt.
h.) Qvacksalvare, deras namn, vistelseort och verksamhet.
Inom distriktet finnes ej någon, som utöfvar sådan verksamhet, att det förtjenar omnämnas men å Gullholmen, beläget straxt söder om Lysekils distrikt, finnes en Pastor Gullbring, som sysslar allt för mycket med qvacksalveri. Så länge han höll sig inom Gullholmens fiskläge, hade jag ej med saken att skaffa, men sedan han utsträckt sin verksamhet långt derutom ss. till S. Grundsund, Gåsö och Fiskebäckskil inom detta distrikt, anser jag det vara min pligt att hos Kgl. Medicinalstyrelsen anmäla detta, helst som nämnde Gullbring ej, såsom han vill låta påskina, endast för att hjelpa sin nästa sysslar med medicinsk praktik, utan för att derpå göra sig en ej så obetydlig inkomst.

8:o) Vetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska operationer och obstetriska af intresse. Något här värdt att nämna har under året ej förekommit.

9:o) Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård samt andra med allmänna helsovården sammanhang egande ämnen som anses böra komma till allmän kännedom, men icke äro under ofvanstående rubriker hänförlige.

10:o) Uppgift på sinnessjuke och idioter inom distriktet (se Bilag. B).

Lysekil den 12 Mars 1889
P. F. Landelius
Distriktsläkare

(Formulär N:o 5.)
Bilag A.
Öfversigt af gängse sjukdomar i Lysekils distrikt år 1888.
Sjukdomar.	Januari.		Februari.		Mars.		April.		Maj.		Juni.		Juli.		Augusti.		September.		Oktober.		November.		December.		Summa.
	Insjuknade.	Döde.	Insjuknade.	Döde.	Insjuknade.	Döde.	Insjuknade.	Döde.	Insjuknade.	Döde.	Insjuknade.	Döde.	Insjuknade.	Döde.	Insjuknade.	Döde.	Insjuknade.	Döde.	Insjuknade.	Döde.	Insjuknade.	Döde.	Insjuknade.	Döde.	Insjuknade.	Döde.
Personer sjuke i:
Smittkoppor
Mäsling	14		1		13		3		2		1														34
Skarlakansfeber	5		2		1				2		1		1												12
Fläcktyfus
Tyfoidfeber			1				1										1								3
Barnsängsfeber																			1						1
Rödsot
Asiatisk kolera
Epidemisk hjernfeber	1										1								1						3
Kikhosta																			1						1
Påssjuka
Frossa	1								1		1				1										4
Smittosam ögonsjukdom
Difteri	9		6		3		7		4		5						1				2		3		40
Strypsjuka							1												2						3
Lung- och Lungsäcksinflammation	3		11		9		6		2		10		2		2		4		3		5		8		65
Katarralfeber, influenza och andra katarrala åkommor i andedrägstorganen	23		25		19		25		21		25		16		21		14		10		15		23		237
Enkel gastrisk feber	1		1		6		2				4		6		9		4		1		3		2		39
Diarré, tarmkatarr och inhemsk kolera	9		10		4		12		17		9		19		17		15		11		9		10		142
Summa	66		57		55		57		49		57		44		50		39		30		34		46		584

Bil. B.

Sammandrag af kyrkoherdarnes uppgifter om sinnessjuke och idioter inom Lysekils

stad

den 31 December 1888.

distrikt

Antal.

Från

Kön

Civilstånd

Ålder

Vårdas inom

landsbygd.

stad.

män.

qvinnor.

ogift.

gift.*)

under 20 år.

20-40 år.

öfver 40 år.

enskildt hus.

enskild anstalt.

fattighus.

länslasarett.

hospital eller asyl.

A. Sinnessjuke

12

12

5

7

7

5

6

6

9

3

B. Idioter

7

7

6

1

7

1

4

2

7

*) Hit hänföras äfven enklingar, enkor och frånskilda makar.

Lysekil den 12 Mars 1889

P. F. Landelius

Distriktsläkare