Embetsberättelse
från Lysekils Distrikt för år 1883.

1:o Kyrkoskrifne innevånares antal vid redovisningsårets början: i Lysekils Köping 1815; i Lyse församling 2437; i Kungshamns kapellförsamling 1551; i S. Grundsunds kapell 841; i Fiskebäckskils kapell 715; i Dragsmarks socken 600 samt på öarne Malmön 750; Skaftö och Gåsö 1234. S:ma 9943.
b) Antalet födde under året 267.
d:o döde under året 224.
c) Antalet döde barn under 1 års ålder 30.

2:o Allmännare förekommande sjukdomar.
a) Infektionssjukdomar.
De talrikaste fallen erbjuder Difterien, som redan i början af året svårt hemsökte hela distriktet, synnerligast Lysekil. Sjukdomen fortgick så ända till sommarens början, då den under Juli, Aug. och Sept. endast förekom i spridda fall, men sedan på hösten återigen tilltog, så att den vid årets slut grasserade lika häftigt som vid dess början. Närmast i freqvens kommer Skarlakansfebern af hvilken under Mars, April och Maj de flesta och mest svårartade fallen förekommo. Föröfrigt fortgick den, ehuru mindre våldsamt under hela året. Sjukdomen har varit af ganska elakartad art, i det flera svåra komplikationer förekommit ss. phlegmonösa processer, ledgångsaffectioner, otiter, kenatiter, nephriter, pleuriter och enfyom.
Af Påssjukan har äfven talrika fall förekommit, ehuru läkarehjelp endast undantagsvis dervid sökts.
b) Öfriga sjukdomar
Kustbefolkningens förnämsta födoämnen utgöras hufvudsakligast af salt och mera sällan färsk fisk, potatis, fläsk, surt bröd och framför allt kaffe. Derjemte förbrukas ej obetydlig med spirituosa, synnerligast under det mödosamma sillfisket. En sådan diet måste förr eller senare menligt inverka på matsmältningsorganerna; Rubbningar i digestionsapparaten utgöra också den vanligast mötande sjukdomsformerna. Blodbrist, orsakad dels af den olämpliga födan, dels af de osunda och öfverbefolkade boningsrummen, följer dernäst i ordningen. Nervösa affektioner äro äfven mycket vanliga synnerligast hos qvinnorna och torde bero, dels på de ofvan nämnda mag och tarmaffektionerna, dels äfven på den ständiga ångest och oro, hvari de lefva för sina på hafvet vistande anhöriga. Såsom yrkessjukdomar torde man få betrakta de här vanliga rheumatiska åkommorna samt luftrörs och lungsjukdomarne.
Hos barnen äro Skrofler och Engelska sjukan vanliga sjukdomsformer; hvilket ej är att undra på, då barnen redan från sin spädare ålder få samma föda som de äldre. På många fisklägen kan mjölk synnerligast vintertiden ej till något pris erhållas. Det är derför ej ovanligt att se mödrar som amma sina barn in på tredje året.

3:o För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder
a) sjukas skiljande från friska, sjukrum, sköterskor, utrymda bostäder, tillsyningsmän m.m. Då fiskaren för sig och familj sällan eger mer än ett rum och kök, låter det sig ej göra att skilja de sjuka från de friska. Särskilda sjukrum för Smittosamt sjuke finnas ej.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande. Ännu förekomma, oaktadt upprepade föreställningar deremot stora folksamlingar vid begrafningar äfven efter i smittosam sjukdom aflidne.
c) Inställd skolgång m.m. Inom Fiskebäckskils och S. Grundsunds kapellförsamlingar har folkskolan blifvit inställd till följd af å båda orterna gängse Skarlakansfeber; i Fiskebäckskil fr. 12 Mars till 9 April och i S. Grundsund 1 månad.

4:o Allmänna helsotillståndet under året. Till dess befordrande vidtagna åtgärder i afseende på:
a) Godt vatten till dryck och matlagning. Inom Lysekils Köping omgräfdes under förlidet år samtlige bättre källor. Dessa hafva i år blifvit täckta samt försedda med jernpumpar. I Lysekil har i år äfven en vattenledning blifvit med en kostnad af omkring 14000 kr. anlagd. Vattnet till densamma tagas från 2:ne"sjöar" eller rättare större dammar belägne å bergen nordost om och straxt intill Köpingen. Som dessa dammar ligga betydligt högre än köpingen har vattnet i ledningsrören så starkt tryck att äfven i de högst belägna hus vattenledning kunnat införas. Helsovårdsnämnden har fastställt ett vite af 10-50 kr. för dem som tvätta vid eller på annat sätt förorena vattnet i nämnde dammar.
Inom distriktet i öfrigt är det ej så väl bestäldt med tillgången på godt dricksvatten, ehuru Kom. Nämndens Ordförandena i sina rapporter finna allt i det hänseendet vara godt och väl:
Öfverallt på fisklägena inom distriktet och äfven i hela Lyse och Dragsmarks socken är vattnet kalkhaltige af en fadd och mindre god smak och dertill synnerligast under "torkår" mångenstädes otillräckligt.
b) Förekommande af källors, brunnars m.m. orenande. De inkomna rapporterna medela ej något härom.
c) Aflägsnande af orenlighet från boningshus eller deras närhet.
På en kommunalstämma i Dec. 1882 beslöts, att Kommunen skulle åtaga sig all renhållning i Lysekil och med en enskild person upprättades kontrakt derom. Detta beslut öfverklagades af några köpingsboar ehuru förgäfves hos Kon. Befallningshafvande och sedermera äfven med lika litet resultat i kammarrätten.
Den person med hvilken kontrakt om renhållning ingicks, har dock ännu ej af flera skäl kunnat fullgöra sitt åtagande, hvarföre renhållningen inom köpingen fortfarande såsom hittills ombesörjes af de respektive husegarne.

Från Ordföranden i Kungshamns kapellförsamling kom. Nämnd har insändts följande afskrift af Kon. Befallningshafvandes öfver Göteborgs och Bohus Län utslag uppå den af Kron. Länsman A. Olsén skriftligen gjorda ansökning om fastställelse å efterföljande på kommunalstämma i Grafverna, Bäckevik och Tången den 20:de Juli 1872 antagna ordningsregler för nämnde strandplatser

1:o Alla inom strändernas manbyggnads område belägna uthus ss. fähus, hemlig hets hus o.d., hvarifrån osunda ångor spridas, skola vid första lägliga tillfälle på Strandboarnas gemensamma bekostnad bortföras till de platser, som vid skiftes förrättningen blifvit för dylika hus bestämde eller som af Sundhetsnämnden kommer att anvisas.
2:o Ägare af svinkreatur ålägges att hålla dessa innestängda året om och ej som förut brukligt, låta dem utan tillsyn gå lösa hur som helst på stränderna till och med på sjelfva kyrkogården, hvarigenom alltid osnygghet och ofta betydlig skada förorsakats.
3:o Gödsel och sophögar eller annan orenlighet får ej sammanföras i närheten af boningshus vägar eller bryggor eller andra allmänna platser utan på sådana ställen som af Sundhetsnämnden anvisas och i gällande sundhetslag föreskrifne äro, dock minst der så ske kan 800 fot från manshus.
4:o Sådana kärl hvari fiskräns förvaras få ej ställas på bryggor och badgångar utan på närbelägna holmar.
5:o Sköljning af {sill}kläder vid brunnar må hädanefter ej tillåtas.
6:o Brott emot dessa regler beläggas för hvarje gång de ske med böter af 5 R:dr rmt.
7:o Ledamöterna i kom. Nämnden ålägges att hvar i sitt distrikt vaka öfver efterlefvande af denna ordningsstadga, hvilken kommer att tillämpas så snart den af Kon. Befalln. är pröfvad och stadfästad.
8:o Denna stadga skall uppläsas från predikstolen två Söndagar årligen, neml. första Söndagen i April och första Söndagen i Juli månad.
Gifvet Göteborg å Landskansliet d. 31 Juli 1873
Kon. Befalln. har dessa ärenden i öfvervägande tagit och finner skäligt ofvan intagne ordningsregler för Grafverna, Bäckeviks och Tångens strandplatser till efterrättelse fastställa
C. A. Ehrensvärd
Henri Weslin
Uppläst första gången Söndagen d. 24 Augusti 1873 samt sista gången Söndagen d. 8 Juli 1883.
d) Olägenhet af fabrik eller annan näring på arbetares eller närboendes helsa
I embetsberättelsen för 1882 omnämndes att för tran och guanofabrikerna å Grötö Kon. Befalln. på hemställan af Helsovårdsnämnden i Lysekil i utslag af den 31 Okt. 1882 bestämt 1:o att beredning af gödningsämnen samt olja eller tran utaf affall efter sill och annan fisk finge idkas endast under tiden från och med den 1:sta Okt. till den 1:te Maj; 2:o att upplag af mer eller mindre skämda råämnen icke skulle få finnas, 3:o att affall från fabrikationen icke finge utsläppas i vattnet; och 4:o att gödningsämnen eller sådana fabrikers produkter, hvilka kunde alstra menlig lukt, icke finge å stället uppläggas, utan skulle derifrån efter hand och senast före den 1:sta Juni hvarje år bortföras, allt vid påföljd, som lag och författningar stadga. Häröfver klagade v. Consul E. Wallin ss. Disponent för nämnde fabriker hos Kongl. Mjst. Men i utslag af den 31 November 1883 fastställde Kgl. Mjst. helt och hållet första punkten af Kon. Befalln. utslag; den andra ändrades derföre, att upplag af sådana skämda råämnen, som till Lysekils Köping sprida stank eller elak lukt icke få å Grötön finnas under tiden från och med den 1:te Maj till den1:te Okt. "den 3:dje punkten fick följande lydelse": "sådana affall som kunna föranleda vattnets eller strändernas orenande icke må annorledes än i enlighet med gällande fiskeristadgas föreskrifter och i intet fall på norra sidan af Grötön utsläppas i vattnet"; och slutligen den 4:de punkten kom att lyda så: "gödningsämnen eller sådana fabrikers produkter, som till Köpingen sprida stank eller elak lukt må ej å Grötö finnas under tiden mellan 1:te Juni och den 1:te Oktober".
Då den sist anlagda, den under 1881-82 byggda fabriken å Grötö, nedbrann förliden sommar, gäller detta Kongl. Majst. utslag endast den äldre fabriksanläggningen. I afseende på möjligen blifvande återuppbyggande af den nedbrunna fabriken bestämde Kongl. Mjst. i sitt utslag att det jemnlikt §16 mom. 3 i gällande helsovårdsstadga ej må anses och behandlas annorlunda än i den för nyanläggning stadgade ordning.
Till Helsovårdsnämnden i Lysekil har under året inkommit 15 ansökningar om rättighet att idka sillsalteri. Då samtlige sökandenas magasiner äro belägna inom sjelfva Köpingen i omedelbart grannskap af boningshusen, och då sillfisket, huru kärkommet det än är för oss alla, dock kan, om det hänsynslöst bedrifves, medföra stor skada i sanitärt hänseende, ansåg sig Helsovårdsnämnden för tillfället ej kunna lemna annat besked än följande: "Då Helsovårdsnämnden ej tilltror sig afgöra, hvilka följder i sanitärt hänseende sillfisket för vår kommun kan komma att medföra, anser sig nämnden ej böra tillstyrka bifall till N. N:o ansökan om rättighet att idka sillsalteri för längre tid än 1 år i sender och detta endast för den kallare tiden af året, räknad från 15 Sept. till 1:ta April, under hvilken tid sökanden dock måste ställa sig till noggrann efterrättelse Helsovårdsstadgans föreskrifter".
Hos Kongl. Befalln. blef detta fastställdt i det att hvar och en af sökandena erhålla rättighet att i sina här i Lysekil belägna magasin idka sillsalteri från den 15 Sept. 1883 till den 1:te April 1884.
Fem af sökandena öfverklagade detta beslut hos Kgl. Mjst. och har deras klagomål redan besvarats af nämnden, så att målet för närvarande ligger hos Kgl. Mjst. till afgörande.
e) För helsan vådliga boningslägenheter (öfverbefolk.)
Härom nämna ej de inkomna rapporterna något. I regeln hyses hela familjen i ett enda rum, emedan, äfven om hos en och annan flere finnas, som äro försedda med eldstad, bränslet är allt för dyrbart här för att allmogen skulle anse sig ha råd att elda upp mera än ett rum vintertiden.
f) Luftvexling i rum der större antal menniskor vanligen samlas. I Lysekils skolhus finnas särskilda ventiler för luftvexlingen. På andra ställen luftas genom fönstrens öppnande.
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena. (skadliga födoämnen eller dryckesvaror, qvacksalveri, obehörig försäljning av gifter eller innehafvande af arsenik; försäljning af Hoffmans droppar samt andra aether- och sprithaltiga vätskor) Genom det otroligt ymniga bruket af kaffe och dess surrogater göres mycket ondt, mera än af bränvin och öl, hvaraf förbrukningen på senare tiden ej betydligt minskats. Endast en utskänkningsrättighet finnes inom distriktet neml. i Lysekil. Någon obehörig försäljning af gifter förekommer ej.
Hoffmans droppar samt andra aetherhaltiga vätskor utlemnas endast från apotheket till medicinskt bruk. Sillfisket, som under de närmast föregående vintrarne gifvit skärgårdsbon god arbetsförtjenst, har i år tyvärr slagit illa ut, hvarigenom mångenstädes de ekonomiska utsigterna äro bekymmersamma nog, helst som många ej endast lagt ut allt hvad de förut kunnat samla ihop, utan dertill åsamkat sig stora skulder för anskaffandet af tidsenlig redskap i och för det väntade sillfisket.
h) Särskild för kommunen eller visst ställe derinom antagen och fastställd helsovårdsordning.
Helsovårdsstadgan för rikets städer har sedan den 22 Okt. 1880 varit gällande för Lysekils Köping.
Från Fiskebäckskil meddelas: enligt af Landshöfdingeembetet fastställdt protokoll af den 31 Okt. 1879 äro ordningsregler antagna för befrämjande af ordning och snygghet inom kommunen. Angående dylik i Kungshamns församling se under 4. c. i) Viten enligt §30 i Helsovårdsstadgan hafva ej blifvit förelagda någonstädes inom distriktet.
I Lysekil, der den åsigt tycktes gjort sig gällande, att Helsovårdsstadgan kunde vara god nog att hemta ett och annat godt råd ur, men att någon skyldighet till efterlefnad af dess föreskrifter ej förefans, har nämnden under året nödgats förelägga flera personer för visad trots mot densamma viten, uppgående till omkring 400 kr., och hvilka viten genom kronobetjeningen redan blifvit utkräfda. Detta har medfört det goda, att Helsovårdsstadgans föreskrifter nu mera respekteras och iakttagas.

5:o Förhållandet i allmänhet med
a) Sundhetspolis samt kommunalnämndens verksamhet för allmänna helso och sjukvården (jemte uppgift på antalet kommuner inom distriktet och på de nämnder hvilka möjligen underlåtit att lemna den föreskrifna uppgiften om allmänna helsotillståndet). Endas till en Kom. Nämnds Ordförande neml. i S. Grundsund, har jag för att bekomma den föreskrifna rapporten, måst sända flera skrifvelser. Alla de andra inkommo i föreskifven tid. Men huru dana äro de? Knappast mera än rubrikerna, och i ett par ej ens det, innehålla de. Till Distriktet hör Kungshamns Kapellförsamling med Fisklägena Smögen, Grafverna, Tången och Bäckevik samt Hasselösund; Lyse socken med öarne stora och lilla Kornö, Dragsmarks socken; Fiskebäckskils och S. Grundsunds kapellförsamlingar bestående endast af fisklägena med samma namn dessutom öarne Skaftö och Gåsö, tillhörande Morlanda församling, och Malmön tillhörande Askums socken samt Lysekils Köping.
Att få exakta uppgifter på folkmängd etc. är derföre ej så lätt, då vissa delar af en socken ss. Malmön af Askums samt Skaftö och Gåsö af Morlanda socken höra till Distriktet.
b) Waccination och Revaccination. Vaccinationsjournalerna sändas af Kon. Bef. till vederbörande Provinsialläkare.
c) Apotheksväsendet. Protokoll öfver verkställd apotheksvisitation insändes till Kongl. Med. Styrelsen den 19 December 1883.
d) Barnmorskeväsendet (instrumentala förlossningar verkställda af Barnmorskor) Barnmorskan Emma Josefina Jönson i Fiskebäckskil ha under året verkställt 27 förlossningar, deraf 3 tångförlossningar.
Barnmorskan Josefina Nordström i Lyse s:n 47 förlossningar, deraf 2 vändningar samt 1 tångförlossning verkställd af Läkare. Barnmorskan Olivia Mathilda Petterson i S. Grundsund 42 förlossningar, deraf 2 med tång (en af Läkare och en af annan instrumentlärd barnmorska) samt 1 hydrocephaliskt dödt foster med skarpa instrument af Läkare. Barnmorskan Hilma Hanson i Kungshamn 64 förlossningar, deraf 2 med tång. Barnmorskan Maria Berndtson i Lysekil 50 förlossningar, deraf 2 sätesbjudningar och 1 fotbjudning.
Barnmorskan Hammar i Dragsmarks s:n 16 förlossningar. Af ofvannämnde 6 Barnmorskor äro endast Josefina Nordström i Lyse och Olivia Mathilda Petterson i S. Grundsund ej berättigade till instrumenters bruk.
Sjelfe har jag varit tillkallad till 2:ne förlossningar der tång i anledning af bristande värkar och qvinnans svaghet måst anläggas.
Den 16 Aug. tidigt på morgon blef jag kallad till det 1 mil härifrån belägna fiskläget S. Grundsund Budet meddelade mig, att efterbörden straxt före dess afresa på natten framkommit, men fostret kunde Barnmorskan ej få fram. Vid min ankomst befans qvinnan, som var 43 år gammal och som nu genomgick sin 13 barnsäng, ytterligt svag. Det hydrocephaliska fosterhufvudet perforerades, hvarefter fostret medelst kraniocest extraherades.
Qvinnans krafter aftogo dock alltmera och kl. 1/2 5 på e.m. afled hon.

6:o Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande
N:o 1 Resa till Fiskläget Smögen för Difteri 24/3
Rapport härom insänd till Kon. Bef. i Länet 6/4.
N:o 2 Resa till Lyse s:n för Scarlatina och difteri 23/5
Rapport härom insänd till Kon. Bef. 9/6
N:o 3 Resa till Fiskebäck i Lyse för Scarlatina och Difteri 26/8
Rapport härom insänd till Kon. Bef. 30/8 83
N:o 4 Resa till Stora Ulseröd i Lyse S:n för Scarlat. och difteri 23/8
Rapport härom insänd till K. Bef. 30/8 83.
N:o 5 Resa till Fiskebäck Lyse s:n för Scarlatina 28/8
Rapport härom insänd till Kon. Bef. 30/8 83
N:o 6 Resa till Dalskogen i Lyse s:n för Scarlat. + Difteri 29/8
Rapport härom insänd till Kon Bef. den 30/8 83.
N:o 7 Resa till Fedja i Lyse s:n för Difteri 6/10
Rapport härom insänd till Kon. Bef. 7/10 83
N:o 8 Resa till Hannevik i Lyse s:n för Scarlat. och Difteri 10/10
Rapport härom insänd till Kon. Bef. d. 10/10 83
N:o 9 Resa till Sjöbol i Lyse för Difteri 16/11
Rapport härom insänd till Kon. Bef. 17/11 83.
N:o 10 Resa till Dalsvik i Lyse för Scarlat. och Difteri 17/11
Rapport härom insänd till Kon. Bef. den 17/11 83
N:o 11 Resa till L:a Ulseröd i Lyse för Scarlat. och Dift. 29/11
Rapport härom insänd till Kon. Bef. 3/12 83.
N:o 12 Resa till Sjöbol i Lyse för Scarlat och Difteri 1/12.
Rapport härom insänd till Kon. Bef. 1/12 83.
b) för medicolegala ändamål ha ej några förrättningar under året förekommit.

7:o Inom distriktet bosatt personal af:
a) Läkare, hvilka på grund af aflagda examina eller vederbörligt förordnande äro till läkarekonstens utöfning berättigade: Undertecknad, Distriktsläkare och under sommarmånaderna C. T. Curman, Badintendent och Doktor R. Murray, biträdande Läkare vid badinrättningen Med. Kandidat Gerhard Nilsson, Badläkare på Fiskebäckskil enl. Med. Styrelsens förordnande.
b) Veterinärer inga.
c) Tandläkare inga.
d) Fältskärer inga.
e) Apotheksföreståndare, Provisorer och Elever
Föreståndar för härvarande medikamentsförråd examinerade Provisorn och Apothekarn J. L. Lundberg. Derjemte är å härvarande apothek för hela året anställd C. H. Trolle, pharmacie Studiosus samt för sommarmånaderna G. H. Andersson.
f) Barnmorskor deras namn och aflöning samt uppgift på dem som äro berättigade till instrumenters bruk. I Lysekil Maria Berndtson med 150 kr. i lön samt särskild ersättning af 2-10 kr. för hvarje förlossning. I Dragsmarks S:n Sofia Hammar med lön af 50 kr. samt särskild ersättning för hvarje förlossning. I Lyse s:n Josefina Nordström med aflöning af 35 kr. per år samt särskild ersättning för hvarje förlossning. I Kungshamns Kapell Vilma Hanson med fast lön af 200 kr. samt 3 kr. för hvarje förlossning; dessutom Sofia Anderson, som är anställd såväl i Kungshamn som Tossene och Askums socknar med en fast lön från Kungshamn af 38 kr. samt 1,50 för hvarje födt barn. I Fiskebäckskil Emma Josefina Jönsson, som har en årlig lön af 150 kr. samt särskild ersättning för hvarje förlossning. I S.Grundsund Mathilda Petterson med lön af 150 kr. samt ersättning derjemte för hvarje gång hon anlitas.
g.) Vaccinatörer Deras namn och aflöning. I Lysekil Barnmorskan Maria Berndtson som har 50 öre för hvarje vaccination; i Lyse S:n församlingens Klockare C. W. Lysell som aflönas derföre i sammanhang med Klockaretjensten samt åtnjuter för hvarje vaccineradt barn 50 öre; I Kungshamn Emil Anderson med 50 öre för hvarje barn; i S. Grundsund Aug. Halldin 50 öre för hvarje vaccination; i Fiskebäckskil Klockaren L. Person likaledes med 50 öre för hvarje fall; i Dragsmark Folkskoleläraren A. G. Appelqvist till hvilken hemmansegare och brukare betala 50 öre för hvarje vaccineradt barn samt torpare och obemedlade "husmän" 25 öre .
h) Qvacksalvare deras namn, vistelseort och verksamhet. Häraf fins ej någon inom Distriktet.

8:o Wettenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall Kirurgiska och obstetriska operationer af intresse:
Den 23 inställde sig hos mig en ung hustru, som i 5 veckors tid varit plågad af en mer än vanligt svår hicka. Mot densamma hade under denna tid förgäfves användts Bromkal., Valerianafusium, morfininsprutningar, belladonna och china. På sista dagarna hade hickan öfvergått till under flera minuter ihållande krampsnyftningar. Fjorton dagars elektricitetsbehandling, hufvudsakligast på n. phrenicé fordrades innan sjukdomen häfdes.
I November kallades jag till Fiskebäckskil för en 14 årig gosse, som allt sedan sensommaren lidit af svår hosta och andtäppa. Vid undersokning visade sig hjertat förskjutet till högra brösthalfvan, matt ton öfver hela v. lungan och ngt. resp. ljud knappast hörbart. Med Dieu la Fois aspirator gjordes en profpunktion, hvarvid omkring 3 qvarter var uttömdes. Föräldrarne tillsades att hemta mig efter några dagar, emedan jag då ärnade anlägga en thoraxfistel Wid min återkomst fick jag dock veta, att gossen samma dag som punktionen gjordes och äfven följande haft flera svåra kräkningar, hvarvid en tjock, gul vätska, liknande den jag uttappat uppkräkts. Som hjertat i det närmaste återtagit sitt normala läge, lungan betydligt utvidgat sig, samt såväl percussion som auskultation visade en högst betydlig förbättring, ansåg jag åtminstone tills vidare allt operativt ingrepp obehöfligt. Gossen tillfrisknade sedan fort nog, och endast en obetydlig insänkning af v. brösthalfvan återstår som minne från hans sjukdom. Kanske hade jag vid punktionen med troikaren lederat lungan. I så fall var det en olycka, hvaröfver pat. ej hade skäl att beklaga sig.
Wid ett annat fall af Empyem hos en 4 årig flicka härifrån Lysekil gjordes på våren operation medelst anläggande af thoraxfistel, som efter att ha hållits öppen 1 månads tid läktes.
Bland andra smärre operationer må nämnas 2:ne starroperationer och 4 iridiktioner.

9:o Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård samt andra med allmänna helsovården sammanhang egande ämnen, som anses komma till allmän kännedom, men icke äro under ofvanstående rubriker hänförliga.
a) Genom svårigheten att å fisklägena kunna erhålla mjölk få de späda barnen genast efter afvänjningen samma föda som de äldre, hvarigenom sådana sjukdomar som Rachitis och Skrofler lätt alstras. Det är derföre också som man sällan får se ett barn här fritt från den ena eller andra af dessa sjukdomar
b) Uppgift på de sinnessjuka inom distriktet
I Lyse s:n 10 st. neml. Carl Ninus Kihlberg, född 1848, ogift, har varit intagen å Hospital, men vårdas nu i hemmet; Henrietta Andersdotter, f. 1855, ogift, fattighjon, stillsam; Hans Anderson, f. 1807, Enkling, fattighjon, har förr varit våldsam; Ferdinand Larsen Worm, f. 1848, Gift, fattighjon; Karl Larsen Worm, f. 1839, Enkling, f.d. Sjöman, vårdas i enskilt hus; Emma Leontina Carlsdotter, f. 1862, Ogift, idiot, vårdas i föräldrahemmet; Elisabeth Westerberg, f. 1849, Ogift, fattighjon, idiotisk; Edv. Herm. Nilsson, f. 1843, gift, f.d. artillerist, vårdas å Hospital; Maria Lysell, f. 1817, Klockarhustru, vårdas i eget hem; Helmer Lysell f. 1844, gift, Styrman, vårdas hemma.
I Lysekil: Fru Olga Mallén f. 1860, våldsam, vårdas å Vexiö Hospital; Anna Pilgren f. 1820, Enka, fattighjon, stillsam.
I Fiskebäckskil: Sofia Hansdotter, f. 1844, ogift, piga, vårdas i enskildt hus; Anna Helena Nilsdotter, f. 1840, ogift, vårdas i eget hem.

Lysekil den 22 Mars 1884
P. F. Landelius
Distriktsläkare