Embets-Berättelse från Lysekils distrikt för år 1878 af E. A. Rehnberg Distriktsläkare

1:o a) Kyrkoskrifne invånarnes antal vid redovisningsårets början:

b) Antal födde under året 236 (öarne Malmön, Skaftöland och Gåsö ej inberäknade)
D:o döde under året 88 (öarne Malmön, Skaftöland och Gåsö ej inberäknade)
c) D:o döde barn under ett års ålder 18 (öarne Malmön, Skaftöland och Gåsö ej inberäknade)

2:o Allmännare förekomne sjukdomar:
a) Infektionssjukdomar: Messling förekom såsom epidemi under april och maj månader på Grafvarne och Tången inom Kungshamns kapellförsamling och något sednare på Malmön och Näset i Askum församling. Flere äldre personer voro äfven angripna af sjukdomen. I särskildt häröfver afgifne rapporter finnes närmare angifvet om antalet sjuke och deras ålder; dock var jag ingalunda i tillfälle se alla sjukdomsfallen, enär på de angifna platserna ingen enda familj, der icke sjukdomen förekommit tillförene, skonades. I allmänhet företedde den en temligen mild karaktär.
Typoid- och Abortivfeber hafva förekommit i spridda fall under de flesta månaderna af året, den förstnämnda något allmännare under vårmånaderna på Fiskebäckskil och Malmön samt under sommaren och hösten inom Kungshamns kapellförsamling, enkannerligen på Grafvarne, Hasselösund och Smögen. Äfven för ifrågavarande sjukrum hafva embetsresor förekommit, hvadan särskilda rapporter derom förut äro afgifne. Af Skarlakansfeber och Difterit förefunnos enstaka sjukdomshärdar under årets första månader, hvarefter dessa sjukdomar, som dock äfven på hösten talrikt förekommit i granndistrikten, här icke visat sig.
Kikhostan har måhända icke warit så frequent, som under föregående år, men för denna sjukdom anlitas sällan läkaren. Antalet sjukdomsfall af Syfilis och de Veneriske sjukdomarne inom distriktet har utan tvifvel warit långt större än bilaggde öfversigt visar; dylika åkommor förekomma mycket allmänt, isynnerhet hos den sjöfarande allmogen, men sökes läkare för sådana sjukdomar som oftast på från hemmet aflägsna platser.
b) Öfrige sjukdomar:
Talrikast, såsom wanligt, hafva äfven detta år, bland alla anmälde sjukdomsfall, varit den Kroniska magkatarrhen, bleksoten och luftrörskatarrhen, hvartill det rådande lefnadssättet, klädedrägt, osunda, dragiga bostäder m.m. torde få gälla som orsak. Till en stor del af samma skäl härflyter utan tvifvel den icke obetydliga freqvensen af gastro-intestinalkatarrher, skrofler, Engelska sjukan och flere andra sjukdomsformer. Ingalunda sällsynta hafva såväl den akuta som isynnerhet den kroniska pneumonien varit; lungsotens talrika förekomst får väl ställas i beroende af det vintertiden hårda klimatet, af den skarpa och genomträngande blåsten, af de dåliga, osnygga, som oftast öfverbefolkade bostäderna, som sakna all annan ventilation än den, som uppkommer genom draghål i väggar, golf och kring dörrar och fönster. Masksjukdomar (af Ascaris och Oxyuris) är en ytterst freqvent sjukdom; ehuru läkaren härför sällan rådfrågas, dock diagnosticeras den af allmänheten vida oftare än skäligt är, ty bruket är, att så snart ett barn, yngre eller äldre, får ett blekt eller sjukligt utseende, tillgripas genast de i ingalunda små lager hemköpta maskmedlen; sjukdomen, såsom antydt, må föröfrigt vara den ene eller andre. Också förklaras vid den kommande konsultationen för läkaren, att sjukdomen är ej beroende på mask, ty medel deremot hafva längesedan och ofta repeterade gånger varit försökte, innan läkarehjelp ifrågasattes.
Ögonsjukdomarne hafva hufvudsakligast warit af dels traumatisk, dels, likasom de icke parasitiska hudsjukdomarne, skrofulös natur Det icke ringa antal antecknade sjukdomsfall i munhåla, tunga och svalg hafva till det ojämförligt största antalet tillhört svalget i form af tonsillitis och uvulitis, båda vanligen i förening, hafvande sin orsak som oftast i förkylning. Också är detta icke synnerligen svårförklarligt, då man ser isynnerhet kustallmogen, och detta vanligast den manliga befolkningen, vara iklädd året om 2 à 3 tjocka yllehalsdukar, under det att fotbeklädnaden, besynnerligast hos qvinnorna och äfven hos männen, utom vid fiske- och sjöresor, är ganska ofullständig. De rheumatiska febrarne förekomma ofta hos kustallmogen och bland Stenhuggarebefolkningen på Malmön, en naturlig följd af en oblid väderleks inverkan under deras dagliga arbete under bar himmel. Fingervärk, panaritium, är äfvenledes en ofta återkommande sjukdom, som här särskildt må framhållas derföre, att allmogen har för sed att härför först anlita qvacksalvare, hvilka för detta onda städse ordinera ett till sammansättningen olika pulver, ej sällan innehållande arsenik; och när sedan slutligen läkaren rådfrågas, har ej sällan benröta hunnit etablera sig, och den eljest under från början lämplig behandling hastigt till förbättring förlöpande åkomman får ej sällan en duration af flere månader
c) Öfversigt af gängse sjukdomar, enligt formuläret N:ro 5 i Kongl. Sundhets kollegii Cirkulär den 31 Augusti 1874 Se Bilagan.

3:o För den allmänna sjukvården vidtagna åtgärder:
a) Sjukes afskiljande från friska, sjukrum, utrymda bostäder; tillsyningsmän m.m.
De sjukes afskiljande från friska är något ytterst sällan förekommande, icke ens vid smittosamma sjukdomar, åtminstone ej hos allmogen; hos denna klassens folk är det jämväl som oftast omöjligt, dels derför att ofta icke finnes mer än ett rum, dels emedan, der flere rum verkligen finnas, vanligen icke mer än ett rum är inredt eller försedt med eldstad. Eldstäderna hos allmogen utgöras hufvudsakligast af jernkaminer, deraf en som vanligast tjenstgör för 2:ne rum, en s.k. "bakliggare," som eldas från ena ändan i ett yttre rum för att afse uppvärmningen i det inre; och ett sådant rum utan tecken till ventilation på annat sätt än den ofvan antydda vore likaledes föga lämplig boning för en sjuk, isynnerhet om sjukdomen vore af smittosam natur. Icke med ett enda ord besvaras denna fråga af någon kommunalnämndsordförande i de inkomna uppgifterna, lika litet som den om sjukrum eller utrymda bostäder, något, som alls icke förekommit. Godt om man kan förmå allmogen att efter smittosamma sjukdomars härjande röka och vädra sina bostäder. Wid allmännare sjuklighet, der jag warit tillkallad, har jag användt rotemännen eller såsom det här vanligen kallas, sexmännen för att rapportera alla sjukdomsfall till Ordföranden i Kommunalnämnden, att tillse snygghet och ordning så inom som utom hus, att, der behofvet sådant påkallar, anmäla missförhållandet hos nyssnämnda myndighet, att söka förekomma kommunikation mellan friska och sjuka m.m.
b) Folksamlingar vid begrafningar och andra omständigheter vid liks jordande.
De inkomna uppgifterna upplysa i detta hänseende antingen ingenting alls eller lemnas den upplysningen af en; att "stora folksamlingar vid begrafningar och andra högtidliga tillfällen äro något i aftagande. Den varma årstiden bisättas liken ofta, så fort sig göra låter"; af en annan: att "mindre folksamlingar förekomma vid begrafningar"; af en tredje:" som vanligt vid begrafningstillfällen"; af en fjerde: "sedan likvagn begagnas inom socknen, äro folksamlingar mindre vid begrafningar". Werkliga förhållandet, äfven vid smittosamma sjukdomar, är dock detsamma, som förr, eller att, alltefter sterbhusets förmögenhets vilkor, långa och stora tillrustningar förehafvas för att göra kalas, hvartill inbjudas så många gäster som möjligt; den aflidne skall på slikt sätt hedras och firas.
Om kyrkogårdarnes ofta förekommande otillräckliga dränering och grafvarnes alltför knappt tilltagna djup har jag i föregående rapporter vidrört.
c) Inställd skolgång m.m.
På fiskeläget Grafvarne var under vårmånaderna skolgången med anledning af den rådande messlingsepidemien inställd. Inom de öfriga kommunerna har skolan fortgått utan afbrott; inom ett par kommuner fingo barnen från familjer, der smittosam sjukdom förekom, förständigande att icke besöka skolan.

4:o Allmänna helsotillståndet under året. Till dessbefordrande vidtagne åtgärder i afseende på:
a) Godt watten till dryck och matlagning.
De inkomna "uppgifterna" veta att förtälja, det helsotillståndet under året varit dels godt, dels särdeles godt, "så att ingen särskildt åtgärd behöft vidtagas"; vidare, beträffande wattnet, att "i anseende till kommunens stora vidd är wattnet olika, som icke så noga kan uppgifvas;" att "wattnet tages vanligen ur gräfda brunnar, af god beskaffenhet;" att "godt watten till dryck och matlagning hemtes från gräfda brunnar;" att "watten tages från gräfda brunnar och till någon del äfven från naturliga källor." Endast i en uppgift omtalas vattnet såsom warande mycket olika, eller att sålunda både godt och dåligt watten verkligen förefinnes; i alla de andra säges wattnet wara godt. Att detta förstnämnda omdöme likväl icke är enligt med werkliga förhållandet, har jag i flere föregående årsrapporter sökt att med bevis styrka, och att wattnet skulle under detta år undergått någon förändring till ett bättre, har jag svårt att fatta, isynnerhet som jag blott alltför väl känner wederbörandes likgiltighet för sina källor och brunnar. Att omdömet emellertid fortfarande utfallit så fördelakligt, kan jag ej förklara på annat sätt, än att wederbörande prisdomare alltifrån sin födelse warit wande vid detta slags watten, ja måhända mången af dem aldrig smakat något annat eller bättre watten.
b) Förekommande af källors, brunnars och wattendrags orenande.
De flesta af kommunalnämndernas uppgifter förneka möjligheten af källors och brunnars orenande; en annan uppger: att "kommunalnämnden härför vidtagit nödvändiga åtgärder"; ännu en annan säger; "sorgfällig wård iakttages för brunnarnes renhållning"; under det andra i sina uppgifter förbigå denna, likasom de flesta andra frågor, utan att lemna något anförande. Blott alltför sällan får man tillfälle se en brunn väl underhållen och i godt skick; som vanligast har öfverwattnet fritt tillträde, hvadan wattnet vid hvarje nederbörd försämras genom tillflödet från markens yta. Att wattnet dessutom icke sällan är dåligt genom orenlighets nedträngande i jorden, är en uppenbar sanning, ty utom det att sådant sker från gödselhögar och afträden (på ett fiskläge är förnämsta brunnen belägen nedanför kyrkogårdsmuren) bidraga invånarne sjelfwa att genom sköljning af lak och slagt, genom utslående af slaskwatten och annan spillning i brunnens omedebara närhet, ej oväsendtligt förorena sina brunnar. Med stöd af helsovårdsstadgan har jag sökt förekomma dylikt så mycket som möjligt här i köpingen Lysekil; i de öfriga kommunerna hafva påbuden i detta hänseendet hittills ej medfört önskadt resultat. Wederbörande egare till brunnarne anse, att ett sådant förbud dels strider alltför mycket mot deras gamla wanor och bruk, dels inkräktar på den enskilde eganderätten; svaret vid en framställning i ett dylikt ärende lyder vanligast;" det är min brunn, och gör jag af densamma det bruk, jag will och behagar". Ett wädjande till gällande föreskrifter uti Helsovårdsstadgan mottages med ett hånleende eller med ett svar ungefär af det innehållet, att dessa föreskrifter eller dessa lagstadganden bryr jag mig icke om. Skärgårdsboen i allmänhet vill ej anse sig bunden af lag och författning förr, än han för den eller den öfverträdelsen blifvit befordrad till laga ansvar; och är penningeböter det straff, som han har störste respekten för, långt mindre för kroppsliga straff. För öfverträdelser uti ifrågavarande hänseende förekommer sällan eller aldrig hvarken det ena eller andra straffet, der ingen åklagare finnes, blir ingen dom".
c Aflägsnande af orenlighet från boningshus eller deras närhet. Osnygghet inom boningshus.
Omdömet i detta hänseende utfaller något olika i de olika uppgifterna, så anför en: "orenlighet från boningshus eller dess närhet har mera omsorgsfullt än föregående år bortförts. Osnygghet inom hus förekommer dock icke, ehuruväl befolkningen har för vana att bo tillsammans i ett rum"; en annan yttrar: "Folket har stor benägenhet för att hafva snyggt inom hus, men är försumligt med afseende på renhållningen utom hus. Hela familjen brukar mestadels bo i samma rum. Inrymmande af boskap i boningshus förekommer mig veterligen icke"; en tredje: "Renlighet och snygghet företages med största noggrannhet såväl inom som utom hus"; en fjerde: Osnygghet inom boningshus förekommer icke. Som sällan mer än ett rum eges, bo der flere tillsammans, men ingen boskap vistas i samma rum"; en femte: "Befolkningen bor i allmänhet tillsammans i ett rum. Någon osnygghet af boskap i boningshus förekommer icke". Och beträffande bad så uppgifva alla, att sådana begagnes sommartiden af både äldre och yngre samt "att späda barn badas". Dessa omdömen låta låta ju icke illa för den, som ej närmare känner förhållandena; och medgifvas måste, att renlighet och snygghet under sista decenniet gjort väsendtliga framsteg hos isynnerhet den egentliga kustallmogen, fiskaren och sjömannen; men åtskilligt återstår ännu att dervid önska, och gäller detta i all synnerhet hos de relativt mindre bemedlade af såväl kustbefolkningen som landtallmogen samt äfvenledes hos en del af arbetarne på Malmöns Stenhuggeri, de nämligen, som bebo de äldre barackerna. Dock granskar man förhållandena närmare, gäller önskvärdheten om något bättre äfven den förmögnare, mera vällottade allmänheten. Så till exempel ange samtlige uppgifterna, att befolkningen, äfven der sålunda flere rum finnes, bor tillsammans i ett enda rum; och att under sådana förhållanden, isynnerhet som barnaskaran vanligen är ganska stor, snygghet och renlighet skulle råda, torde med skäl kunna betviflas; jag har sjelf legat öfver en natt i en fiskarestuga, der familjen utgjordes af 10 personer; den natten glömmes ej snart, ty utom att jag blef hårdt ansatt af blodsugande smådjur af olika utseende och färg, var luften i det låga rummet på morgonen svår att inandas. I fattigare kojor, på landet isynnerhet, har jag warit i tillfälle se kon logera i köket, grisen och hönsen deremot inuti stugan. Det uppväxande slägtet af kustallmogen badar icke så litet sommartiden; de äldre deremot i de flesta fall aldrig; de späda barnen badas iallmänhet de första veckorna efter födelsen, sedermera blott vid särskild ordination af läkaren.
d) Olägenhet af fabrik eller annan näring på arbetares eller närboendes helsa.
I en föregående berättelse (1877) har jag anfört, att i Lysekil finnes 2:ne garfverier, 1 färgeri 1 bryggeri och flere fabriker för preparering och inläggning af anjovis, deraf det ena garfveriet, såsom beläget nästan midtuti köpingen, vid vissa windar tillför närboende föga angenäma och föga helsosamma dunster; hvarijemte jag observerat, att de, till största delen unga flickor och pojkar, som användas i anjovisfabrikerna och som vistas der hela dagarne under många månader af året, af den derstädes rådande, mycket osunda atmosferen få ett blekt, aftärdt utseende, bli anemiska och klaga ofta öfver symptomer af gastro-intestinalkatarrher. För det fattiga, unga slägtet äro dock dessa fabriker en ganska god förvärfskälla; ett barn på 12 à 14 år kan förtjena 1 krona à 1,50 pr dag, alltefter vana och fermité vid arbetet. Vidare omtalades olägenheterna, isynnerhet den varmare årstiden, på fiskelägena vid beredningen af kabiljo och torkad fisk samt den ännu mer gemena stanken vid trankokningen, som vanligen infaller i början af höstsommaren. Olägenheterna på Malmöns stenhuggeri hafva ofvanföre kortligen vidrörts. Några binäringar iöfrigt förekomma icke inom distriktet; i en eller annan inkommen uppgift talas visserligen om snickeri, skrädderi, skomakeri m.m.; men detta förefinnes, såsom binäring åtminstone, i så försvinnande liten grad, att det ej förtjenar omtalas. Deremot är det ingalunda ovanligt, att de söner af landtallmogen, som icke medfölja på fisketurer eller gå till sjös (taga matroshyra), utwandra på arbetsförtjenst sommartiden till Norrige, hvarest dagsverkaren lärer åtnjuta något högre aflöning än i hemorten.
e) För helsan wådlige boningslägenheter:
I detta hänseende anföres af en: "Boningshusen af trä äro efter vilkor iallmänhet stora och allmännast byggda på berg. Fukt inomhus förekommer på somliga ställen. Husen äro nog skyddande mot kölden. Folket ligger vanligen icke i oeldade rum vintertiden. Hela familjen bor i samma rum"; en annan vet att berätta härom: "Boningshusen äro rymliga, byggnadsmaterielet af trä, väl upptomtade, fukt och köld inomhus sällsynt, att ligga i oeldadt rum förekommer icke, öfverbefolkning finnes ej"; en tredje berättar, att boningshusen äro byggda af trä, på frisk och luftig grund. Husens rymlighet och öfriga beqvämligheter har noga iakttagits, och är derföre om dessa ej annat att säga än mycket godt"; De öfriga uppgifterna antingen intetsägande eller hänvisa till föregående års uppgift. Om boningshusens beskaffenhet har jag i föregående års rapport warit i tillfälle yttra mig; och att öfverbefolkning icke sällan eger rum har jag i korthet härofvan sökt visa. Som en icke obetydlig del af skärgårdsbefolkningen, dock må medgifvas mindre nu än tillförene, likväl betydligt under tiden för sillfångst, sysselsätta sig med de jakter, som om somrarne användes vid makrillfisket, med fraktfart utefter kusten, bo de under en stor del af året i dessa båtar, hvadan dessa, för helsan synnerligen menliga boningslägenheter, torde här förtjena framhållas. Fiskens förvarande i båtarne efterlemnar nämligen en vidrig lukt, som sent om ens någonsin fullständigt försvinner. Jag har ofta vid mina sjukresor (läkaren hemtas ej sällan med dessa båtar eller jakter) haft en blott alltför obehaglig erfarenhet häraf; det har t.o.m. inträffat, att jag, oaktadt nedgångsluckan warit aftagen, omöjligen uthärdat i rummet under däck, och i denna atmosfer tillbringa de sina nätter. Att sådant skall inverka menligt, ligger i öppen dag.
f ) Luftvexling i rum, der större antal manniskor samlas. Skolor, kyrkor, sockenstugor m.m.
I de uppgifter der härom något finnes uppgifvet, yttras af en: "Luftvexlingen i mera befolkade rum hålles någorlunda regelbunden"; af en annan: "Så ofta behofvet derom påkallar medelst dörrars eller fönsters öppnande"; af en tredje: "Luftvexling i rum sker med fönsters och dörrars öppnande. I kyrka och nybyggt skolhus är särskildt sådant tillredt". Såsom i föregående årsrapport blifvit anfördt, är det endast de på senare åren byggda skolhusen, som blifvit försedda med någon apparat för ventilation; i de äldre deremot, likasom i kyrkorna, sker luftvexlingen på ofvan anförda sätt genom dörrar och fönster. Boningshusen äro långtifrån alltid försedda med gångfönster, och äfven, der sådana finnas, ser man dem sällan begagnas ens om sommaren, om vintern kommer det aldrig i fråga. På de förmögnare ställena finnas dessutom då dubbelfönster, och, som de lösa fönstren fastsättas utanför, kan något öppnande inifrån så mycket mindre ifrågakomma. Eldstäderna i boningningssrummen utgöras, såsom ofvan blifvit anmärkt, hos allmogeklassen nästan uteslutande af jernkaminer, och äro då dessa som oftast äro s.k. "bakliggare", kan någon luftwexling vid eldning icke eller ifrågakomma.
g) Andra omständigheter, som kunna menligt inverka på helsoförhållandena:
Härom finnas endast 2:ne yttranden; den ene anför: Säden god och wälbergad, rost och sot obetydligt, mjöldygor mer än vanligt, och någon torruttning af potäterna"; den andre: Dryckenskapen är tyvärr till följd af den lätta tillgången att förskaffa sig rusmedel från Lysekil, icke i något aftagande. Krogar och ölstugor finnas icke. Qvacksalveriet förlorar ju längre desto mer folkets förtroende. Innehafvande eller försäljande af gifter förekommer mig veterligen icke. Försäljning af Hoffmans droppar eller förfalskadt vin såsom rusmedel förekommer mig veterligen icke". Skörden, som gynnades af godt bergningsväder, utföll god så till qvalité som qvantité; men som priserna warit betydligt nedtryckta, har landtmannens behållning vid realisationen ändock blifvit jämförelsevis obetydlig. Fiskarens ut byte under redovisningsåret har varit ovanligt litet, fisket under wåren på de norrska bankarne omintetgjordes af missgynnande wäderlek, makrillfisket slog fel, det s.k. hemfisket har varit klent, hummer och ostronfisket sämre än vanligt, hvilket gjort, att den eljest välmående fiskaren har haft att, liksom bonden, kämpa med svåra ekonomiska förhållanden. Den 3:dje näringen eller sjöfarten har lemnat iallmänhet sämre resultat än de twå nästföregående dåliga åren. Krogar finnas ej inom distriktet utom i Lysekil; ölstugor deremot förefinnas flerestädes. Dryckenskapen, i allmänhet taladt, kan anses wara något i aftagande; och orsakerna dertill anser jag wara, dels att den "Svenska nektaren" är för den stora mängden mera svåråtkomlig än förr, dels, och detta isynnerhet de senaste åren, att medel saknats för varans anskaffande i samma proportion som förr. Ingen obehörig försäljning af Hoffmans droppar förekommer; deremot torde icke detsamma kunna sägas om förfalskade winer. Qvacksalveriet fortfar att aftaga mer och mer. Hvad gifterna angå, har jag anledning antaga, att åtminstone arsenik finnes på många ställen att tillgå, ty dels användes det som medel mot skabb, in- och utvärtes, dels ingår den som ingrediens i de pulver, som af "kloka" gubbar och gummor utlemnas mot häftigt påkommande wärkar af hvarjehanda slag, periostiter, panaritier, otiter m.m., som alla bära namnet "finnskott" eller "onda bettet"
h) Särskild för kommun eller någon del deraf antagen helsovårdsordning:
Enligt uppgiften från Kungshamns kapellförsamling skall en särskild helsovårdsordning wara antagen för fiskeläget Smögen, utan att jag har mig derom något närmare bekant, åtminstone har jag ej warit i tillfälle se några frukter deraf, ty samma snuskighet, samma hopande af gödselhögar och fiskaffall förefinnas der nu, som förr etc. I de öfrige uppgifterna, utom fr. Fiskebäckskil, derifrån det heter: att "Helsovårdsordningen bestrides af kommunalen", omtalas särskildt, att någon helsovårdsordning icke för den eller den kommunen ifrågasatts.
i) Viten, förelaggda enligt, § 30i Helsovårdsstadgan.
Från Fiskebäckskil rapporteras: "Enligt ett fastställdt kommunalprotokoll är ett vite af 5 kronor ålaggt en hvar, som ej från sina boningshus aflägsnar all slags orenlighet"; från Södra Grundsund: "5 kronors vite förelaggda för den, som bryter mot Helsovårdsstadgan"; från Kungshamn: "Viten med anledning af Helsovårdsstadgan har icke blifvit någon inom kommunen förelaggd"; från Malmön (Askum): "Viten enligt 30§ i Helsovårdsstadgan äro under året förelaggda" samt från Dragsmark: " Inga viten äro förelaggda". Beträffande köpingen Lysekil så har visserligen särskild helsovårdsnämnd härstädes till namnet funnits, alltsedan nya Helsovårdsstadgan trädde i gällande kraft eller sedan januari månad 1875, hvilken nämnd haft sammanträden, så ofta ärendenas vigt sådant erfordrat, under sommarmånaderna isynnerhet minst 2:ne gånger i månaden ombesörgt Sundhets syner i alla köpingens gårdar, å dess torg, gator och allmänna platser, öfver hvilka syner rapporter afgifvits till nämndens ordförande. Om dessa rapporter dertill gifvit anledning, har ordföranden kallat nämnden till sammanträde, hvarvid icke sällan viten blifvit förelaggda; men som någon ansökan om Helsovårdsstadgans tilllämplighet särskildt för köpingen Lysekil icke, ehuru jag dels muntligen dels skriftligen derom hos kommunalstyrelsen på platsen gjort hemställan, till Kongl. Maj:t blifvit ingifven, har helsovårdsnämndens magt och myndighet varit ingen, hvadan de förelaggda vitena af den tredskande icke kunnat utkräfvas.

5:o Förhållandet i allmenhet med:
a) Sundhetspolis samt kommunalnämndernas verksamhet för allmänna helso-och sjukvården.
Uti en af de inkomna uppgifterna heter det: "Helsovårdsnämnden har vid besigtningarne anmodat folket i distriktet att ställa sig till efterrättelse föreskrifterna och lärdommarne uti Helsovårdsstadgan af den 25:te September 1874 och funnit sig föranlåten att stadga vite för hvarje gång svin eller nötkreatur lössläpptes i stranden, eller afskrädeshögar samlades invid boningshusen m.m"., en annan: "Inga åtgärder har behöft företagas"; en tredje:"några beslut i helsovårdsnämnden har utaf nämnden detta år icke fattats". De öfriga rapportafsändarne ha förbigått denna, likasom de flesta andra frågor, med tystnadens vältalighet; och från Lyse sockens kommunalnämnds ordförande har jag ej, trots repeterade påminnelser, lyckats erhålla någon uppgift om allmänna helsotillståndet i kommunen under redovisningsåret. Uppgifterna om invånarnes antal, om antalet födde och döde i nyssnämnde socken har jag nödgats reqvirera från Pastors embetet i församlingen. I Lysekil har Helsovårdsnämnden varit fördelad på 3:ne afdelningar, och har hvarje afdelning haft sin del af köpingen att närmare öfvervaka och ha tillsyn till. Föröfrigt har kommunalnämndernas verksamhet, såsom vanligt, inskränkt sig till att vid för smittosam misstänkt sjukdom reqvirera läkaren.
b) Vaccination och Revaccination
Vaccinationsjournalerna sändas till de provinsialläkare, till hvilkas verkningskrets de olika delarne af detta distrikt tillförene tillhört. Ett par af de erhållna uppgifterna upplysa, att "vaccinationen handhafves enligt gällande föreskrifter".
c) Apoteksväsendet:
Protokoll öfver den den 28:de sistlidne December förrättade visitationen å Medikamentsförrådet härstädes, insändes direkt till Kongl. MedicinalStyrelsen i början af innevarande år. Det derom afgifna, allmänna omdömet lydde: "Såväl med ledning af den nu slutade visitationen, som ock med stöd af den kännedom, jag under det gågna året genom täta besök om Medikaments förrådet eger, får jag härmed vitsorda Apotekets goda skick, för ortens behof tillräckliga förråder, isynnerhet med fästadt afseende på de lätta kommunikationerna med stamapoteket, Föreståndarens fortsatta nit och omtanka och slutligen jämväl ett hos allmänheten fortfarande stegradt förtroende".
d) Barnmorskeväsendet
Från 4 af distriktets barnmorskor, nämligen Maria Berntsson i Lysekil, Sofia Hammar i Dragsmark, Emma Jönsson på Fiskebäckskil och Sabina Kristensson i Kungshamns kapellförsamling, hafva rapporter inkommit med redogörelse för de förlossningar, vid hvilka enhvar af dem biträtt. Berntssons och Hammars berättelser mycket knapphändiga och summariska; Jönssons och Kristenssons deremot som vanligt fullständiga och utförliga. Berntsson säger sig hafva närvarit vid 44 förlossningar, deraf 2:ne warit "onaturliga," en tångförlossning för "trångt bäcken"; "modren och barnet lefva" på "ett tvärläge gjordes wändning på fötterna; qvinnan och barnet lefva". Hammar: "21 förlossningar, deraf en sätesbjudning och en vidöppen kronbjudning med framfallen nafvelsträng, fostret dödt". Jönsson: "49 förlossningsfall; en vidöppen ansigtsbjudning, en sätesbjudning, en tångförlossning för trångt bäcken, klena värkar och medtagna krafter (Medicine Kandidat G. Nilsson assisterade vid förlossningsoperationen), en fastsittande efterbörd samt en hemlig blödning efter förlossningen.
Kristensson: "en tångförlossning (utförd af Barnmorskan Fru Mellander från Tossene) t.f. af missförhållande mellan bäckenets vidd och fosterhufvudets storlek, en tvillingsförlossning, ena barnet lefvande, det andra dödfödt; 35 förlossningsfall. Tvenne barnsängsqvinnor aflidit i underlifsinflammation 8 dagar efter förlossningen; läkare rådfrågad". Under Januari månad kallades jag till 2:ne förlossningar, på den ena qvinnan, en äldre förstföderska, der fostret redan vid min ankomst aflidit, och der värkarne voro dåliga, utfördes fostret med tång, isynnerhet som qvinnans krafter efter flera dagars pågående förlossningsarbete voro ytterst medtagna; qvinnan lefver. I det andra fallet åstadkom Secale cornutum naturlig förlossning. I februari månad kallades jag tillsammans med Provinsialläkaren D:r. O. E. Åhlström till en förlossningsqvinna i Bokenäs församling. Fostret i twärläge med framfallen arm. Försök gjordes till den framfallna armens reposition, som misslyckads, och wändning på fötterna; ena foten anträffades och nedfördes, men under traktionerna å densamma afslets benet, och den andra foten kunde omöjligen nås; då kapades den framfallna armen och wändning gjordes på hufvudet, hvilket snart kunde omfattas med tången, och operationen sålunda afslutas. Qvinnan tillfrisknade. I Juni månad hemtades jag till en gammal förstföderska med rachitiskt bäcken; men som qvinnan var stark och fosterhufvudet litet, kunde förlossningen försiggå utan konstens ingrepp. Några dagar derefter blef jag kallad till en för andra gången hafvande qvinna, som jag första gången för omkring 3 år sedan förlöste med tång, i anseende till allmänt förträngdt bäcken. Fostret dödt för flere dagar sedan, macereradt; extraction verkställdes med tillhjelp af den trubbiga och spetsiga haken bit för bit. Qvinnan tillfrisknade. Slutligen kallades jag natten till den 29:e Oktober till en gammal omföderska, som vid min ankomst warit sjuk något öfver ett dygn; barnvattnet hade afgått föregående natten; vid pass kl. 4 e.m. den 28:de hade fostrets venstra hand och arm framfallit Wärkarne, som hela tiden varit tätt återkommande och skarpa, fortforo att vid och efter min ankomst wara särdeles kraftiga. Den 44 åriga, magre qvinnans krafter syntes snart wara uttömde. Hos fostret, som vid undersökning befanns ligga i vidöppet snedtläge, kunde ej uppfattas något lif; och sade sig Barnmorskan icke eller någon gång hafva uppfattat något fosterljud. Repeterade försök gjordes att reponera armen, att vända på hufvudet och på fötterna, utan att hvarken det ena eller andra ville lyckas. Qvinnans allmänna tillstånd började nu wara högst betänkligt, hvilket ej förbättrades af den ej obetydliga blödningen; det syntes alltså ytterst nödvändigt att snart afsluta förlossningen. Till den ändan exarticulerade jag den framfallna, betydligt ansvällda venstra armen i axelleden; hvarefter det blef möjligt att vända på fötterna och extrahera fostret i vanlig ordning; fostret i börjande maceration. Placenta afgick normalt, och uterus kontraherade sig genast. Qvinnan, ytterst svag och medtagen, skall dock hafva repat sig ovanligt hastigt.

6:o Embetsförrättningar på grund af vederbörligt förordnande:
a) För helso- och sjukvården. Embetsresor.
N:ro 1 Resa till fiskeläget Malmön d. 15/4 för nervfeber; Rapport härom insänd till Konungens Befallningshafvande d. 24/4 78
N:ro 2. Resa till Kungshamns kapellförsamling d. 17/4 för messling, Rapport härom insänd till Konungens Befallningshafvande d. 24/4 78;
N:ro 3. Resa till Fiskebäckskil den 11/5 för nervfeber; Rapport härom insänd till Konungens Befallningshafvande d. 13/5 78.
N:ro 4. Resa till fiskeläget Näset i Askums socken d. 26/5 för messling; Rapport härom insänd till Konungens Befallningshafvande d. 10/6 78;
N:ro 5. Resa till Hällekila i Lyse socken d. 28/5 för lunginflammation; Rapport härom insänd till Konungens Befallningshafvande d. 10/6 78;
N:ro 6. Resa till fiskeläget Malmön d. 24/6 för messling; Rapport härom insänd till Kon. Bef:de d. 7/7 78;
N:ro 7 Resa till Kungshamns kapell (Hasselösund) d. 30/9 och 1/10 för nervfeber; Rapport härom insänd till Konungens Bef:de d. 2/10 78;
N:ro 8 Resa till Dragsmarks socken (under Kloster) d. 7 och 9/10 för nervfeber; Rapport härom insänd till Konungens Befallningsh:de d. 8/10 78.
b) För medicolegala ändamål;besigtningar å lefvande personer, liköppningar m.m.
Några hithörande förrättningar hafva icke under året förekommit.

7:o Inom distriktet bosatt personal af:
a) Läkare, hvilka på grund af aflaggda examina eller vederbörligt förordnande äro till läkarekonstens utöfning berättigade:
Undertecknad, distriktsläkare, i Lysekil samt under sommarmånaderna, i Lysekil:
Carl Peter Curman, Badintendent och Professor med biträde af Robert Murray, Medicine Licentiat;
på Fiskebäckskil:
G Nilsson, Medicine Kandidat.
Den sistnämnde på förordnande af Kongl MedicinalStyrelsen.
b ) Veterinärer Inga bosatte inom distriktet.
c ) Tandläkare Inga bosatte inom distriktet.
d ) Fältskärer Inga bosatte inom distriktet.
e ) Apoteksföreståndare och Provisorer:
Medikamentsförrådets föreståndare, examinerade Provisorn och Apotekaren J. L. Lundberg; Farmacie studiosi: F. A. Karlsson och G. Andersson, den sistnämnde, som har anställning på Apoteket Lejonet i Göteborg, dock endast en kortare tid under sommaren.
f ) Barnmorskor, deras namn och aflöning jemte uppgift på dem, som äro berättigade till instrumenters bruk.
I Lysekil: Maria Berntsson, lönevilkor 150 kronor jemte särskild ersättning för hvarje förrättning, 2-10 kr; i Dragsmark: Sofia Hammar; lönevilkor: 36 kronor; i Lyse: Till Barnmorska för Lyse socken antogs den 31:e Oktober 1878 Josefina Nordström, upplyser Pastorsembetet, utan att närmare angifva hennes vilkor. Nordström har icke till mig inlemnat någon rapport om sin verksamhet; för ön och fiskeläget Malmön: Sofia Andersson i Haga och hennes biträde Fru Mellander i Tossene: lönevilkoren i Askum 109 kronor jemte särskild ersättning för hvarje förrättning; i Kungshamns församling: Sabina Kristensson utan särskild lön. På öarne Gåsö och Skaftöland: B Lagerstedt i Morlanda, lön 150 kr och särskild ersättning för hvarje förrättning. Sofia Andersson, Fru Mellander och B. Lagerstedt hafwa icke eller inlemnat några rapporter; på Fiskebäckskil: Emma Jönsson åtnjuter aflöning af några enskilda personer, hvars belopp ej uppgifvits. Berntsson, Hammar, Andersson, Mellander och Jönsson äro berättigade till instrumenters bruk.
g) Vaccinatörer, deras namn och aflöning:
För Lysekil: Barnmorskan Maria Berntsson; för Dragsmark: Skolläraren Elof Elmér; för Lyse Klockaren O. W. Lysell; för ön och fiskeläget Malmön: Klockaren Oscar Olsson i Tossene; för Kungshamn: Klockaren Emil Andersson; för öarne Gåsö och Skaftöland: Enkan Maria Beckman i Morlanda; för Södra Grundsund: Skolläraren August Halldin samt för Fiskebäckskil: Klockaren Lars Petersson. De åtnjuta i allmänhet alla 50 öre i ersättning för hvarje vaccineradt barn.
h) Qvacksalvare, deras namn, vistelseort och verksamhet:
Numera finnes ingen med något anseende eller verksamhetsfällt, om ej några till namnet okända storheter, som utlemne medikamenter (pulver) för "finnskott" och "onda bettet," hvarom talats ofvanför.

8:o Wetenskapliga iakttagelser, märkliga sjukdomsfall Kirurgiska och obstetriska operationer af intresse:
Under året har i detta lilla distriktet ej förekommit något af sådant intresse, att det här kan förtjena anföras.

9:o Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och wård samt andra med allmänna helsovården sammanhang egande ämnen, som anses böra komma till allmän kännedom, men icke äro under ofvanstående rubriker hänförlige:
Utom hvad ofvan härutinnan anförts, finnes ingenting väsendtligt att härifrån i dessa hänseenden omförmäla.

Lysekil den 11:e April 1879.
E. A. Rehnberg.
Distriktsläkare