Årsberättelse från Lysekils distrikt af Göteborgs och Bohus Län från den 12 Sept 1867 till den 1 Januari 1868.

Inledning: Detta distrikt, som genom Kong. Brefvet af den 3 Maj 1867 blifvit bestämdt att utgöras af köpingen Lysekil samt Lyse Socken med derinom belägna fiskelägen Stora och Lilla Kornö af Stångenäs härad, ön samt fiskeläget Malmön, Grafvernas kapell med dithörande fiskelägen Smögen, Grafverna, Hasselösund samt Tången af Sotenäs härad, hvilka platser förut tillhört Ståby Provincialläkare distrikt, vidare öarna Skaftö och Gåsö med fiskelägena Fiskebäckskil, Södra Grundsund, Rågårdsvik och Gåsö af Morlanda Socken, som förut tillhört Oroust Prov. Läkare distrikt samt Dragsmarks Socken af Lane härad förut hörande till Uddevalla Prov. läkare distrikt, innehåller en befolkning af circa 8000 personer, och utgöres till största delen af skärgård på en sträcka af 3½ mils längd. Liksom den öfriga Bohuslänska kusten och skärgården består landet af kala, stela, skoglösa klippor med deremellan belägna mindre sträckor af odlad, ganska bördig jord. Hvarhelst någon klippa ger skydd för de häftiga vest och sydvestliga stormarna, ser man också små träd skjuta i höjden, ehuru de icke nå längre än der skyddet slutar. Troligen skulle dock äfven här skogsodlingen så småningom lyckas, såvida folket kunde förmås göra försök dertill, men befolkningen här är icke mera böjdt att arbeta för en framtid än på andra ställen. På de större öarna der fiskelägen äro anlagda, finnes emellan klipporna ett temligen godt bete, hvadan innevånarna alltid hafva någon, om och tidtals knapp tillgång på mjölk. Hvad angår skärgårdsboens lefnadssätt, så utgör rågbröd jemte fisk och potatis hans egentliga föda. Då Bohuslänska fiskaren, synnerligen storsjöfiskaren, i allmänhet är förmögnare än den öfriga allmogen skulle han väl äfven någongång kunna bestå sig köttföda, men denna är föga i hans smak. Bruket af kaffe deremot tilltager alltmera, och begagnas i alldeles oerhörda qvantiteter, ibland 12 á 14 koppar dagligen, och nästan aldrig kommer man in i en stuga utan att blifva bjuden på kaffe, som vanligtvis redan är färdigt. Bränvinssupandet kan man icke säga är betydligt; endast då fiskaren kommer till städerna visar han i det afseendet sina minst vackra sidor, men i hemmet är han nykter, och då han är ute på fiske, förtär han nästan alls ingen spirituosa, hur ruskigt vädret än må vara och hur ondt han än sliter. Svagdricka, ibland af ganska dålig beskaffenhet, begagnas för det mesta till dryck.
Klädedrägten är mycket varierande men i allmänhet god och ändamålsenlig. Vid första ögonkastet kan man knappast förstå, huru en fiskare med sin öppna och korta stortröja förmår skydda sig mot den genomträngande och isande hafsvinden, men när han börjar afkläda sig den ena ylletröjan efter den andra, den ena halsduken efter den andra, ser man att han är varmt ehuru lätt klädd.
Skärgårdsboens karaktär är öppen och liflig, häftig och högmodig samt temligen opålitlig; att lita på hans löften är mer än vanskligt. Männen äro i allmänhet arbetsamma så länge de äro på sjön, men taga igen skadan, när de komma i hemmet. Qvinnorna deremot äro till största delen lättjefulla, samt mest sysselsatta med sqvaller och kaffedrickning hos grannsystrarna, hvarför också hemmen på sina ställen äro riktiga mönster af osnygghet och otrefnad.
Boningarna hafva ett temligen likformigt utseende: ifrån en liten förstuga inkommer man i köket, som ofta icke är försedt med brädgolf. Derifrån går en dörr in till dagligstugan, hvilken alltid uppvärmes genom en norsk jernspis, hvarifrån en skarp doft af torfrök sprider sig och som åstadkommer en torr, het och ytterst otreflig temperatur. Bredvid dagligstugan, i hvilken maten merendels kokas i stället för i det s.k. köket, är ett mindre rum, hvarest familjens kläder, matvaror etc. förvaras. Då ofvannämnde sorts eldstad föga bidrager till ventilation, då fönstren äro fastspikade och utan gångjern och dörren, som förut är nämdt, går ut till ett fuktigt kök, blir all möjlighet att erhålla lite frisk luft utestängd, och luften i dagligstugan allt utom behaglig och sund. I framtiden torde dock de husliga vanorna komma att förbättras, när folkskolan, hvilken hittills i skärgården varit temligen försummad, hunnit verka till hyfsningens spridande bland den ingalunda ointelligenta öbefolkningen.

1:mo Väderlekens och årsvextens förhållande i allmänhet:
September var i allmänhet varm och vacker samt efterträddes af en temligen regnig senhöst, som med December månads ingång öfvergick i en stadig och temligt kall vinter, så att termometern den 21 December till och med nedgick till -21 grader C., er i Lysekil ovanligt låg temperatur. Hafvet isbelades också temligen tidigt ehuru icke synnerligen länge, till lycka för den fattigare fiskaren, hvilken en sådan händelse beröfvar det dagliga lifsuppehället. Som något egentligt jordbruk knappt förekommer inom Lysekils distrikt, är befolkningen beroende af, huru skörden utfaller på andra trakter; några fall af dragsjuka har icke för mig blifvit anmälda.

2:o Allmännare förekomne sjukdomar
a) Endemiska: Då undertecknad varit alltför kort tid läkare inom distriktet för att kunna hafva fullkomlig kännedom om dess sjukdomskonstitution, vågar jag endast yttra mig om sådane sjukdomar, hvilka påtagligen såsom endemiskt förekomma inom detsamma. Ibland dessa visar sig då först och främst magsyran och därnäst bleksot. Huru stor del de illa ventilerade, överbefolkade och osnygga boningsrummen samt det oerhörda kaffedrickandet har i dessa sjukdomar vågar jag icke yttra mig om, dock är det väl antagligt, att de icke spela någon liten roll. Skrofler äro icke heller sällsynta och af Rachitis hafva åtskilliga fall förekommit. Orsaken till den sistnämda sjukdomen får väl till en del sökas, utom i de osunda bostäderna, äfven i folkets olämpliga uppfödningsmetod samt deras olyckliga vana att ständigt hafva barnen inomhus.
b) Epidemiska: Bland epidemiska sjukdomar har Nervfeber egentligen varit den enda, som förekommit. När den började, torde bäst kunna inhemtas af vederbörande provincialläkares rapporter. Då den tyckes komma att fortfara, har jag tänkt att i min nästa rapport få lemna en närmare beskrifning på förhållanderne med densamma. Af Skarlakansfeber visade sig ett par fall af lindrig art i Dragsmarks Socken under October, samt i December ett par dylika i Lysekil, åtföljda af svåra diphteritiska beläggningar i svalget och med olycklig utgång.
c. Sporadiska: Af Rheumatismer hafva åtskilliga fall förekommit, dels såsom musculära dels såsom ledgångsrheumatismer. För öfrigt fall af Diarrheer, Angina, åtskilliga ögonsjukdomar m.m. (se Öfversigten af gängse sjukdomar, Bil).
d. Syphilis, Elephantiasis och chroniska hudsjukdomar:
Hvad den förstnämnda sjukdomen angår, har jag deraf icke varit i tillfälle att se mera än några primära ulcrar hos hemkommande sjömän, som ådragit sig sin åkomma på annan trakt. Af Lupus har också några fall förekommit jemte åtskilliga andra hudsjukdomar af mindre svårartad beskaffenhet.
e. Sinnessjukdomar: Några fall häraf har under hösten förekommit. Ett par af dessa hafva möjligen haft religiös grund; Bohuslänningen, synnerligen qvinnorna, är i allmänhet mycket fallen för s.k. läseri och religiöst grubbel. Tvenne patienter hafva blifvit sända till Göteborgs hospital.
f. Epizootier. Om några dylika inom distriktet har jag ingen kännedom.

3:o Förhållandet i allmänhet med
a. Sundhetspolis, Kommunalnämders verksamhet för allmän helsovård Sockenapothet m.m. Hvad Sundhetspolisen beträffar står dermed ytterst klent till, isynnerhet på öarna. Under den förskräckelse, som koleran förledet år injagade, gjordes visserligen några ansträngningar att förbättra de sanitära förhållanderna på fisklägena såsom t.ex. att instänga svinen och att inrätta afträden men snart tyckes osnyggheten åter vilja inträda i sina gamla rättigheter. Kommunalnämden uträttar härvidlag platt intet, och visar, så vidt jag kunnat se, alls intet intresse för den allmänna helsovården, och hvad dertill hörer. En olägenhet är också att icke öarna t.ex. Komö och Malmön med sina ganska folkrika fisklägen har sin egen kommunalstyrelse, som är bosatt långt in på fastlandet, och som således torde ganska obetydligt hafva reda på omnämda ställens behöfliga angelägenheter. Socken apothek finnes endast på Lysekil.
b. Fattig och Fångvård.
Då öfverallt på kusten en mängd backstugusittare och inhyseshjon äro bosatte, är det naturligt att fattigdomen ock skall vara betydlig. På fisklägena är tillståndet i detta afseende bättre, men på fastlandet har antalet af dem, som åtnjuta understöd af fattigvården på sista tiden betydligt tilltagit, och skulle vara ganska betungande för de besuttne jordegarna i de små socknarne ifall de gåfvo sina fattiga ett tillräckligt understöd. Som detta dock är långt ifrån fallet, ser man synnerligen om våren och sommaren hela skaror af qvinnor och barn söka sitt uppehälle genom bettlande.
c Allmänna välgörenhetsinrättningar, Folkskolor m.m.
Några välgörenhetsinrättningar finnas ej inom distriktet.
Folkskolorna hafva under sednare åren förbättrats, men lemnar ännu åtskilligt öfrigt att önska. På sina ställen, t.ex. S Grundsund och Grafvarna äro lokalerna ytterst olämpliga, små och låga, på andra såsom Komö och Malmön finnas inga fasta skolor, utan barnen äro der hopträngda i fiskarstugorna, som begagnas till skollokaler.
d. Helsobrunnar och Badorter:
Ehuru visserligen källor med mineralhaltigt vatten finnas på ett och annat ställe, har dock ingen blifvit analyserad eller begagnas mera allmänt till brunnsdrickning. Badinrättningar finnas i Lysekil, der D:r C. Carman är Intendent och Läkare, samt i Fiskebäckskil, som öppnades för allmänheten i Augusti förl. år, och der undertecknad är antagen till badläkare. Då denna badinrättning öppnades först mot slutet af sommaren och endast några få patienter följaktligen der begagnade baden, har jag icke ansett det behöfligt att insända redogörelse för förra året.
e Vaccination och revaccination
Vaccinationsjournaler för förledet år äro hit anlända från alla socknarna med undantag af Dragsmarks och Kungshamns kapell, och skall Summarisk rapport inom nästa månads utgång till Konungens Befallningshafvande insändas. Några fall af smittkoppor hafva för mig icke under hösten blifvit anmälda.
f. Apothek.
I Lysekil finnes ett s.k. Sockenapothek, som förestås af Pharm. Stud. Landgren, hvilken genom K. Sundhets Collegii skrifvelse af den 23 Octob. 1848 erhållit dess tillstånd att förestå detsamma. Tillfölje af nämde skrifvelse har jag ejheller ansett mig kunna göra någon anmärkning derom, att ett sockenapothek skötes af Pharmaceut. Då jag icke af Författningarna kan finna, hvilka fordringar man kan hafva på ett sockenapothek, har jag ejheller ansett mig kunna göra någon egentlig Apotheksvisitation, utan endast så vidt möjligt tillsett, att derifrån expedierade medikamenter varit goda. Som allmänheten har föga förtroende för sockenapotheket, har kommunalstämmor på de flesta ställen inom distriktet hållits i ändamål att till Kong. Maj:t ingå med en gemensam underdånig ansökan om ett välbehöfligt Apothek härstädes, hvilket genom mängden af badgäster och ortens egen stora befolkning troligen skulle i ekonomiskt afseende bära sig bättre än de flesta andra landsortsapothek.
g Barnmorskeväsendet:
Ehuru visserligen vid förlossningar gamla gummors biträde ännu här och der anlitas, börja de dock alltmera förlora krediten. På öarna, der inga barnmorskor finnas och dit ingen sådan ibland kan komma, sköter de s.k. förståndiga gummorna ännu nästan uteslutande den obstetriska praktiken. Några olycksfall har jag ännu icke af denna deras verksamhet försports som kunnat gifva anledning till åtal. Under hösten hafva tvenne förlossningsoperationer af mig blifvit verkställda.
h. Beväringsmanskapet: med detsamma har jag ej haft något att beställa.

4. Embetsförrättningar på grund af vederbörande auktoriteters serskilda förordnande:
För helso och sjukvårdsärenden:
1:o Resa till Malmön 16/9, 18/11, 27/11, 7/12, 27/12 för Nervfeber.
2:o Resa till Bergsvik 19/9 för Skarlakansfeber.
3:o Resa till S Grundsund 17/10 för gastrisk feber.
4:o Resa till Rönnemyren 1/11 för misstänkt Syphilis.
5 Resa till Sjöbol 20/11 för Nervfeber.
6 Resa till Grafvarna 28/11, 11/12 för Nervfeber
7. Resa till Grundsund 2/12 för Febersjukdom.
hvarom embetsrapporter omedelbart efter hvarje förrättnings slut blifvit till Kong. S. Collegium genom Kon. Befallningshafvande insändt.

5:o Uppgift på inom distriktet bosatt personal af:
a Legitimerade läkare och sådane som med serskildt nådigt tillstånd eller på grund af innehafvande förordnande till läkarekonstens utöfande äro berättigade:
Undertecknad, Distriktläkare i Lysekil.
Doctor Carl Curman, Badintendent i Lysekil, vistas här endast sommarmånaderna.
b Apothekare: Pharm Stud. Landgren i Lysekil.
c. Barnmorskor: Berntson i Lysekil och Hammar i Dragsmark, båda examinerade till instrumenters bruk, samt Norström i Fiskebäckskil.
d. Vaccinatörer. Standin i S Grundsund, L Pehrsson i Fiskebäckskil, O W Lysell i Lysekil, P Lysell i Kungshamns kapell, Pehr Johansson i Dragsmark.
e Qvacksalvare:
Några mera framstående sådana finnas icke inom detta distrikt, utan när allmogen någongång anser sig behöfva medicinsk hjelp vänder den sig vanligen till Läkare.
De enda, som någongång rådfrågas, äro en gumma vid Kyrkesund på Oroust, som förra året gjorde ett par resor längs kusten, och derunder hade mottagningar på fiskelägena, samt en annan gumma på Skaftö, som kommit öfver en electricitetsapparat, af allmogen kallad "Åskan", med hvilken hon utför underbara kurer; i allmänhet kan dock säga att Qvacksalveriet här i Skärgården är ganska oskadligt.

Lysekil den 30 Maj 1868
Otto Loenbomh

Bil.
Öfversigt af gängse sjukdomar inom Lysekils distrikt Sept-Decemb. 1867