1:o) Kyrkoskrifne innevånarnes antal vid redovisningsårets början:
i Lysekils Köping 1875; i Lyse socken 2,462; i Kungshamns Kapellförsamling 1579; i S. Grundsunds Kapell 841; i Fiskebäckskils Kapell 700; i Dragsmarks socken 564; samt på öarne Malmön 765 samt på Skaftö och Gåsö 1273. S:ma 10059 personer.
b) Antalet födde under året 289.
D:o döde barn under året 165.
c) Antalet döde barn under 1 års ålder 24.

2:o) Allmännare förekommande sjukdomar.
a) Infektionssjukdomar.
Äfven i år har Difterien att uppvisa de flesta fallen bland infektionsSjukdomarna, dock ha i år förekommit betydligt färre fall än i fjol och dertill har sjukdomen varit af lindrigare art. Fisklägene Smögen och Grafverna samt Malmön ha varit mest hemsökta. I Lysekils Köping ha endast ett fåtal fall förekommit. Sjukdomen har detta liksom föregående år erbjudit de flesta fallen under vinter och vårmånaderna samt på sommaren endast spridda fall. Skarlakansfebern kommer dernäst i ordningen, och äfven den visar samma gång som Difterien, i det att de flesta fallen förekommo under vintern och våren. Värst hemsökt af skarlakansfeber har Malmöns stenhuggeri varit, ty der har nästan hvarje familj haft besök af densamma. De vanliga komplikationerna och följdsjukdomarna ha äfven i år beledsagat densamma ss. Nephriter, otiter, phlegmonösa processer ledaffektioner o.s.v. Af Pertussis förekommo i Jan. 3:ne fall här i Lysekil i en och samma familj. En gosse från nämnde familj insjuknade i Göteborg och hitförde sjukdomen. Genom isolering lyckades det begränsa sjukdomen till det hus, der den först uppträdde. Varicellae hitfördes genom en badgästfamilj från Stockholm. Medelst isolering lyckades det äfven begränsa denna sjukdom till den familj dit den först blef införd. Syfilis har i år att uppvisa ett ovanligt högt antal. Två tredjedelar af fallen få dock räknas på sommargäster. Af de återstående komma de flesta på Sjömän, som blifvit smittade i utländska hamnar. I en familj voro samtlige häraf smittade, neml. man, hustru, 3 barn samt tjensteflickan.
b) Öfriga sjukdomar. Främst i ledet af alle här förekommande sjukdomar stå sådane i digestionsapparaten. Den här vanliga dieten af saltad föda (fisk och fläsk och surt bröd) samt det ovanligt ymniga Kaffedrickandet torde vara de förnämsta orsakerna härtill. Derjemte förbrukas ej obetydligt med spirituosa, som väl också ej är utan skuld.
Blodbrist, orsakad dels af den olämpliga födan, dels de osunda och vintertiden övferbefolkade boningsrummen, följer dernäst i ordningen. Nervösa sjukdomsformer äro mycket vanliga synnerligast bland qvinfolken. Såsom yrkessjukdomar kunna företrädesvis räknas rheumatism samt lung- och luftrörssjukdomar, hvilka inom disktriktet förekomma synnerligt talrikt. Skrofler, Rachitis samt ögonsjukdomar äro äfven talrikt representerade, en följd af den här ofvan nämnda dieten, hvilken är lika för barn och äldre, samt osundheten inom hus.

3:o) För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder:
a) Sjukes skiljande från friska, sjukrum, sköterskor, utrymda bostäder, tillsyningsmän m.m.
Inom Lysekils Köping går det lätt nog för sig, att isolera de smittosamt sjuke, ty der fins god tillgång på bostadslägenheter med flere rum. Annorlunda är förhållandet ute på fisklägena. Rymmer fiskarens stuga mer än ett rum och kök, så fins det ytterligt sällan eldstad i mera än ett rum. Att under sådana förhållanden tänka på någon isolering af de sjuke är ej gerna möjligt. Ingenstädes finnes inom distriktet något sjukhus eller sjukstuga, och derföre ej heller några särskilda sjuksköterskor.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande. Oaktadt upprepade tillsägningar förekomma ännu ofta stora folksamlingar äfven vid begrafningar af i smittosam sjukdom döde.

c) Inställd skolgång har under året ej behöft vidtagas.
4:o) Allmänna helsotillståndet under året.
Till dess befordrande vidtagna åtgärder i afseende på:
a) Godt vatten till dryck och matlagning
I Lysekils Köping finnas nu 7 st. brunnar, som äro stensatta, med tak täckta samt försedda med jernpump. Derjemte har under förlidet och detta år en vattenledning från ett par i närheten af Köpingen belägna större dammar blifvit anlagd. Denna har redan hunnit utsträckas öfver nästan hela s.k. nya Köpingen.
Vattnet från såväl brunnarne som från vattenledningen är oklanderligt. Ehuru Kommunalnämndernas Ordförande i sina mer än lofligt knapphändiga rapporter finna allt väl bestäldt äfven hvad dricksvattnet beträffar, så är dock verkliga förhållandet långt ifrån sådant. Såväl öfverallt på fisklägena som i större delen af Lyse och Dragsmarks socknar är vattnet betydligt kalkhaltigt, af en fadd och dålig smak. Derjemte är tillgången, synnerligast under torkår, som detta, otillräcklig. Under förliden sommar måste vatten till en del fisklägen ss. Fiskebäckskil hemtas långa vägar ifrån.
b) Förekommande af Källors, brunnars m.m. orenande:
Inom Lysekil är vid hvarje brunn, hvars vatten är afsedt till dryck eller matlagning, en tafla anbragd, derå de viten stå angifna, hvartill den gör sig skyldig, som der på ett eller annat sätt förorenar. Ingenstädes har enligt de inkomna rapporterna någon förorening af brunnarna egt rum.
c) Aflägsnande af orenlighet från boningshus eller deras närhet. Under sommarmånaderna ha i Lysekil syner hållits 2 ggr. i månaden för att öfvervaka renhållningen. Svårigheterna för gårdsegarne att få orenligheten bortfördt ha dock visat sig vara så stora, att den önskan nu blifvit allmän, att ett bolag eller ensklid person måste åtaga sig renhållningen inom Köpingen. Wid slutet af året uppdrogs på en derför utlyst Kommunalstämma åt en komité att i förening med Helsovårdnämndens ledamöter utarbeta ett förslag i det syftet.
Inom Kungshamns Kapellförsamling äro af Kng. Befallningsh. d. 31 Juli 1873 fastställda ordningsreglor antagna.
d) Olägenheter af fabrik eller annan näring på arbetares eller narboendes helsa.
Tran- och guanofabriken å Grötö har under året varit stängd, hvadan någon olägenhet derifrån ej förekommit. Mot härvarande sillsalteri- och anjovisfabriker ha ej under året, några anmärkningar af nämnvärd art för bristande renhållning behöft göras.
e) För helsan vådliga bonigngslägenheter (öfverbefolkning)
Under den kallare årstiden, då nästan öfverallt å fisklägena hela familjen inhyses i ett enda rum, måste man anse deras bostäder för helsan mer eller mindre vådliga samt öfverbefolkade. Detta mindre lämpliga förhållande eger dock vanligen rum endast några månader på året. Under den öfriga tiden af året ha de så mycket bättre tillgång både på utrymme och frisk luft.
f) Luftvexling i rum, der större antal menniskor vanligen samlas. I Skollokalerna äro nu mera ventiler allmänt införda.
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena. Inom distriktet finnes en utskänkningsrättighet, neml. den här i Lysekil. Ölförsäljningar deremot finnas många.
Någon obehörig försäljning af gifter förekommer ej. Hoffmans droppar samt andra aetherhaltiga vätskor utlemnas endast från Apotheket till medicinskt bruk. Sillfisket i Jan. och Febr. slog nästan helt och hållet felt. I media af Dec, togs den första sillen vid Smögen inom detta distrikt. Fisket fortgick med godt resultat till Jultiden, men upphörde sedan inom disktriktet helt och hållet, hvaremot det fortgick såväl norr- som söder ut. De af våra fiskare, som ej ville gå sysslolösa måste derföre begifva sig antingen uppåt Fjellbacka, Grebbestad, Strömstad eller nedåt Marstrand. Vid sådana utfärder, som varade 2 à 4 veckor, blef den ekonomiska behållningen vanligen ej obetydlig, men ofta ådroga sig deltagarne härigenom det ansträngande arbetet i köld och väta, genom att under så lång tid bo i de osunda fiskebåtarne sjukdomor af svåraste art. Lunginflammationer förekommo bland dem ofta nog, och mången fiskare återkom hem döende.
h) Särskild för kommunen eller visst ställe derinom antagen och faststäld helsovårdsordning.
Sedan d. 22 Okt. 1880 har HelsovårdsStadgan för rikets städer varit gällande för Lysekils Köping. Från Fiskebäckskil meddelas: enl. af Landshöfdingeembetet faststäldt protokoll af d. 31 Okt. 1879 äro ordningsreglor antagna för befrämjande af ordning och snygghet inom Kommunen. För Grafverna, Bärkevik och Tången fastställdes dylika stadgar af Kon. Befallningshafvande d. 31 Juli 1873.
i) Viten enl. §30 i Helsovårdsstadgan.
Ordf. i S. Grundsunds Kom. Nämnd säger i sin berättelse, att dylika viten blifvit förelagda, men nämner ej något vidare derom. Inom Lysekil ha under året endast 2:ne personer behöft anmälas till åtal för bristande renhållning, men enär de omedelbort derpå efterkommo, hvad dem blifvit ålagdt, fullföljdes ej åtalet.

5:o) Förhållanderna i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt Kommunalnämndens verksamhet för allmänna helso- och sjukvården. Endast från en Kommun har den föreskrifna uppgiften om allmänna helsotillståndet inkommit i laga tid.
Efter flere påminnelser ha de andre ordförandena sent omsider inkommit med sina, som dock samtlige äro mer än skäligt knapphändiga.
Till disktriktet höra: Kungshamns Kapellförsamling med fisklägena Smögen, Hasselösund, Tången, Grafverna och Bäckevik; Lyse S:n med öarne St. och L:la Kornö; Dragsmarks S:n; Fiskebäckskils och S. Grundsunds Kapellförsamlingar, bestående endast af fisklägena med samma namn; öarna Skaftö och Gåsö tillhörande Morlanda församling; Malmön, som lyder under Askums S:n samt slutligen Lysekils Köping.
Då delar af andra socknar ss. Skaftö och Gåsö, hvilka tillhöra Morlanda samt Malmö, som lyder under Askums S:n, ingå i Distriktet, har det stora svårigheter med sig att samla fullt exakta uppgifter på folkmängden inom just dessa nämnda områden.
b) Vaccination och revaccination. Vaccinationsjournalerna insändas till vederbörande Provincialläkare.
c) Apotheksväsendet. Protokoll öfver å h. v. medikamentsförråd verkstäld visitation insändes till Kgl. Med. styrelsen d. 24:de Dec. 1884.
d) Barnmorskeväsendet
Barnmorskan Emma Josefina Jönsson i Fiskebäckskil har under året biträdt vid 41 förlossningar, deraf 4 tång förlossningar, hvaraf 2:ne verkställdes af Barnmorskan och 2 af Distriktläkaren. Barnmorskan Olivia Mathilda Pettersson i S. Grundsund har haft 48 förlossningar, deraf 1 tångförlossning, hvarvid instrumentlärd barnmorska biträdde. Hilma Hansson, Barnmorska i Kungshamns Kapell, har haft 68 förlossningar, hvilka alla aflupit väl utan några särskilda åtgöranden.
Inom Lysekil har Barnmorskan Maria Berndtson biträdt vid 61 förlossningar, deribland 2:ne tångförlossningar som förrättades af Läkaren, samt 1 fotbjuding och 1 sätesbjudning. På Malmön har den under hösten tillkomna Barnmorskan Hanna Svensson haft 2:ne naturliga förlossningar. I Lyse S:n har Barnmorskan Josefina Nordström haft 33 naturliga förlossningar. Från Dragsmarks sockens Barnmorska Sophia Hammar meddelas, att hon haft 18 förlossningar, deribland 1 intstrumental, hvilken närmare omnämnes här nedan. Af ofvannämnda 7 barnmorskor äro alla berättigade till instrumenters bruk med undantag af Josefina Nordström i Lyse och Mathilda Pettersson i S. Grundsund.
Sjelv har jag varit tillkallad vid 6 mer eller mindre svåra förlossningsfall. Wid tvenne var det bristande värkar, som gaf anledning till användandet af tång. Den 25:te April kl. 2 på morgon kallades jag till Malmöns Stenhuggeri. En 39 årig hustru, som förrut födt 6 barn, hade då legat i svårt förlossningsarbete i 3 dygn. Slutligen hade Barnmorskan blifvit efterskickad på aftonen af 3:dje dygnet.
Hon berättade att vid hennes ankomst voro värkarne ytterst häftiga, men att de efter en stund helt plötsligt upphörde, och fostret, som förrut legat nerpressadt med ena axeln i bäckenet drog sig upp. Då jag anlände var qvinnan betydligt medtagen, dock vid sans. Buken uppdrifven och ytterligt, öm. Med varsamhet infördes handen och sedan utan någon svårighet en fot blifvit funnen, extraherades ett dödt manligt foster. Qvinnans krafter aftogo under dagens lopp allt mer och mer; peritoniten ökades och hon afled på afton.
Ehuru någon ruptur af lifmodern ej kändes vid vändningen, enär foten genast påträffades, är dock all anledning antaga, att ett dylikt fall här förelåg.
Den 11:te Augusti på morgonen erhöll jag skrifvelse från Barnmorskan Hammar i Dragsmarks socken, att hustrun Brita Andersson, 40 år, i 3:ne dygn legat i förlossningsarbete, samt att qvinnan, som 3 gånger förut varit hafvande alla gångerna måst till följd af allmänt för trångdt bäcken förlösas med Skorpa instrument. Jag anmodade då M. Kandidat L. Curman, som för tillfället vistades i Lysekil, att medfölja. Närvarande voro dessutom Barnmorskan Jönsson fr. Fiskebäckskil samt Badläkaren derstädes Med. Kandidat Lindvall, hvilka förut efterskickats.
Vid vår ankomst var qvinnan mycket svag. Hinnorna hade brustit för 1 dygn sedan; modermunnen var öppen för 3 finger samt lucker och eftergiflig. Fostret som stod i Kronbjudning fast i öfre bäckenöppningen var vid lif, ehuru fosterljuden voro ytterst svaga och hastiga. Ett försök med tång ansågs böra göras, för att om möjligt rädda fostret. Det blef dock resultatlöst. Sedan expecterades så länge några fosterljud förnummos, hvarefter qvinnan chloroformerades af Kandidat Curman, och så gjordes perforation, hvarpå fostret extraherades med cranioclast.
Qvinnan tillfrisknade fulständigt, ehuru långsamt.
Den 13 November på afton kallades jag af Barnmorskan härstädes till en 46 årig hustru, som låg i sin första barnsäng. Förlossningsarbetet hade börjat föregående afton, vattnet afgått d. 13:de på morgon och på aftonen samma dag befans fostret i kronbjudning fast i öfre bäckenöppningen. Modermun öppen för 3 finger, men broskhård. Då qvinnan var vid goda krafter och fostret lifligt, fans ingen anledning att ingripa. Följande dag på afton var förhållandet enahanda, endast att qvinnans krafter började märkbart aftaga, och fosterljuden hördes svagare och hastigare. Tre inklipp gjorde nu i lifmodermun, hvarefter den öppnade sig så mycket, att tången kunde införas, hvarefter ett lefvande flickebarn extraherades. Såväl moder som barn äro friska.
Hustru Olivia Johansdotter från Skaftöland, 29 år, primipara och med allmänt förträngdt bäcken., sjuknade i förlossningsvärk natten till den 22:dre Dec. Vattnet afgick följande dag kl. 2, på natten tillkallades Barnmorskan. Då förlossningen ej fortskridit något till den 26:te på e.m. tillskref hon mig att komma dit. Fostret stod då fast i öfre bäckenöppningen i framstupa kronbjudning; fosterljuden kraftiga; modermun öppen för 2 finger. Qvinnan, som var af en synnerligen stark kroppskonstitution, syntes ej särledes medtagen. Under sådana förhållanden ansåg jag skäl för att ytterligare expectera sedan en mo-injection blifvit gjord samt tillsade jag Barnmorskan att genast efterskicka mig, om förlossningen ej ville gå framåt, så snart qvinnans och fostrets allmänna tillstånd kräfde det. Den 28:de på e.m. hemtades jag åter. Förlossningen hade då ej framskridit vidare, än att modermun var öppen för 4 finger, men fosterljuden voro nu ytterst svaga och qvinnans krafter mycket medtagna. Tång anlades på försök, men utan resultat. Sedan expecterades ytterligare några timmar, tills ej några fosterljud vidare hördes, hvarefter perforation gjordes och ett mer än vanligt stort foster (gosse) extraherades medelst cramoclast dock först efter långt och mödosamt arbete. En mindre ruptur uppstod, hvarför suturer genast lades. Efter förlossningen en häftig blödning, som stillades med heta injectioner. Qvinnan tillfrisknade hastigt och fullständigt.

6:o) Embetets förättningar på grund af vederbörligt förförordnande.
a) För helso- och Sjukvården
N:o. 1. Resa till Ulseröd i Lyse S:n d. 6/1 för Scarlat. + dift.
Rapport härom insänd till Kon. Bef. den 27/1.
N:o 2. Resa till Sjöbol i Lyse d. 1/2 för Scarlat. + dift.
Rapport till K. B. insänd den 25/2.
N:o 3. Resa till Ulseröd i Lyse den 14/2 för difteri.
Rapport insänd till Kon. Bef. d. 25/2.
N:o 4. Resa till Skolhamn i Lyse d. 26/5 för scarlatina.
Rapport insänd till Kon. Bef. d. 5/9.
N:o 5. Resa till Lindholmen i Lyse d. 3/6 för Scarlat. + dift.
Rapport insänd till K. B. d. 5/9.
N:o 6. Resa till Sandåker i Lyse d. 22/6 för Scarlat. + dift.
Rapport insänd till Kon. Bef. d. 5/9.
N:o 7. Resa till Humlekärr i Lyse d. 5/12 för Scarlatina.
Rapport insänd till K. B. d. 6/12.
N:o 8. Resa till Smögen i Kungshamns S:n d. 13/12 för tyfoidfeb.
Rapport insänd till K. B. d. 14/12.
N:o 9. Resa till Lögen i Lyse S:n d. 14/12 för Scarlatina.
Rapport insänd till K. B. 14/12.
N:o 10. Resa till Humlekärr i Lyse 29/12 för Scarlat. + dift.
Rapport insänd till K. B. 8/1 85.
b) För medicolegala ändamål.
På anmodan af Kon. Befall. i Göteborg af den 7 Mars 84 förättades rättsmedicinsk besigtning och liköppning å aflidne cigarrarbetaren Carl Aug. Andersson fr. Göteborg och öfversändes vidimerad afskrift af det vid nämnde tillfälle förda protokoll till Kgl. Med. Styrelsen den 17/3 1884.

7:o) Inom distriktet bosatt personal af
a) Läkare, hvilka på grund af aflagda examina eller vederbörligt förordnande äro till läkarekonstens utöfning berättigade:
Undertecknad, Distriktläkaren, och under sommarmånaderna Professor C. Curman, Badintendent och Doktor Rob. Murray, biträdande Läkare vid Lysekils badanstalter. Med. Kand. Lindvall var badläkare vid Fiskebäckskil med Med. Styrelsens förordnande.
b) Weterinärer inga.
c) Tandläkare inga.
d) Fältskärer inga.
e) Apotheksföreståndare, Provisorer och Elever.
Förreståndare för h.v. Medikamentsförråd är examinerade Provisorn och Apothekaren J. L. Lundberg. Som Provisor har under året varit anstäld F. H. Trolle, pharmacie stud.
f) Barnmorskor, deras namn och aflöning samt uppgift på dem, som äro berättigade till instrumenters bruk.
I Lysekil Maria Berndtson med 150 kr. i lön samt särskild ersättning af 2-10 kr. för hvarje förlossning; i Dragsmark S:n Sofia Hammar med lön af 35 kr. per år samt särskild ersättning för hvarje förlossning; i Lyse S:n Josefina Nordström med 35 kr. i årlig lön samt ersättning för hvar gång hon anlitas, hvilket enl. Ordf. i Kom. Nämnd. antages uppgå till 200 kr. årligen; i Kungshamns Kapellförsamling Sofia Andersson med lön af 38 kr, bosatt i Bovallstrand och gemensam för Askum, Tossene och Kungshamns Socknar samt Hilma Hansson, bosatt å Grafvarne och aflönad med 200 kr. per år samt 3 kr. för hvar förlossning. I Fiskebäckskil Emma Josefina Jönsson med fast lön af 150 kr. jemte särskild ersättning för hvar gång hon anlitas. I S. Grundsund Mathilda Pettersson med lön af 150 kr. samt särskildt för hvarje förslossning. På uppmaning af undertecknad ha innevånarne å Malmön (stenhuggeriet och fiskläget) under året skaffat sig särskild å ön stationerad Barnmorska, neml. Hanna Svensson med en fast lön af 200 kr. samt derjemte 3 kr. för hvarje särskild förlossning.
Samtliga ofvannämnde Barnmorskor med undantag af Josefina Nordström i Lyse och Mathilda Pettersson i S. Grundsund äro berättigade till instrumenters bruk.
g) Vaccinatörer deras namn och aflöning.
I Lysekil Maria Berndtsson, som har 50 öre för hvarje vaccination; i Lyse S:n .
Klockare C. W. Lysell äfven med 50 öre för hvarje under året vaccineradt barn; I Kungshamn Emil Andersson å Grafverna med aflöning af 50 öre för hvarje vaccination; i S. Grundsund Skollärare Aug. Halldin äfven med 50 öre för hvarje vaccinering; i Fiskebäckskil Klockaren L. Person med 50 öre för hvarje fall. I Dragsmark Barnmorskan Hammar med 50 öre för hvarje vaccinering.
h) Qvacksalvare deras namn, vistelseort och verksamhet:häraf fins ej någon inom disktriktet.

8:o) Wetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall, kirurgiska och obstetriska operationer af intresse. Under året har ej något inom disktriktet förekommit af sådant intresse, att det kan förtjena här omnämnas

9:o) Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård samt andra med allmänna helsovårdens sammanhang egande ämnen, som anses böra komma till allmän kännedom, men icke äro under ofvanstående rubriker hänförliga.
Utom hvad ofvan härom anförts, finnes intet väsendtligt att härifrån i detta hänseende omnämna

10:o) Uppgift på de sinnesjukes antal inom distriktets församlingar.

Uppgift på sinnesjuke inom Lysekils distrikt år 1884
Namn	Födelseår	Civilstånd	Yrke	Vårdad i					Bostad m.m.
				Enskildt hus	Enskild Anstalt	Fattighus	LänsLasarett	Hospital el. Asyl
Lyse Socken
Ferdinand Larsson Wurm	1848	Gift	f.d. Sjöman	1					Fattighjon ansökan om hans intagning å Hospital är inlemnad.
Maria Olsdotter Lyselle	1817	Gift	Klockarehustru	1					Vårdar i sitt hem. Stillsam.
Carl Helmer Lyselle	1844	Ogift	f.d. Sjöman	1					Har varit å Hospital. Vårdas nu i hemmet. Stillsam.
Carl {…} Kilberg	1848	Ogift	f.d. Sjöman	1					Vårdas i sitt hem. Djupedal.
Hendrietta Andersdotter	1855	Ogift	Fattighjon	1				1	Intags å Hospital å Hisingen under året.
Edvard Herman Nilsson	1843	Ogift	f.d. Artillerist	1				1	Fattighjon.
Emma Leontina Carlsdotter	1862	Ogift	Hemmansegaredotter	1					Idiot, stundom våldsam.
Hans Andersson	1867	Enkl.	Fattighjon	1					Numera stillsam.
Lysekils Köping
Olga Mollin Russberg	1860	Gift	Handlande mannen					1	Vårdas å Vexiö Hospital. Våldsam.
Anna Pihlgren	1820	Enka	Arbeterska	1					Fattighjon. Stillsam.
Fiskebäckskil
Sofia Hansdotter	1841	Ogift	Piga	1					Orolig och tidtals våldsam
Lysekil den 26 Mars 1884
P. F. Landelius
Distriktläkare

Öfversigt af gängse sjukdomar i Lysekils distrikt år 1884
Sjukdomar:	Jan.		Febr.		Mars.		April.		Maj.		Juni.		Juli.		Aug.		Sept.		Oktob.		Nov.		Dec.		Summa.
	Insjukn.	Döde.	Insjukn.	Döde.	Insjukn.	Döde.	Insjukn.	Döde.	Insjukn.	Döde.	Insjukn.	Döde.	Insjukn.	Döde.	Insjukn.	Döde.	Insjukn.	Döde.	Insjukn.	Döde.	Insjukn.	Döde.	Insjukn.	Döde.	Insjukn.	Döde.
Personer sjuka i:
Bildningsfel									1										1			1			2	1
Marasmus Senilis	1				2		1	3			1	1	1	1			1	1		2			1		8	8
Varicellae					1										2										3
Scarlatina	5		14		13		6		8	1	7	1	4				3		1		2		7		70	2
Febris typhoidea			1				1																2		4
Meningitis	0																				2		0		2
Pertussis	3																								3
Influensa					1				1																3
Parotitis epidemica			2				1																		3
Febr. intermittens	1				5		4				3		5		1		1						1		21
Diphteria	8	2	7	1	16	1	3		4		11				1		1		5		3		18	1	75	5
Syphilis			4		3		2				3		24		4										40
Chancre			1				1																		2
Gonorrhaea	1				1								5		1		1		1		4		2		16
Tuberculosis															1							1	1	1	2	2
Carcinosis	1																								1	1
Scrophulosis	8		5		3		4		3		2		6		2		3		3		4		5		48
Rachitis	3		3		4		3		2		1		4		4						1				25
Scorbutus							1		1																2
Chlorosis	50		39		46		49		44		39		51		35		37		18		30		16		454
Alkolismus	2								2		1						1		1				1		8
Dilirium tremens															1								1		2
Melancholia					1										1										2
Ideotia																	1								1
Comotio cereb. et med. spinalis																			1						1
Haemorrhag. Cerebri			1	1												1		1	1						1	3
Myelitis et Meningitis spinalis											1				1										2
Morbi organici cerebri	1				1		1																		3
Epilepsia			1		2				2		1		2				4						1		13
Convulsiones Eclampsia					2				1		1		1		1						1		1		8
Hysteria	28		16		30		16		12		14		23		27		14		12		17		17		222
Hypochondria	4		6		3		1		4		2		3		3		1		3		5				35
Paralysis	1								1		1				1								1		4
Neuralgia	2		7		2		6		10		5		7		3		7		5		3		1		58
Morbi palpebrar. et conjunctiv.	7		9		5		8		16		8		10		6		6		7		7		6		95
b. Morbi bulbi oculi ejusqu musculor.	8		7		6		3		7		6		10		4		5		7		8		4		77
c. Morbi apparat. lacrymalis	1		2		2						1		2		2				2		2		1		15
86. Morbi organor. auditis	4		5		5		8		6		2		6		4		5		3		7		3		58
87. Morbi organor gustus																	1								1
88. Morbi organor olfactus	1								1		1						1		1		1		3		9
89. Pericard. hydro- haemo- et Pneumo- pericardium									1																1
c. Cor adiposum							1												1						2
d. Vitia organica cordis	5		4		3		5		3				4				1		2		2		1	1	30	1
e. Affectionis cordis nervosae	3		5		1		6		2				2		4		4				3				30
90 b. Aneurisma	1				2												1				1				5
c. Thrombosis et Embolia arteriarum	1																								1
91. Phlebitis													1												1
b. Varix (Haemorrhoid)																					3				3
c. Thrombosis et Embolia venorum													1												1
92 a. Lymphangitis	2		1								1														4
b. Lymphadinitis	2												2						2		3				9
93. Epistaxis											2												1		3
94. Coryza acuta et chronica					1												1		1		1		2		6
95. Laryngo-tracheitis	1		3		4		5		2		3		2		3		1		2		1		4		31
98. Morbi glandulae thyreoideae	1						1										1								3
99. Pleuritis acuta	1		2		2		7				2		2		2		3		0		1		4		26
100. Empyema					1										1				1						3
102.Hydrothorax Pneumothorax					1																				1
103. Haemorrhagia bronchialis					1																1		2		4
104. Catharrhus bronchialis	29		16		31		35	1	21		18		19		8		6		9		22	1	19	1	233	3
106. Emphysema pulmonum					5		3		1		1		2		1		1		2		1		1		18
107. Asthma bronchiale							2				2				1		1		1						7
109. Oedema pulmonum Haemorrhagia pulmon.			1		2		1				1		1								3		2		11
113. Pneumonia acuta	2	1	4		10		9		5		9				2		2		1	1	4		8	1	56
Pneumonia chronica	4	1	5	1	6	2	8		9		6	1	7		2	1	7		6	1	4		1		65
114. Morbi oris. linguae et pharyng. Angina pharyngis			4		6		9		8		5		4		6		3		4		8		8		65
115. Oesophagitis							1		1								2		1						5
116. Strictura oesophagi
117 Gastricismus	3		4		4		3		3		4		6		3		1		3		2		1		37
118 Catarrhus ventriculi chronic	57		60		59		50		56		55		85		59		60		44		51		30		666
119 Catarrhus ventriculi acutus	5		7		10		9		7		6		11		8		3		4		3		7		80
120 Ulcus ventriculi	3	1	2		4		3		2		5		2		7		3		5	2			1		37	3
121 Enteritis acuta																							1		1
122 Diarrhoea	4		8	1	5	1	4		10		6	1	24		13		9		5		6		9		103	3
123 Typhlitis			1		1		2				1		2												7
126 Strictura intestinalis.							1																		1
127 Hernia intestinalis	1		1		1		3		3		2		2		1		2		1						17
129 a. Proctitis					1																				1
b. Fissura ani									1																1
e. Strictura ani	2						1				1		2										1		7
130 Helminthiasis	1																								1
133 Peritonitis	3				1		2		1		2										1	1			10
134 Hydrops	1				1				2						1		1								6
135 a. Congestio hepatis	1																								1
b. Icterus			2														2								4
c. Colica hepatis											1														1
f. Morbi organic. hepatis	1							1							1										2	1
136 Morbi splenis					1																				1
137 Nephritis acuta	2		1		3		2		1		1		2										1		13
138 Nephritis chronica	3	1	7		4	1	4		4		3	1	5		1		2		5		3		1	1	42	4
141 Lithiasis renalis					2		1				1						1		1		1				7
142 Morbis vesicae urinariae	1		1				1		2				4		3		1		1		1		2		17
143 Morbis uerthrae	1		1																						2
146 a. Phimosis paraphemosis											1		1				1								3
b. Orchitis et epididymitis	2		1				1																		4
c. Hydrocele
d. Spermatorrhoea			1				1		1		1		1		2				1				1		9
147 a. Morbi vaginae	1																								1
c. Morbi uteri	1		5		1		7		9		4		0		5		2		5		3		4		46
d. Morbi ovariarum			1										1												2
148 Morbi mammarum	2		3				3						3		1		1		1		1				15
149 Morbi partus							3		1						1										5
150 Rheumatism. arcticul. acutus et chronic.	2		5		6		1		4		6		4		3		1						3		35
151 Rheumatism. musculor. acutus et chronic.	7		5		10		16		14		11		16		10		15		10		8		10		132
153 Abscessus psoaticus
155 Morbi articulorum	3		2		1		3		1				2		1		1		1				2		17
156 Luxatio et Distorsio			2		2		2		1		5		1				2				2				17
157 Pes eqvin. varus. Vulpes
158 Kuphosis. Scoliasis Lordosis.																									1
159 Fractura	3		2		4		5		1		1		2		1				1		3		6		29
161 Periostitis. Ostitis	1				2				2		1		2		2		1		2		4				17
162 Caries					1		1		1						1		1						2		7
164 Erysipelas	2		3		1		1		1		1		1		1		1						3		15
165 Morbi cutanei parasitica	1		7		1		3		3		4		2		1		1		4		1		2		30
166 Alii morbi cutanei	10		3		3		12		8		4		8		6		6		4		9		4		77
167 Contusio	5		1				2		3		3		3		1		2		1		1		3		25
168 Vuluns	5		1		4		2		2		3		6		2		1						3		29
169 Ulcus	3		1		3				2		1		1		1		1		1		1		1		16
170 Plegmone abscessus	1		10		3		13		1		2		1		8		3		5		3		10		60
171 Furunculus	1		2				3				2		2				1				1				12
172 Carbunculus							1										1				1				1
173 Combustio							1																		3
174 Congelatio
176 Cystae	1		2		4						2		2		3						2		1		17
177 Fibroma					2		1		1						1		1		1		1				8
178 Lipoma			1																		1				2
180 Myxoma																							2		2
183 Granuloma	2																		1						3
191 Epithelioma			1												2		1								4
193 Carcinoma		1	1				2							1	1		1				1	1			6	3
[Fr.o.m. Bildningsfel t.o.m affectionis cordis nervosae går ej att läsa sjukdomsnumren]
Lysekil den 26 Mars 1885
P. F. Landelius
Disktriktsläkare